Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Släkthistoriskt Forum nr 4 2023 - I husförhörens förlovade land
Är husförhörslängder på samma gång släktforskarens mest uppskattade som förbisedda källa? Jag vet i alla fall hur jag själv vid flera tillfällen hittat min släkting, noterat det jag behöver för att sedan hasta vidare till nästa källa, i hopp att hitta just den uppgift jag tycker mig sakna. Alltför sällan har jag hällt upp en ny kopp kaffe, plockat fram anteckningsblocket och gjort mig redo att följa min släkting från dennes första husförhör till det allra sista. Många längder är knastertorra, men plötsligt dyker ett helt livs historia upp i kolumnerna. Den vill man förstås inte missa!
Husförhören är temat för det här numret, i vilket vi också berättar om själva sammankomsten, som var fruktad av vissa och festlig för andra. Den som lyckades briljera på förhöret kunde lättad ta för sig av ostkakan som bjöds efteråt, men för den som inte fått till det måste skammen varit svår.
Självklart blir det även en rapport från sommarens stora släktforskarhändelse, Släktforskardagarna i Östersund. Hur du ger dina soldater i släkten ”kött på benen” får du veta i artikeln om Centrala Soldatregistret och Ted Rosvall ger i sin artikel kluriga tips på hur du spårar upp släktingar som till synes helt gått upp i rök någonstans i ”norra Amerika”. Bland mycket annat.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 3 2023 - Till botten med fisket
Att fiska väcker något urmänskligt i en. Jag kommer aldrig att glömma de morgnar jag och min syster väcktes tidigt för att få följa med morfar när han skulle ut och ta upp näten han hade lagt kvällen innan. Vi hängde över relingen när morfar halade in dem och jublade varje gång en vit fiskbuk avtecknade sig mot det mörkgröna djupet. Minst lika spännande var det att rycka strömming när den gick till på vårkanten. Ibland sprattlade blänkande små fiskar på varenda en av strömmingsrevens krokar.
Morfar brukade berätta om hur han tidigare även kunde få näten fulla med fin torsk. Men under min barndoms somrar på Ornö i Stockholms skärgård hade torsken redan försvunnit därifrån. Nu kan det vara strömmingens tur att gå samma öde till mötes. På senare år har bestånden minskat kraftigt. Det har nu gått så långt att Östersjöns gråsälar visar tecken på svält.
Strömmingen, eller sillen som den kallas på syd- och västkusten, har haft en viktig roll i våra förfäders liv. I det här numret berättar vi om de som försörjde sig på fisket, men också om de många andra som levde i skärgårdens samhällen.
Vi får även veta mer om hur vi ska värdera våra vanligaste källor, om hur vi får snurr på dna-släktforskningen och mycket annat.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 2 2023 - Hoppfullt efter hundratals år av lidande
Är det någonting vi med säkerhet kan säga verkligen inte var bättre förr så måste det väl vara sjukvården. Fattig som rik utsattes för de mest smärtsamma ingrepp, obehagliga behandlingar och motbjudande dieter, oftast till mer skada än nytta.
Allt lidande till trots måste jag ändå säga att den här delen av vår historia väcker en starkt förtröstansfull känsla: Hopp om framtiden. Det som för första gången slagit mig på riktigt är nämligen hur unga framstegen inom den medicinska vetenskapen egentligen är. Med tanke på de stora upptäckter som gjorts bara under de senaste hundra åren – och hur många upptäckter som finns kvar att göra – ser jag med än mer spänning på vad framtiden har att bjuda på.
Men att arbeta med läkekonst under våra föregångares levnadstid måste ibland ha upplevts som outhärdligt tungt. Målsättningen var att bota sjukdom och rädda liv, men sällan lyckades de med vare sig det ena eller det andra. Ändå kämpade de oförtrutet på. I det här numret möter du en brokig skara av utövare av läkekonst. Kanske har du stött på något av yrkena barberare, fältskär, läkare, barnmorska, apotekare eller klok gumma i din egen släktforskning?
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 1 2023 - Direktlinje mellan musik och känslor
Ingenting kan väcka så starka minnesbilder som musik, i alla fall är det så för mig. En gammal sliten hitlåt av den colombianske stjärnan Juanes kan plötsligt förflytta mig till ett trångt dansgolv i Valencia i början av 2 000-talet. Låtar som jag starkt förknippar med personer jag älskat och som inte längre finns i mitt liv kan få tårarna att välla upp på en tiondels sekund. Det är som om tonerna har en direktväg till känslor och minnen.
Kanske var musiken till och med ännu mer betydelsefull för våra föregångare, på tiden då varken film, tv-spel eller smarta mobiler konkurrerade som förströelser. Och all musik var dessutom livemusik! Säkert spelade den också en viktig roll när det kom till religionens makt över människor. Kyrkan var ju inte bara guds hus utan länge även musikens högborg.
Ändå är den folkliga musiken ganska okänd för många av oss. Därför tyckte vi att det var dags att titta lite närmare på vad våra föregångare kan ha sjungit, spelat och lyssnat på.
I det här numret får vi även veta mer om de dödsorsaker vi hittar i kyrkböckerna, om hur lite färg kan hjälpa oss att få grepp om våra dna-träffar och vad släktforskare bör känna till om upphovsrätt. Bland mycket annat.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 5 2022 - Kämpigt för släktens äldsta
När ordet pension kommer upp börjar många av oss drömma om solresor, golfspelande, akvarellkurser och oceaner av tid till att fylla luckorna i släktträdet. Det finns också forskning som visat att vi blir mer tillfreds med tillvaron, ja kanske rentav lyckligare, ju äldre vi blir. Förutsatt att hälsan inte sätter alltför många käppar i hjulen.
Men för bara dryga hundratalet år sedan var livet på ålderns höst sannerligen inte så lätt. Lyckliga eller inte, för de som inte längre var i stånd att arbeta och inte hade lyckats samla på sig någon form av tillgångar fanns det inte många alternativ än att hoppas på allmosor från församlingen.
Men trots allt fanns det också de som lyckades ordna det för sig. Inte sällan finns det spännande dokument bevarade som berättar om deras livsvillkor. I det här numret ger vi lite tips på var du kan leta efter skrivelser, kontrakt, meritförteckningar och andra källor som rör äldre former av pensioner.
Julen närmar sig och i många hem åker kanske de gamla brädspelen fram. I artikeln på sida 38 får vi veta mer om våra föregångares spelvanor. En lite längre dna-skola går igenom verktyget med den mystiska förkortningen WATO. Vi får också en uppdatering om de svenska emigrantdatabaserna och extra många bokrecensioner.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
