Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Artiklar
Landskap
Åland (6)
Ångermanland (10)
Gästrikland (5)
Göteborg (1)
Hälsingland (15)
Jämtland (3)
Norrbotten (1)
Öland (1)
Östergötland (26)
Skåne (18)
Småland (28)
Södermanland (7)
Värmland (29)
Västerbotten (1)
Västergötland (8)
Västmanland (5)
Om Maria Watz och hennes bakgrund
Författare: Olle Elm, Lindome
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -98
Maria Watz (död 1665) var stammoder för adliga ätten Brunhielm. Här utreds hennes fäderne, släkten Watz i Östergötland, och möderne, ätten von Stoisloff.
Gamla brev - ska vi slänga skräpet?
Författare: Inger Rudberg, Lund
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -98
Lars P. Wåhlin var en flitig brevskrivare. Tack vare de bevarade breven kan vi än i dag skönja vardagens bekymmer och glädjeämnen i en skånsk prästfamilj för 200 år sedan.
Rotfast i Uppland. Om Anders Walls härstamning
Författare: Ingrid Ridbäck, Uppsala
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -98
Finansmannen Anders Walls ursprung finns i den uppländska myllan, bland bönder, soldater och en och annan riksdagsman. Här utreds en del av hans fädernesläkt.
Ängaätten
Författare: Hans Gillingstam, Solna
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -98
Den småländska frälseätt som numera brukar kallas Ängaätten är känd sedan slutet av 1300-talet. Äldste kände stamfader är häradshövdingen i Allbo Lasse Ölfsson, senare fogde i Värend.
Svedjefinnar i konflikt med järnbruk
Författare: Ragnar Fornö, Uppsala
Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -98
Förr i tiden fanns speciella domstolar som handlade ärenden som berörde den viktiga järnhanteringen, så kallade bergsting. Här handlar det om ett mål vid Österbergslagens bergstingsrätt.
Siden, sammet, trasa, lump. Importen av utländsk arbetskraft till Stockholms textilindustri 1759-1763
Författare: Ann Hörsell
Artikeln ingår i: Sveriges Släktforskarförbund, Årsbok 1992, sid. 105-158
Under ett antal år i mitten av 1700-talet förekom en förhållandevis stor arbetskraftsimport från Tyskland, Nederländerna och Danmark. Uppskattningsvis kom under åren 1739-1765 cirka 4000 invandrare till de svenska fabrikerna. En stor del av dessa var spinnerskor, vilka är av stort intresse, eftersom detta troligen var den första större immigrationen av kvinnlig arbetskraft i den svenska historien. Ann Hörsell redogör för denna tidigare föga uppmärksammade immigrationsvåg i denna artikel.
Annonser
.png)