Artiklar

Att forska om barn på Allmänna barnhuset

Författare: Torsten Berglund, Stockholm

Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -97, sid. 35

Barnhusbarn är ett speciellt problem inom släktforskningen. Men tack vare den noggranna bokföringen av barnen finns stora möjligheter att spåra barnens ursprung.

Hade barnhusbarnet någon framtid?

Författare: Ragnar Fornö, Uppsala

Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -97, sid. 51

Att som spädbarn bli inlämnad till Allmänna barnhuset i Stockholm var farligt. Många dog de första levnadsåren. Det visar den här undersökningen av 50 barn på 1880-talet.

Släkten Berchelt (Bercholdt)

Författare: Pontus Möller, Solna

Artikeln ingår i: Släktforskarnas årsbok -97, sid. 69

Apotekarsläkten Berchelt i Stockholm - med rötter i Weimar i Tyskland - kom till Sverige i mitten av 1500-talet. Här reds den sedan länge utdöda släkten ut.

Siden, sammet, trasa, lump. Importen av utländsk arbetskraft till Stockholms textilindustri 1759-1763

Författare: Ann Hörsell

Artikeln ingår i: Sveriges Släktforskarförbund, Årsbok 1992, sid. 105-158

Under ett antal år i mitten av 1700-talet förekom en förhållandevis stor arbetskraftsimport från Tyskland, Nederländerna och Danmark. Uppskattningsvis kom under åren 1739-1765 cirka 4000 invandrare till de svenska fabrikerna. En stor del av dessa var spinnerskor, vilka är av stort intresse, eftersom detta troligen var den första större immigrationen av kvinnlig arbetskraft i den svenska historien. Ann Hörsell redogör för denna tidigare föga uppmärksammade immigrationsvåg i denna artikel.

Hattmakaren Elias Hoffman och hans hustru Christina Udd

Författare: Curt Hauffman

Artikeln ingår i: Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 197

Hattmakaren Elias Hoffmann verkade i Stockholm, och övertog föräldrarnas verkstad efter moderns död i pesten 1710. Han var då ännu inte mästare och kom därför på kant med hattmakarämbetet, som ansåg at han var en bönhas. När han sedan försöker framlägga sitt mästarprov, så blir det underkänt. Hela artikeln ger intresanta inblickar i hantverkarvärlden i början av 1700-talet.

Rasmus Ludvigssons och hans hustrurs släktförbindelser

Författare: Hans Gillingstam

Artikeln ingår i: Släkt och Hävd 1950/2/81

Rasmus Ludvigsson var Gustaf I:s mäktige kanslist och en av de första som sammanställde släktböcker. Hans Gillingstam redogör här för en del av Rasmus egen härstamning, som delvis var åländsk. Rasmus var gift två gånger, men hade inga överlevande barn. Första hustrun hette Barbro Eriksdotter med rötter i Roslags-Bro, och den andra Clara Nilsdotter med rötter åt Västerås- och Hedemora-hållet.

Annonser