Passagerarlistor är och har alltid varit gefundenes Fressen för den som söker sina försvunna släktingar i främmande länder. Främst tänker man kanske på alla de listor, som skapades i samband med den stora utvandringsvågen till Nordamerika, listor som föredömligt digitaliserats, indexerats och gjorts tillgängliga via Internet. Här handlar det dels om de svenska listorna över emigranter från städer som Göteborg, Malmö, Gävle, Köpenhamn och Trondheim, men också om passagerarlistorna på den amerikanska sidan, New York i första hand, men även Boston, Philadelphia, Baltimore och många andra platser. Härtill kommer det engelska materialet - mellanstationen - eftersom så många reste via de förenade kungarikena, till Hull kanske och vidare från Liverpool.

Dagens bloggrubrik syftar emellertid på en helt annan källserie, nämligen de s.k. PASSAGERARAVGIFTER, som under åren 1735-1851 upptogs av nästan alla utrikesresenärer som en sorts skatt. Om detta skriver Krigsarkivet i en liten informationsskrift med namnet SLÄKTFORSKARNA OCH KRIGSARKIVET [finns som PDF här]:

http://webbutik.riksarkivet.se/shop/25093/files/PDF/Sl%C3%A4ktforskarna_och_Krigsarkivet.pdf

"När Flottans pensionskassa (och dess föregångare) behövde fler finansieringskällor, beslöts att alla utrikesresenärer skulle betala en passageraravgift. Avgiften skulle tillfalla Flottans pensionskassa. Vid kassan upprättades förteckningar över dessa resenärer för åren 1735-1851. Förteckningarna förvaras bland räkenskaperna i två olika arkiv. Åren 1735-1796 i samlingen “Räkenskaper flottan” (Amiralitetsinkvarteringskassan) och senare år i Flottans pensionskassas arkiv. I forskarexpeditionen står ett register över de orter från vilka passageraravgifter har inlevererats till kassan. Registret hänvisar till serie, volym och sida i ovannämnda arkiv. För att kunna ha nytta av detta register, är det nästan ett måste att känna till från vilken ort personen utreste." 

Allt detta visste jag när jag under söndagen satte mig ned för att författa denna blogg. För att få fram lite goda exempel och kanske några små skärmklipp gick jag in i Riksarkivets Digitala Forskarsal, valde Militaria och Flottans pensionskassa - sedan var det kört. Det var lögn att hitta fram till dessa Passagerarlistor, som jag ju visste skulle finnas. Hur jag klickade och skrollade undvek de mig systematiskt, och då är jag ändå hyfsat slug och erfaren när det gäller att genomskåda arkivförteckningar. Jag googlade vilt, i hopp om att någon vänlig själ måtte ha lagt ut lite instruktioner, men så icke ...

Till slut återstod bara den långa vägen, som brukar börja med en stunds tröttsamt tankearbete. Det skulle ju handla om räkenskaper och för att sådana skall fungera måste det också finnas någon sorts underlag i form av listor eller verifikationer. Det senare visade sig vara nyckelordet med vars hjälp det gick att minimera klickandet och skrollandet till ett fåtal rubriker, som dock vardera visade sig innehålla flera hundra volymer. Sökvägen är alltså denna:

Riksarkivet.se   
Digitala forskarsalen 
Militaria
Flottans Pensionskassa 
I1 - Verifikationer till huvudböckerna

Kommen så långt är man ändå inte riktigt framme. Varje volym innehåller nämligen ett sammelsurium av verifikationer, utan någon given ordning. Det är väl detta kaos som registret i Krigsarkivets expedition (se ovan) är ägnat att övervinna. Undrar just om detta hjälpmedel också finns tillgängligt i Digitala forskarsalen ... (och i så fall var!)

b2ap3_thumbnail_Passageraravgift-1814.JPG

När man äntligen har hittat fram till rätt passagerarlista öppnar sig ett ymnighetshorn av information och ledtrådar. Ovanstående lista, liksom den i rubrikbilden, är från 1814 och visar en rad spännande resenärer med "exotiska" resmål. Det var ju sällan allmogen kunde kosta på sig utlandsresor, medan stadsborna, hantverkarna (inklusive gesäller och elever) och köpmännen förekommer flitigt. För att inte tala om adel och högre militärer. I ovanstående lista hittar vi t.ex.

Handelsbetjänsten Marcus Levison och handl. Salomon Lamm från Stockholm, reser till Stralsund 
Handl. William Norton från England, reser tillbaka dit 
Jacob Lydert från Ryssland, reser tillbaka dit  
Handelsbetjänten Samuel M Kahn från Stockholm, reser till London  
Handelsbetjänten C E Zandelin med två drängar från Stockholm, reser till Petersburg  
Handelsbetjänsten Christian Dybeck Jr från Stockholm, reser till London  
Handl. And Skarstedt från Stockholm, reser till Köpenhamn   
Coopvardie Skepparen J H Schütt från Stockholm, reser till Stralsund  
Båtsmannen Sören Mattsson från Tyskland, reser till Köpenhamn  
o.s.v.

Det är som synes mycket god information som lämnas. Ibland är den ännu bättre och mer detaljerad, ibland betydligt torftigare. Men trots nyttan av detta spännande material, är det få som känner till det eller hittar fram till det. Föreningen G-gruppen [http://www.g-gruppen.net/ostsjon.htm] var på sin tid i högsta grad medveten om Passageraravgifternas potential och gav t.o.m. ut en CD-skiva med ett litet smakprov. 

b2ap3_thumbnail_G-gruppen.JPG

Ehuru lovvärda, tenderar projekt av denna typ, byggda på frivilliga insatser, att rätt snart gå på grund. Sveriges dödbok är väl det lysande undantaget, som dock alltid har haft anställd personal i ledningen och som ibland fått muta fram intresse och medverkan. Nej, om Passageraravgifterna och andra gömda eller glömda källserier skall bli verkligt tillgängliga och användbara, vill det till mer muskler än vad frivilligheten kan åstadkomma. Här är mitt anspråkslösa förslag:

DIGITAL UTBRYTNING

Med denna rubrik, som härmed myntas, menar jag följande:

• Kopiera över de digitaliserade sidor/listor i Verifikationsbanden som innehåller Passageraravgifter till en gemensam plats.
• Ordna upp dem geografiskt och kronologiskt och tillskapa en intelligent sökmeny, så att det går lätt att navigera.
• Publicera dem på Internet som en "ny" källa med egen rubrik.
• Indexera listorna så att varje namn och varje geografiskt begrepp blir sökbart.

Den sista punkten är givetvis den tyngsta, och där behövs det kanske digitala giganter av typen Ancestry eller MyHeritage för att komma vidare. Men även utan indexering vore de tre första punkterna en nåd att stilla bedja om. Då först bleve materialet digitalt tillgängligt och användbart. 

Så, hör upp nu, Riksarkivet, Arkiv Digital, Ancestry, MyHeritage och andra. DIGITAL UTBRYTNING kan vara framtidens melodi. Metoden kan med fördel appliceras på en rad andra "gömda" listor och nycklar i annars svårpenetrerade källserier. Tag t.ex. domböckernas Saköreslängder, Bouppteckningsstegar eller provisoriska register, olika typer av listor och förteckningar bland Länsräkenskapernas verifikationer och mycket, mycket annat. Endast fantasin sätter gränser. 

b2ap3_thumbnail_Hjorten.jpg

Den svenska Postjakten HJORTEN kände inga gränser. Dessa postbåtar transporterade också passagerare till och från Sverige.