Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Släkthistoriskt Forum nr 1 2026 - Framtiden nästa!
2026-02-16 08:00:36
Ibland glömmer vi vilken enorm påverkan järnvägens framfart hade på svenskarnas liv från det sena 1800-talet. Det skulle förstås dröja innan långväga resor blev någonting för oss alla. Men med tåget kom även omvärlden närmare våra föregångare på flera sätt. Varor från när och fjärran dök upp i handelsboden, posten kom fram med ilfart och dagsfärska tidningar nådde många fler än städernas borgarklass.
Hur det inverkade på befolkningen på de mindre orter där tågen plötsligt började rulla in har författaren Kerstin Ekman skildrat med förbluffande träffsäkerhet i sin bok Häxringarna från 1974. Boken utspelar sig i Katrineholm, där vi får följa den fattiga soldathustrun Sara Sabina Lans, hennes dotter och dotterdotter, som tar sig fram på de vis de kan i skuggan av det framväxande stationssamhället. Det är sorgligt, intressant och ibland hejdlöst roligt när vi möter karaktärer från ortens vitt skilda skikt – från den uppblåsta stationsinspektorn ända ner till värdshusets förskrämda lillpiga.
Några av dem, eller snarare deras icke-fiktiva motsvarigheter, möter du i det här numrets tema, som tar oss med på en pustande, tutande och bolmande tågresa genom släkthistorien.
I dna-skolan får vi veta mer om ett nytt verktyg som hittar släkt även utan test och en annan artikel leder oss rakt in i det norska Nasjonalarkivets digitala skatter.
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 5 2025 - När vardag blir historia
2025-11-28 08:00:36
Motsvarigheten till villa, Volvo och vovve var något historiens Medelsvenssons bara kunde drömma om. Visserligen bodde många av dem på en gård med flera hus, med tillhörande åkrar och ängar. Kanske en mager och loppig hund nosade runt på gårdsplanen. Men det ändlösa arbetet, kölden, vägglössen och de ständigt hotande sjukdomarna lade nog en viss sordin på lantlivsmyset.
Historiens Medelsvenssons kan förvisso beskrivas som fattigt folk, som inte tycks ha gjort något djupare avtryck någonstans. Men ganska snart inser vi som släktforskar hur fel vi har som ser på våra föregångare på det viset. För det första finns ju inte Medelsvensson och deras historiska motsvarigheter på riktigt. För det andra brukar den som grävt djupare i källorna snart upptäcka en rik flora av soldater, smeder, statare, oäkta barn, emigranter och ibland någon präst eller brottsling.
Men just därför att Medelsvenssons – ett befolkningsmedeltal i det här fallet – beskriver det vanligaste, hjälper de oss att hitta det som skiljer ut sig. Kanske har du redan upptäckt att släktingarna inte var så ”vanliga” i alla fall?
I det här numret hittar du också ett par artiklar om skogsfinskt arv, äldre tiders dödsrunor, fem danska databaser och ett mordfall.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 4 2025 - Ut i världen med släkten
2025-09-30 08:00:36
Släktforskning börjar ofta i kyrkböckerna, med välbekanta namn från socknar eller städer där släkten bott i generationer. Men när vi skrapar lite på ytan upptäcker vi ofta spår av människor som en gång varit främlingar i landet.
I det här numret tittar vi närmare på några av de tidiga invandrargrupperna, som format vår historia och blivit en del av våra släktträd: Medeltidens hansa-tyskar som kom hit och satte fart på handeln, skottar som tjänade i armén, skogsfinnar som röjde ny mark, judar som lade grunden till nya företag, järnbrukens valloner och resande som försåg landsbygdens befolkning med varor och tjänster.
De sågs ibland som skumma främlingar, ibland som efterlängtad expertis. Ofta både och.
Idag har deras historia tagit en självklar plats i vårt gemensamma arv. Just släktforskning gör det så tydligt: Den förvandlar den gemensamma historien till något som berör oss personligen. Och i våra rötter möts förr eller senare hela världens vägar.
Det här numret bjuder också bland annat på en artikel om verktyget som håller reda på både dna-matchningar och framforskad släkt, på ytterligare guldkorn i USA:s gigantiska gratisdatabas Family Search och på fem fel som hjälper dig att bli en mer källkritisk släktforskare.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 3 2025 - Slarva inte bort statarna
2025-06-16 08:00:36
För oss släktforskare är det tydligt att det krävs både tid och pengar för att lyckas göra sitt avtryck i historien. Det är inte det lättaste att berätta om de förfäder som inte tycks ha haft något av det. Till dem hör definitivt statarna.
Men statarlivet, hur hårt och otacksamt det än var, erbjöd någonting som många fattiga arbetare annars bara kunde drömma om: En äkta make eller maka. Så var det för min morfars föräldrar, enligt vad jag fått berättat för mig. Enligt kyrkboken flyttade också min morfars far Henning till det sörmländska säteriet Fredriksdal för att arbeta som dräng bara tre dagar innan morfars mor Tyra tog anställning som piga. Vid tiden bodde närmare ett hundratal på gården, varav de flesta utgjorde gårdens arbetskraft. Tycke uppstod uppenbarligen ganska snart mellan Henning och Tyra. I längden för följande år står de noterade som gifta statare på samma gård.
Många flyttar senare hade de lyckats skapa sig ett bättre liv. Och det slår mig plötsligt: De och många andra statare gjorde trots allt sitt avtryck genom kyrkböckernas många noteringar. Det ska vi inte slarva bort!
Statarlivet är temat för detta nummer, i vilket du också kan läsa om
släktkluster bland dna-matchningarna, nätkällor till finländsk släkt och vägen in i USA:s gigantiska gratisdatabas. Bland mycket annat.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 2 2025 - Alla är vi barn i början
2025-04-28 08:00:36
Barndomsminnen har en tendens att etsa sig fast. Och ju äldre vi blir, desto mer gör sig de tidigaste minnena påminda. Mina egna minnen är nog ganska ointressanta för utomstående på grund av min trygga uppväxt.
Annat var det för mina morföräldrar. Deras uppväxttid var en värld långt från min egen. Båda förlorade sina mammor tidigt och båda var tvungna att arbeta när skoldagen var slut. Min morfar deltog i arbetet hemma på gården och började tidigt arbeta på tegelbruket.
När inspektören kom fick han springa och gömma sig eftersom han inte hade åldern inne. Mormors uppgift var att passa sin ständigt växande syskonskara (hon lovade sig själv tidigt att aldrig skaffa barn).
Men att inte få tid till vare sig lek eller läxor var inte alls något konstigt på deras tid. Det var hårt att vara barn förr, och tuffast var det för barnhusbarnen. Under arbetet med det här numrets tema, Barn av sin tid, har jag insett hur radikalt synen på barn har förändrats under det senaste seklet.
I artikelserien Yrkesskolan, på sida 44, får vi veta mer om varför småskollärarinnor ibland fick en revolver som tjänstevapen. Och hur använder vi oss av bryggor och bojar i dna-släktforskningen? Om det kan du läsa på sida 36.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör
Släkthistoriskt Forum nr 1 2025 - En lukt av tobak och sill
2025-02-17 08:00:36
Den som gör sig besväret att leta upp enskilda och andra lite mer svårhittade arkiv har mycket att upptäcka. I det här numrets tema, Släktingarnas yrken, tar vi bland annat en närmare titt på vad vi kan hitta i bruks- och gårdsarkiven. I dem finns ofta ymniga skatter att hämta för den nyfikne. Tobaksvanor, arbetskläder, dagsverken – listan på vad lönelistor och andra dokument kan berätta för oss är lång.
Om du, liksom jag, uppskattar god mat kan en detaljerad lista över de livsmedel som ingick i lönen vara särskilt intressant. Det kan röra sig om en uppräkning av olika kvantiteter av vete, råg, korn, ärtor, kött, torkad fisk, strömming, salt, humle, potatis och – för den som hade det lite bättre – en kanna mjölk om dagen.
För en del kanske det låter torftigt, men för mig är det upplysningar som sätter igång fantasin om vad som kan ha dukats upp på förfädernas bord.
Vi kunde förstås omöjligt få med alla spännande yrkesgrupper. Saknar du någon är du välkommen att höra av dig, så kan vi kanske ta upp den i ett senare nummer.
I det här numret kan du också läsa om vad som kommer att hända när dna-släktforskning snart blir en godkänd polismetod, om GDPR för släktforskare, släktforskningen i populärkulturen, emigranter i Kanada och en hel del annat.
Trevlig läsning!
Maria BrattRedaktör