Släkthistoriskt Forum nr 4 2022 - Porträtten var bättre förr

Finns det någonting mer förtrollande än gamla daguerrotyper? Jag vet inte hur många timmar jag har ägnat åt att studera dessa gamla porträtt av kända och okända personer från det förgångna.

Inte utan en lätt rysning av obehag. Det är nämligen inte bara jag som sitter och stirrar. Någonting i den uråldriga fototekniken gör att den fotograferades blick ofta möter betraktaren på ett nästan genomborrande sätt. Alternativt med ett knappt synbart Mona Lisa-leende som tycks ruva på djupa hemligheter.

I det här temat har vi valt att fokusera på de allra första svenskarna som slog sig ner framför en kameralins. Underligt nog är ämnet förhållandevis outforskat. Porträttfotografier har alltid ansetts som något privat. Det har kanske gjort att kunskapen om vilka de gamla fotografierna föreställer ofta har gått förlorad. Men utvecklingen går framåt även på det här området. Framför allt erbjuder digitaliseringen helt nya möjligheter när det kommer till att hitta och identifiera gamla porträtt. Och nya görs tillgängliga varje dag.

Det här numret bjuder också på ett reportage från de efterlängtade släktforskardagarna i Skövde, en DNA-skola som förklarar varför vissa får betydligt fler dna-matchningar än andra och en hel del annat smått och gott.

Trevlig läsning!

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 3 2022 - När arbetet aldrig tog slut

Släktforskare kan tyckas ha en makaber dragning åt det riktigt hemska som utspelat sig i det förflutna. Mången middag har säkert lämnats med en tryckt stämning efter att barnamördare, häxbränning eller halshuggningar har förts på tal av en ivrig släktforskare i bekantskapskretsen. Det kan bli lite väl magstarkt för den som inte har samma passion för att avslöja arkivens mörka hemligheter.

Men det finns väl en anledning till att deckar- och thrillergenren är så populär i vår tids underhållning tänker jag, för precis på samma sätt är det kusligt fascinerande att läsa om de som begav sig in på brottets bana förr. En bonus, som kan tyckas lite paradoxal, är att de som ställdes inför rätta är så otroligt väldokumenterade i källorna i jämförelse med hederligt folk.

En läsare ställde för inte så länge sedan frågan: Vad arbetade de som dömdes till straffarbete med? Det var en bra fråga tyckte vi som gör tidningen. I det här numrets tema om straffarbete får du ta del av resultatet av våra efterforskningar.

Dessutom berättar Ted Rosvall om den nya folkräkningen som precis släppts i USA, männens gångkläder får sig en grundlig genomgång och Peter Sjölund ger oss en lektion om hur vi gifter ihop vår pappersforskning med våra dna-träffar. Bland mycket annat.

Trevlig läsning!

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 2 2022 - Fader okänd – eller ökänd?

Någonting stort är på väg att hända. Frustrationen som begreppet fader okänd tidigare väckt hos släktforskare börjar nu vändas till en sporrande utmaning. Sakta men säkert fyller släkt-forskare med hjälp av dna-företagens databaser lucka efter lucka. Och varje fylld lucka kan hjälpa till att bringa klarhet i andras dolda släktlinjer.

Men vilka var de egentligen, alla dessa män som smet från föräldraansvaret? I de flesta fall där okända fäder avslöjas är tyvärr inte sanningen så upplyftande. Kittlande släktmyter om adligt, eller rentav kungligt, påbrå har inte sällan kommit till för att dölja den verkliga historien, som kanske inte är så smickrande. Men så klart är det viktigaste att få klarhet. Att inte försörja eller ens erkänna sin avkomma är skamligt, men skammen ska ligga där den hör hemma och inte där samtiden placerade den – hos mamman.

I det här temat, som handlar om oäkta fäder, har vi också velat syna det gamla begreppet häradsbetäckare. Hur vanliga var de egentligen? Män med ett vidlyftigt kärleksliv hängdes i allmänhet inte ut i de officiella källorna, så lätta är de inte att hitta. Men efter tips från läsare har vi i alla fall kunnat berätta om några av dem. Kan-ske är tiden mogen för en databas över män med många barn i bygden? Om inte annat skulle det kunna fylla en viktig kunskapslucka.

Trevlig läsning!

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 1 2022 - Kriserna förde oss samman

Det blev ett eldigt nummer lagom till att den stränga kylan börjat släppa sitt grepp om delar av landet. Kanske inte så mycket på grund av vädret egentligen.
Turen har helt enkelt kommit till de stora stadsbränderna – ett historiskt fenomen som påverkar släktforskningen i hög grad.

De förödande bränderna som berövade människor sin trygghet, sina hem och i värsta fall sina liv kan tyckas vara eländeshistoria, men total förödelse har också visat på mänsklighetens styrkor. Det ansågs självklart att de som drabbats hårdast skulle få hjälp av de som skonats av lågorna. Det var naturligtvis praktiskt för staten, som inte förväntades gå in med några frikostiga stödpaket. Att själva vara tvungna att ta tag i det som behövdes och hjälpa varandra på fötter igen var säkert tufft, men också någonting som förde många av våra föregångare närmare varandra.

Samma vilja att hjälpa andra framåt ser vi i släktforskningen. Inte minst när det kommer till att återskapa källor som brunnit. I Eva Johanssons artikel får du veta mer om de rekonstruktioner som gjorts av flitiga släktforskare och om hur du själv kan hitta alternativa vägar där kyrkböcker inte finns. Vi får också tips på hur vi skapar ordning i släktträdet och så presenterar vi en helt ny artikelserie – Dna-skolan med Peter Sjölund.

Trevlig läsning!

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 5 2021 - För att brevet skulle fram

1997 kom en film som snabbt fick kalkonstatus – The Postman. Historien om hur en ensam man försöker bygga upp en fungerande postgång i en söndertrasad framtidsvärld efter civilisationens kollaps fick varken recensenter eller publik att göra vågen. Kevin Costner, en av tidens bäst betalda och mest tongivande skådespelare, tvingades säga tack och adjö till fler filmiska prestigeprojekt och Oscarstatyetter. Ändå finns ett intressant korn i historien: Postgången som en symbol för civilisationsbyggande.

Tanken känns helt rimlig när vi kikar på hur posten byggdes upp här i Sverige. Den gick hand i hand med skapandet av vägnät, infrastruktur, kunskapsspridning, tillgång till tidningar, ökad läs- och skrivkunnighet och mycket annat.

För att inte tala om vad den betydde för våra anor. Idag kan vi kommunicera dag som natt med hela världen via datorer, mobiler och annan teknik. Förr var brev enda sättet att nå andra över långa avstånd. För släktingar som ville hålla kontakt med nära och kära långt bort var det helt avgörande.

Därför kretsar temat i det här numret mycket kring den svenska historiens Kevin Costners, de som kämpade till fots, på hästrygg och i små båtar över stormiga vatten enligt mottot: Brevet ska fram!

Dessutom får du veta hur du får grepp om skurkar i släktleden, hur du letar anor i gamla dagstidningar och mycket annat.

Trevlig läsning!

Olle Söderström
Biträdande redaktör

Se fler äldre nummer

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button