Den mytomspunna Bure-ätten har i sekler intresserat forskarna. Ett allt yvigare grenverk har byggts ut kring släkten samtidigt som gränsen mellan dikt och verklighet blivit allt mer diffus; numera är den nästan omöjlig att följa. Denna norrländska bondeätt har helt enkelt utvecklats till ett genealogiskt gungfly, där få forskare lyckas behålla skorna torra och många plumsar i rejält. Den idoge Urban Sikeborg har genomfört en omfattande och välbehövlig dränering och presenterar i denna årgång av Släktforskarnas årsbok - den nionde i ordningen - en utförlig rapport. Äntligen kan dikten skiljas från verkligheten, sanningen från myten.
I år kretsar många artiklar kring två teman: resor och Östergötland. Och resor ska ses i begreppets allra vidaste mening. Vi får följa svenska katolska präster som emigrerar till Amerika på 1800-talet, norrländska båtsmän som tvingas bege sig till södra Sverige i slutet av 1600-talet, och vi får färdas längs en av Sveriges viktigaste vägar på 1700-talet: postvägen över Åland som förband västra och östra rikshalvan. Men rutten var också en av de allra farligaste, och vår resa slutar i katastrof en novemberkväll 1773.
Tage Danielsson – en av våra allra folkkäraste artister – hade sina rötter djupt nerborrade i den östgötska myllan. I årsboken finns en komplett presentation av hans förfäder, långt tillbaka de variit möjliga att spåra. Dessutom ingår många andra intressanta artiklar. Vi får veta hur det gick till att välja borgmästare i Söderköping på 1600-talet. Östeuropa, för många en vit fläck på släktforskarkartan, håller sakta på att öppna sina portar för nyfikna forskare. Tips och råd ges från Rumenien. Vidare berättas om en oxhandlares död i småländska Vimmerby, om rikshistoriografen Jonas Sundel som gick upp i rök och om en ryslig mordbrand i Ränneslöv i Halland 1831.
Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken. En del av artiklarna finns publicerade i Nättidningen RÖTTER. Följ bara länken!
- Daniel Tilas svenska resesamlingar. (sid 11-32)
Bergsvetenskapsmannen Daniel Tilas var en flitig resenär i 1700-talets Sverige, som också noggrant beskrev platserna han besökte. Här kan du se om Tilas reste genom dina förfäders bygder. Av Bengt Hjord, Kungsängen - 1600-talets båtsmän och förflyttningen av flottan till Karlskrona. (sid 33-44)
I slutet av 1600-talet förflyttades flera tusen båtsmän till trakten av Karlskrona i Blekinge. Anledning: Kungen hade 1679 beslutat att anlägga en örlogsstation där. Av Mikael Lejdeby, Järfälla - Svenska katolska präster i USA på 1870-talet. (sid 45-64)
Visst fanns det katoliker i Sverige redan på 1700-talet. Och deras ättlingar höll ibland fast vid förfädernas tro. Till dem hörde August Svensson, som dog som katolsk präst i USA. Av Lars Hallberg, Solna - Stenen som minner om en drunknad löjtnant. (sid 65-76)
På 1700-talet gick en av Sveriges viktigaste vägar från Grisslehamn över Åland till Åbo i Finland. Men det var också en av de farligaste. Följ med på färden som slutade i en katastrof. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn - Med rötter i Centraleuropa. (sid 77-92)
Släktforskaren som vill följa emigrerande förfäder måste ofta bege sig ut på strapatsrika resor till främmande länder. Läs om den spännande jakten på rötterna i Transsylvanien! Av Carl Szabad, Enskede - Borgmästareval i 1600-talets Söderköping. (sid 93-122)
Att välja borgmästare var ofta en komplicerad process, fylld av intriger och rävspel. Här får vi följa hur valen gick till i Söderköping under 1600-talet. Av Björn Helmfrid, Norrköping - Tage Danielssons förfäder. (sid 123-162)
Tage Danielsson – en av våra mest folkkära artister – hade sina rötter djupt nerborrade i den östgötska myllan. Här ges en komplett presentation av hans förfäder, så långt de gått att följa i källorna. Av Bo Lindwall, Stockholm - Plock ur min farfars antavla. (sid 163-170)
Visst gillar vi de släktingar bäst som utmärkt sig eller gjort lite annorlunda saker! Till exempel gett namn åt Mosebacke torg eller tryckt Karl XII:s bibel. Av Jan Liedgren (†) - Utvandring från Östergötland. (sid 171-184)
Tiotusentals östgötar emigrerade under senare hälften av 1800-talet till Amerika. För alla gick det inte väl. Hemmansägaren Magnus Andersson blev hängd som hästtjuv – av misstag. Av Elisabeth Thorsell, Järfälla - Tre släkter från Kisa. Nyman/Nyberg, Jern med Vernsteen & Sparf. (sid 185-244)
Släktkretsen kring gästgivargården i Kisa på 1600-talet är omfattande. Här finns kontakter med andra gästgivargårdar, men också med hantverkare och länsmän runt om i landskapet. Av Olle Elm, Lindome - Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet. (sid 245-286)
Den mytomspunna Bureätten har i flera hundra år fascinerat forskarna. Men vad är egentligen myt och vad är verklighet i det omfattande och komplicerade släktträdet. Här ges svaret – äntligen! Av Urban Sikeborg, Sollentuna - Jonas Sundel. Rikshistoriografen som gick upp i rök. (sid 287-298)
Över en del människor råkar glömskans slöja snabbt lägga sig – trots att de innehaft framstående poster i samhället. Läs om rikshistoriografen som bara försvann. Av Pontus Möller, Stockholm - Mordbranden i Ränneslöv. Ur Höks härads domböcker. (sid 299-318)
Den 27 april 1831 brann sex gårdar i Ränneslövs by i Höks härad i södra Halland. Snart stod det klart att elden inte sluppit lös av våda. Men vem var den skyldige? Av Ingeborg Brunkhorst, Lund - En handelsmans död. Om oxhandlare Anders Brun i Vimmerby. (sid 319-332)
Inte bara oxhandlare Bruns död gäckade forskarna. Hans ursprung var också höljt i dunkel. Läs den spännande detektivhistorien om hur gåtan löstes. Av Olof Cronberg, Växjö - Sveriges Släktforskarförbund 1995. (sid 333-349)
Verksamhetsberättelse och bokslut - Presentation av författarna. (sid 350-351)
Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Redaktör: Håkan Skogsjö
Antal sidor: 350
Utgivningsår: 1996
ISBN: 9187676133
Släktforskarnas Årsbok 1996 finns nu digitalt att läsa för dig som är Premium-kund.
Bli Premium-kund eller logga in.
Visste du att du kan söka i personregistret för Släktforskarnas Årsbok 1996? Gå till Årsbok-Sök.