Specialtecken
Jag tycker att det är ett stort problem med släktforskarprogram att allt som matas in ser slutgiltigt ut. Ändå är det många gånger fråga om avvägningar och tolkningar som avgör om en person eller uppgift förs in. Jag har därför valt att grafiskt markera personnamn och ortnamn som inte är direkt belagda i källorna med särskilda tecken. Det har visat sig vara till mycket stor hjälp i arbetet med databasen.
Om en person inte uttryckligen anges vara barn till en viss person men det finns påtagliga indicier för en sådan släktskap, har jag lagt till koden [!] efter dopnamnet. På det sättet syns det direkt i släkttavlan vilka led som grundar sig på indicieresonemang. Jag återger naturligtvis i personakten vad resonemanget bygger på. För att visa att en viss namnform eller en ort inte är uttryckligen belagd för en viss händelse har jag lagt till ett plustecken efter. Exempel 1: Om Erik Andersson får en son Erik, som jag ännu inte sett omnämnd någon annanstans, registrerar jag honom som Erik Eriksson+. När jag väl kan belägga att han använder patronymikonet Eriksson och/eller annat tillnamn justerar jag namnet i personakten. I praktiken betyder det att de flesta personer med ett plustecken vid patronymikonet är personer jag ännu inte funnit omnämnda som vuxna. Exempel 2: En person anges i vigselnotisen vara från en viss socken. Jag har då registrerat honom eller henne som född i den socknen men har lagt till ett plustecken efter sockennamnet för att visa att uppgiften om födelseorten inte är direkt belagd – att vara från en ort är ju inte detsamma som att vara född där. I många födelsenotiser för utanvidsfolkets barn anges inte var i socknen föräldrarna bodde, men det kan framgå av exempelvis fadderskapsnotiser från ungefär samma tid. Också i sådana fall har jag då lagt till ett plustecken efter födelseorten.
Landskapsförkortningar
Landskapsförkortningarna är de som används i Nationalencyklopedins Sverige-atlas:
BLE = Blekinge
BOH = Bohuslän
DALA = Dalarna
DALS = Dalsland
GOT = Gotland
GÄS = Gästrikland
HAL = Halland
HÄL = Hälsingland
HÄR = Härjedalen
JÄM = Jämtland
LAP = Lappland
MED = Medelpad
NBO = Norrbotten
NÄR = Närke
SKÅ = Skåne
SMÅ = Småland
SÖD = Södermanland
UPP = Uppland
VÄR = Värmland
VBO = Västerbotten
VGÖ = Västergötland
VÄS = Västmanland
ÅNG = Ångermanland
ÖLA = Öland
ÖGÖ = Östergötland
Förkortningar för källor
A, B, C, E, L är bokstäver som används för att ange olika serier i kyrkoarkiven. De vanligaste jag hänvisar till i databasen är:
AI: Husförhörslängder
B: In- och utflyttningslängder
C: Födelse- och dopböcker; för äldre tid ingår ofta uppgifter om lysning/vigsel och dödsfall/begravningar i denna serie (se ovan)
Om inget sockennamn anges före ett sådant signum avses alltid en serie i Norrala kyrkoarkiv. De arkivsignum för Norrala som det hänvisas till i Familjer i Norrala avser följande kyrkböcker:
AI:1 – husförhörslängder m.m. 1747–1782 (ej komplett)
AI:2 – husförhörslängd 1816–1821
AI:3 – husförhörslängd 1822–1827
AI:4 – husförhörslängd 1828–1834
AI:5 – husförhörslängd 1835–1840
AI:6 – husförhörslängd 1841–1851 (–1848)
AI:7 – husförhörslängd 1852–1865
AI:8 – husförhörslängd 1866–1874
AI:9 – husförhörslängd 1874–1879
AI:10 – husförhörslängd 1880–1884
AI:11 – husförhörslängd 1885-1889
AI:12 – husförhörslängd 1890–1899
B:1 – in- och utflyttningslängd 1804–1840
C:1 – ministerialbok 1674–1708
C:2 – ministerialbok 1708–1740 (–1742)
C:3 – ministerialbok 1740–1777
C:4 – ministerialbok 1775–1822
C:5 – ministerialbok 1823–1862
C:7 – födelsebok 1863–1876
E:1 – vigselbok 1863–1876
E:2 – vigselbok 1877–1894
F:1 – dödbok 1877–1894
LI:1 – kyrkoräkenskaper 1643–1801 (med luckor)
LI:2 – kyrkoräkenskaper 1727–1801
Arkivförkortningar
Vanliga arkivförkortningar är:
HLA = Härnösands landsarkiv
KA = Kammararkivet, nu ingående i Riksarkivet, Stockholm
KB = Kungliga Biblioteket, Stockholm
KrA = Krigsarkivet, Stockholm
RA = Riksarkivet, Stockholm
SHA = Svea hovrätts arkiv, Advokatfiskalen, Riksarkivet, Stockholm.