Känner du till Kråken och DDSS? Det är databaser med uppgifter från delar av de svenska kyrkböckerna.

Vi släktforskare använder nog databaser allt mer i vår forskning, inte minst sedan Arkiv Digital utökat sitt utbud med flera nya register, alltså sökbara databaser. De flesta av dessa ingår i allt-i-ett-abonnemanget.

Men det finns flera databaser som är gratis och fritt tillgängliga på nätet, utover de som ingår i det som tidigare var Svar. Här ska jag presentera ett par av dem, som jag tror att många av er redan känner till. De gäller för norra Sverige och södra Sverige. Känner du till större databaser för området där emellan? Berätta gärna om det i en kommentar.

DDSS är Landsarkivet i Lunds databas för födda, vigda och döda i många församlingar i Skåne, Blekinge och Halland (mest från Skåne). Dessutom ingår flyttuppgifter från vissa skånska socknar, Karlskrona sjömanshusdatabas och Sveriges skeppslistor samt öknamn från Örkeneds socken. Om du använder Arkiv Digital kan du se att det ibland står noterat att register finns i DDSS.

Nästan 1,7 miljoner poster ingår i DDSS. Nya tillkommer då och då. När du får träff på en sökning kan du via en knapp komma direkt till kyrkboken på rätt sida. Denna databas har funnits i många år och har varit gratis hela tiden, när betalabonnemang krävts för att kunna använda Svar.

Ett exempel från DDSS: Jag har sökt på en vigsel för Hanna Andersdotter som gifte sig i Fleninge socken 1824. Här ser du träffen i DDSS. Och så här ser det ut i kyrkboken som är länkad till träffen:

Hanna Andersdotter gifte sig med den manhaftige husaren nr 78 Pål Pryts den 29 oktober 1824. Bild från Riksarkivet, källa: Fleninge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13090/C I/3 (1800-1836), bildid: C0064722_00105.

Kråken är en stor databas gjord av släktforskaren Sven-Erik Johansson med hjälp av andra släktforskare. Den har funnits i ganska många år, jag minns inte när jag såg den första gången. I Kråken ingår uppgifter från norrländska kyrkböcker i, enligt presentationen, "från Örnsköldsvik upp mot Skellefteå och från Bottenhavet till norska gränsen". Den är tillgänglig för sökning på nätet men finns också på cd/usb. Har du anor i det området kan det vara en guldgruva att söka information om. I databasen ingår 455 000 personer.

Exempel på en sökning: Jag sökte efter Magdalena Larsdotter född i Lycksele:

Så här ser träffen ut i Kråken. Fem träffar på namn + församling. Jag klickar på den som jag bedömer är rätt och då öppnas den undre rutan med uppgifter.

I kyrkboken är det sedan lätt att hitta henne. Källa: Arkiv digital.

Precis som med alla databaser gäller att kontrollera uppgifterna i kyrkböckerna. Glöm inte det!

Från och med igår gäller GDPR, EU-förordning om integritet och som innebär att vi inte längre får hantera personuppgifter hur som helst. Det har nog inte undgått någon.

De här bilderna på min mamma, mormor, mormors mor och mormors mormor får jag publicera eftersom de alla är döda.

Det gäller enbart nu levande personer men även om vi släktforskare mest forskar om de döda så kommer det förmodligen att påverka släktforskningen en hel del. Redan nu har Riksarkivets digitala forskarsal (tidigare Svar) förändrats. Nu måste du ha ett konto och vara inloggad (men det är fortfarande gratis) för att se uppgifter som är yngre än 110 år. Och du får bara tillgång till det som är mer än 70 år gamla uppgifter, med ett undantag. En del arkivhandlingar har tagits bort. Läs mer på Riksarkivets hemsida.

På Sveriges släktforskarförbunds hemsida finns information om GDPR, publicerat i december förra året. Så vitt jag kan förstå krävs från och med nu samtycke från varje enskild nu levande person som du har i ditt släktträd – om du publicerar det. GDPR gäller däremot inte personuppgifter vi som privatpersoner sparar på våra hårddiskar.

Så tolkar jag det som skrivs om GDPR. Men se till att informera dig innan du publicerar uppgifter från ditt släktträd, på nätet eller i tryckt form.

Själv har jag nu gjort om mina släktträd som jag har på nätet så att bara döda personer visas. Jag har numera bara med generationerna före mig, och de är alla döda. Tidigare hade jag med namn och födelseår för båda mina föräldrars syskon, men eftersom flera av dem lever fortfarande så ändrade jag det nu. Jag tror inte de hade sagt nej till att vara med, men har inte hunnit fråga alla.

Annorlunda är det för företag, så vitt jag vet. Jag som släktforskar på uppdrag åt kunder kan få uppdrag från en kund som vill ge sin förälder eller make ett släktträd som present och som då ska utgå från den personen. Samtidigt kan ju inte hen tillfrågas eftersom det ska vara en överraskning. Frågan är om jag kan ta sådana uppdrag i fortsättningen. Det här är något att fundera på för alla som släktforskar professionellt.

Läs om GDPR hos Datainspektionen.

EU:s sajt om GDPR.

På engelska Wikipedia och på svenska Wikipedia.

Två amerikanska släktforskares tolkning av GDPR, Thomas Macentee och Dick Eastman.

Även alla på den här bilden är döda och därför kan bilden publiceras utan att ta hänsyn till GDPR. Året är 1940. I mitten sitter min pappa och han är 14 år då. Till vänster hans farbror Karl och till höger en annan äldre släkting. De gräver till källaren på det nya huset som min farfar och farmor byggde detta år, efter att det gamla brunnit ner.

För släktforskare finns många databaser, register och arkivhandlingar som är fritt tillgängliga på nätet. Här har jag samlat några, sådana som jag hittat vid min egen släktforskning eller som andra tipsat om. Vissa har jag använt mycket, andra bara sett att de finns och testat med enstaka sökningar. Alla är kollade den senaste veckan.

Jag har inte ordnat de på något annat sätt än att de mer generella är först i listan. Vissa har begränsning i det geografiska området, andra är avgränsade på andra sätt. Det finns säkert många fler, framför allt lokala register och databaser. Tipsa gärna om sådana i kommentarer under blogginlägget här så ska jag fylla på listan efter hand.

Arbetet med dessa databaser och register görs i de flesta fall tack vare föreningsmedlemmars ideella arbete och arbetslösa i arbetsmarknadsprojekt. Har du möjlighet att bidraga med något så tror jag att det tacksamt tas emot.

Alla länkar här är till fria databaser och register, alltså som man når utan kostnad.

Utöver dessa som jag tipsar om här finns förstås de stora aktörernas egna databaser, som Familysearch, Ancestry, MyHeritage m fl. Det får bli ett annat blogginlägg om dem.

Alla länkar öppnas i samma fönster. Vill du stanna kvar i blogginlägget när du går till en länk så högerklicka och välj att öppna den i ny flik eller nytt fönster.

Rötters faktabank:
http://www.genealogi.se/faktabanken
Porträttfynd, gravstensinventeringen, avrättade, samefynd, artiklar, hembygdsböcker mm.

Släktdata:
http://www.slaktdata.org/regsearch
Stor databas över födda, vigda och döda i många socknar från hela landet, främst västra Sverige. I en registerlista visas vilka församlingar som finns inlagda.

DDSS:
http://ddss.nu
Födda, vigda och döda i många socknar i Skåne, Halland och Blekinge. Huvudman för databasen är Landsarkivet i Lund.

Rotemansarkivet:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx
Stockholms stadsarkivs databas som du inte kan vara utan om du har släktingar i Stockholm 1878-1926.

Stockholms stadsarkiv har många fler sökbara databaser:
Fotografier på kriminella:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholmspolisens-spaningsfotografier-1869-1920/Sok
Mantalsregister:
http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/mantalsregister-1901-1935/
Nyckel för fastighetsbeteckningar och gator:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/fastigheter-1730-och-1810-registernyckel/Sok
Adresskalendrar från Stockholm:
http://www.stockholmskallan.se/Soksida/?ft=Adresskalendrar
Register till äldre kyrkböcker:
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/aldre-kyrkbocker/Sok
Hälsovårdsnämndens dödsbevis 1878-1926:
http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/dodsbevis/
Allmänna barnhusets register 1800-1916:
http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/allmanna-barnhuset/
Alla databaser och register på Stockholms stadsarkiv (det finns massor):
http://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/a-o/

Centrala soldatregistret:
http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/search.sv.aspx
Björn Lippolds skötebarn. En fantastisk resurs för den som har soldater i släkten.

Ortnamnsregistret:
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/phpform/_helareg1.php
Här finns alla ortnamn. Drivs av Institutet för språk och folkminnen.

Socknar:
http://socknar.se/
Alla svenska socknar, med karta och information.

Församlingar:
http://www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna/forsamlingar.4.18e1b10334ebe8bc80002416.html
Skatteverkets register över Sveriges församlingar genom tiderna.

Digitaliserade svenska dagstidningar:
http://magasin.kb.se/searchinterface/
Kungliga Bibliotekets databas för gamla tidningar.

Valloner:
http://www.vallon.se/ind_forsk.htm
Bl a namnregister över vallonsläkter.

Banvakt:
http://banvakt.se/
Databas över banvaktställen, många med bild.

Adelssläkter:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/
Register och information om olika adliga ätter.

Soldater:
http://www.hhogman.se/militaria.htm
Allt om soldater. Släktforskaren Hans Högmans sida.

Emigranter:
http://www.emiweb.eu
Med ett gratisabonnemang kan du göra begränsade men enligt min mening mycket användbara sökningar.

Ellis Island mm:
http://www.stevemorse.org/
Steve Morses databaser över emigranter som kom till Ellis Island och Castle Garden i New York mm. Vissa kostar.

Blekinge släktforskarförening:
http://www.blekingesf.se/
Blekinge släktforskare har flera omfattande databaser. Gå till fliken "Våra register". Där finns databaser för båtsmän och skeppsgossar, stenhuggare, migranter, Listersläkten, flyttattester, födda på BB i Karlskrona och Karlshamn 1904-1920, med mera.

Sockenstämmoprotokoll:
http://www.lokalhistoria.nu/
Här finns avskrifter av framför allt sockenstämmoprotokoll från Hallands län (mest), men också från vissa socknar i Småland och Västergötland. Gå till avancerad sökning och välj län, kommun och socken i sökrutorna eller via kartan, eller sök som fritext.

Fångrullor i Östergötland:
http://www.ep.liu.se/databases/fangrullar/search.aspx
Fångrullor för Linköping kronohäkte 1806-1892, Norrköpings fångvårdsanstalt 1826-1886, Norrköpings spinnhus 1814-1920.

Kråken:
http://www.kråken.se/
Ett register med 350.000 personen i Västerbotten, Ångermanland och Lappland 1751-1965.

Folkräkningen 1890:
http://www2.foark.umu.se/folk/
Poster från Västerbottens, Norrbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Värmlands län.

Döda sjömän och sjömän på rymmen:
http://www.roskarl.se/folkhav/sjomen/sjomenb.htm
Sjömän inskrivna i Stockholm sjömanshus.

Fyrpersonal:
http://fyr.org/fyrpersonal/
Svenska Fyrsällskapets register över fyrpersonal genom tiderna.

Brandförsäkringshandlingar:
http://www.cfnonline.se/sv/soksidor/sok-byggnadsvarderingar-och-kartor/?hide=1
Byggnadsvärderingar och kartor.

Historiska löner:
http://es.handels.gu.se/avdelningar/avdelningen-for-ekonomisk-historia/historiska-lonedatabasen-hild/tabeller
Tabeller med löner för jordbruksarbetare (1865-1989), industriarbetare (1913-1990) och privata tjänstemän (1929-1990).

Svenskt porträttarkiv:
http://spa.dnagen.se/
Omar Henrikssons stora porträttarkiv från äldre böcker mm.

Härnösands stifts herdaminne:
http://www.solace.se/~blasta/
Inscannad bok.

Södra Vedbo härad:
http://www.sodravedbo.se/
Lokal databas för Södra Vedbo härad i Jönköpings län.

Kyrkböcker från Swede Town i Chicago:
http://library.northpark.edu/node/98
Till kyrkböckerna kommer du via länken till St Ansgarius Episcopal Church Records. Det finns också en länk till blandade böcker om svenskamerikaner mm.

Tillägg efter publicering:

Tack till er som i kommentarer här och på Facebook tipsat om fler länkar!

Projekt Runeberg med massor av äldre litteratur:
http://runeberg.org/

Databas om herrgårdar och deras ägare bl.a.: http://www.svenskaherrgardar.se/

Databas m begravningsvapen, mängder av böcker m personhistoria.: www.cognatus.se

Personhistoriska samfundet - ladda ned äldre utgåvor med personhistoria: http://personhistoriskasamfundet.org/

Så här i Allhelgonatider tänker vi lite extra på de som gått bort. Kanske besöker vi någon kyrka eller kyrkogård för att smycka de dödas gravar med blommor, eller tänder ljus för att skingra mörkret mellan Alla helgons dag och Alla själars dag. Om man som släktforskare besöker kyrkogården i helgen blir det nog även en och annan blick på de omkringliggande gravstenarna, dessa personminnen i sten som aldrig upphör att fascinera. Ja, Rötterbloggens ärade läsare har nog märkt att jag tillhör den skara släktforskare som gillar gravstenar, och varför inte – de är ju så intressanta! De kan vara stora eller små, pompösa eller oansenliga, utförliga eller kortfattade, men alla står de där som minnen över de människor som vandrat på jorden före oss.

De senaste åren har jag rest omkring i Skåne på jakt efter förfädernas och släktingarnas gravstenar, och även om det ibland känts omöjligt har glädjen blivit desto större när jag äntligen gjort ett fynd. Den svenska gravlagstiftningen är ju dock som bekant inte gravstenarnas bästa vän, och besvikelsen är stor när man efter envist jämförande hittar gamla kyrkogården, letar fram kvarter F, till slut lyckas lokalisera grav nummer 139 – och upptäcker en röjd gravplats. De flesta gravstenar som finns registrerade står dock kvar på sin plats, och om man vet var man ska leta brukar det inte vara några problem att till slut hitta rätt:

Gravar.se är en superb utgångspunkt, för där finns väldigt många registrerade gravstenar – även om en och annan församling lyser med sin frånvaro. Om en kyrkogård saknar gravkarta har man dessutom stor nytta av Gravar.se via sin smartphone. Istället för att söka på måfå brukar jag själv leta upp någon gravsten med ett ovanligare namn, och genom en sökning i Gravar.se får jag då fram i vilket kvarter den aktuella gravstenen finns. På detta systematiska vis hittar man rätt kvarter till slut, och förhoppningsvis även släktingens gravsten. Det optimala hade ju såklart varit om alla kyrkogårdar hade en gravkarta (eller åtminstone kvarterskarta) på plats, likt halländska Vinbergs församling som Eva Johansson bloggade om härförleden. Kanske drömmen blir verklighet om alla släktforskare tjatar lite på församlingarna och kyrkogårdsförvaltningarna?

SvenskaGravar har registrerat en del av de kyrkogårdar som av någon anledning saknas hos Gravar.se, och i nuläget finns där uppgifter från 36 kyrkogårdsförvaltningar. Förhoppningsvis kommer fler ansluta sig och bidra med sina gravböcker, men i skrivande stund finner man i varje fall bland annat Alingsås, Arvika, Borås, Helsingborgs, Karlstads, Landskrona, Lunds, Umeå och Uppsala pastorat samt Göteborgs kyrkogårdsförvaltning hos SvenskaGravar.

HittaGraven har registrerat de omkring 576.000 personer som vilar på någon av Stockholms elva allmänna begravningsplatser. Uppgifterna är ibland lite knapphändiga, och ofta saknas exempelvis födelse- och dödsdatum medan endast begravningsdatumet har registrerats, men det är väl värt en sökning för den som har släkt i Stockholmsområdet.

Gravstensinventeringen är det projekt som sedan 1986 drivs i regi av Sveriges släktforskarförbund (ursprungligen påbörjat under sent 1970-tal av Genealogisk Ungdom). Arbetet pågår fortfarande, och till dags dato har frivilliga släkt- och hembygdsforskare registrerat närmare 300.000 gravstenar med namn på nästan 650.000 begravda personer – ett fantastiskt exempel på vad samarbete kan åstadkomma. En stor fördel med Gravstensinventeringen är att man inte bara hämtat uppgifter från gravböckerna, som de tre ovanstående hemsidorna, utan faktiskt varit på plats och fotograferat, ritat och skrivit av gravstenarna, inte sällan inkluderande äldre stenar som inte omfattas av gravböckerna.

Begravda i Sverige 2 är en annan av Sveriges släktforskarförbunds skapelser som man kan ha stor nytta av. Denna CD-skiva bygger på ett samarbetsprojekt mellan förbundet och Sveriges kyrkogårdsförvaltningar, och innehåller uppgifter om cirka 6,4 miljoner begravda i Sverige från omkring tre tusen kyrkogårdar – alltså ungefär 95% av landets digitalt registrerade gravar.

b2ap3_thumbnail_Gravstenar.jpg

Riddaren Claus Bille och hans fru Lisbeth Ulfstand på 1500-talet, kyrkoherden Martin Elmgren på 1700-talet, bildhuggaren Wilhelm Larsson på 1900-talet – och min farfars morfars farmors bror, lantbrukaren Anders Löfgren på 1800-talet. Alla är deras gravstenar bevarade, som en stilla påminnelse om några av de människor som levt här på jorden före oss.

Nu är det ju inte bara i Sverige som man kan bli begravd, det finns många andra länder också – varav flera har registrerat gravstenar. Norska Gravminner växer så det knakar med sina över 2,5 miljoner poster, i Danmark har DK-gravsten nyligen nått över 430.000 och i Finland kan man göra en hel del fynd i det finska Genealogiska Samfundets databas Gravgårdar. För den som har emigranter i släkten är det en god idé att söka i databasen Find A Grave där de 154 miljoner posterna även innehåller mycket smått och gott från andra länder än bara USA, likaså hos Billion Graves som dessutom är kopplat till GPS så att man enkelt kan lokalisera en släktings eller förfaders grav. Ja, det finns många alternativ att välja mellan, och ofta måste man söka både vitt och brett – men ansträngningen till trots finns det inget som slår känslan av att äntligen hitta den där gravstenen som man letat efter så länge.

I april bloggade jag om arkivbesök och hur digitaliseringen slukar allt, vilket kanske får Rötterbloggens ärade läsare att tro att jag är sån där gnällspik vars mantra är »det var bättre förr». Jag kan försäkra er om att så inte är fallet, för allt var inte bättre förr – framförallt inte för oss släktforskare. När jag började forska för sexton år sedan tvingades man till exempel beställa mikrokort via SVAR om man inte hade turen att bo nära ett landsarkiv, och inte ens i det senare fallet var allt frid och fröjd. Landsarkiven hade nämligen bara mikrokort för de aktuella länens kyrkoarkiv, och dessa var i regel både repiga och bleka eller ibland så mörka så att man knappt kunde läsa ett enda ord i de redan svårlästa gamla kyrkoböckerna. Via SVAR kunde man dock forska i hela Sverige, men fick å andra sidan vänta i evigheter samtidigt som det kostade en vacker slant – och som nybörjare fick man vara tacksam om man lyckades få ut ett enda datum eller namn av det enorma projektet med kuvert, brev, pengar och evig väntan. På den tiden fanns knappt några CD- eller onlineregister heller. DDSS var minimalt, man kunde bara drömma om digitaliserade äldre folkräkningar samtidigt som gravstensinventeringen ännu låg i sin linda – och det var i princip omöjligt att spåra emigranter om man inte hade rejäla förkunskaper och en stor gnutta tur. 

Just emigranterna i släkten är något jag börjat fokusera på de senaste åren, mycket tack vare alla fantastiska onlineresurser som man bara kunde drömma om för sexton år sedan. Med lite envishet och smarta Google-sökningar kommer man långt (ibland hela vägen till dags dato), och via Facebook kan man knyta kontakter med okända amerikasläktingar – något jag gjort flera gånger. En emigrant som dock vållade mig stor huvudbry var farmors farmors mors kusin Victor Carr, född 1867 på Södra Kärragården i Tåstarps socken, öster om Ängelholm. Redan vid två års ålder blev han moderlös, och när även fadern dog 1882 spreds syskonskaran för vinden. Det var dock inga problem att spåra de övriga syskonen, men Victor förblev ett mysterium. Det sista spåret kom från mormoderns bouppteckning 1889 då han sades vistas i USA, men längre än så kom jag inte. Inte förrän FamilySearch började lägga upp folkräkningar och andra intressanta källor från USA och Kanada lossnade det – från Amerika hade Victor tydligen rest vidare till Kanada, där han justerade sitt namn (från Ernst Magnus Victor till Victor Ernest) och slutade sina dagar den 9 november 1941 i Cranbrook i British Columbia, inte långt från amerikanska gränsen. Genom folkräkningen 1900 fick jag även fram att han gifte sig med norskfödda Olive Sandvig (1870-1953) med vilken han fick dottern Alice (1898- ), men sedan tog det stopp igen.

Jag började fundera på alternativa sökvägar. Hade Victor något barnlöst syskon som dog efter honom, i vars bouppteckning eventuella syskonbarn kunde finnas omnämnda? Javisst – brodern August Carr gifte sig visserligen på äldre dar med en trettio år yngre kvinna, men eftersom äktenskapet inte begåvades med några barn var förväntningarna stora när jag klickade iväg en beställning till landsarkivet i Uppsala. Efter någon vecka trillade det in ett mail, och det var jackpot!

»3) avlidne brodern Victor Carrs efterlämnade i Amerika bosatta barn:

a) Alice, gift, tillnamn okänt, senast känd adress Creston, Canada.

b) Walter, senast kända adress Kilgore, Texas, U.S.A.

c) Rudolf, senast kända adress Creston, Canada.

d) Bertil, senast kända adress Creston, Canada.»

Det fanns alltså även flera söner, och eftersom tre av de fyra syskonen bodde i Creston fortsatte jag sökandet där via FamilySearch. Genom diverse jämförelser mellan kyrkoböcker och Social Security Death Index fick jag till slut fram barnens data, och två av sönerna stannade tydligen i Creston livet ut. Jag sökte vidare och några googlingar senare hamnade jag på hemsidan till The University of British Columbia, som tydligen skannat in och OCR-tolkat mängder av äldre dagstidningar från trakten samt gjort dem fritt tillgängliga i deras »Open collections». En av dessa dagstidningar var »The Creston Review», så jag knappade in »Victor Carr» och plötsligt framträdde emigranten som alldeles nyss varit släktträdets stora mysterium.

b2ap3_thumbnail_ladda-ned.jpg

Ur The Creston Review den 24 juli 1925.

Jag kunde läsa om hur Victor Carr sålde ponnyhästar och Collie-valpar 1922, handlade med timmer, engagerade sig i gruvnäringen och drev en ranch i gruvsamhället Alice Siding. Hur han blev vice ordförande i Creston Valley Liberal Association 1928, hamnade i skolstyrelsen i Alice Siding, och 1933 sålde jordgubbsplantor av sorterna Van San och British Sovereign till det facila priset av 4 dollar för tusen plantor. Inga detaljer besparas läsaren – i juni 1914 hade Victor varit i sta’n för affärer och antytt att det skulle bli en rekordskörd på hans ranch, fyra år senare vann han tre priser på den lokala lantbruksföreningens höstmarknad för sina hästar (»Victor Carr made quite a clean-up at the Creston fair in the horse section. With Walter up he also won first money in the pony race») och sensommaren 1922 kom svågern Mr. Sandvig på besök från staten Washington. Även de fyra barnen Carr omnämns titt som tätt i The Creston Review – i juli 1925 rapporterar man exempelvis att Walter hade återvänt med sin chevrolet rondster från Lewiston i Montana där han spenderat semestern med föräldrarna, och på vägen stannat till för att besöka systern Alice i Fernie, där hon under många år skötte byns telefoncentral.

Alice vidare öden är dock ännu okända, men sönerna lyckades jag så småningom lära känna tack vare diverse register och hjälpsamma amerikanare – Walter Carr (1903-1998) drev ett café i Texas, medan Rudolph Carr (1908-1990) förblev ogift och bodde kvar i Creston tillsammans med lillebror Bertel »Bertie» Carr (1910-1997). Bertie skänkte för övrigt en hel del pengar till historieföreningen i Creston, som därigenom kunde bygga ut det lokala museet – en tillbyggnad som fått namnet »the Carr Building». Tyvärr fann jag inga uppgifter om att sönerna efterlämnat några ättlingar på den amerikanska kontinenten, eller ens namnet på dottern Alice' make – men det dyker väl upp förr eller senare. Tills dess fick jag i varje fall lära känna familjen Carrs dagliga liv i Creston, långt bort från Kärragården i skånska Tåstarp – tack vare att allt inte var bättre förr!