Rötterbloggen
Rötterbloggen

De adliga oäktingarna

Egentligen ogillar jag starkt orden »oäkta» eller »oäkting», för jag har alltid ansett att människor är lika äkta vare sig man är född inom eller utom äktenskapet. I släktforskningen använder jag därför hellre begreppet »utomäktenskaplig», men valet av dagens rubrik beror på att bloggens huvudpersoner utan tvekan sågs som just oäktingar när de föddes för närmare tvåhundra år sedan. Fast hur kommer då »adlig» in i bilden, tänker kanske den adelsintresserade, de var ju födda utom äktenskapet? Ja, det är lite komplicerat, så vi tar det från början.

Sophia Bergh (1801-1888) var syssling till två av mina förfäder, och föddes i den lilla byn Björka, strax nordväst om Sjöbo i Skåne. Hon var dotter till järnhandlaren Petter Bergh (1760-1811) och Dorothea Knutsdotter (1768-1809) och blev som synes föräldralös redan i barnaåren. Trots denna turbulenta start i livet gick det bra för både Sophia och hennes syskon, antagligen tack vare deras inflytelserika morbröder. Som tonåring hamnade hon som jungfru i Margreteholm i Färlövs socken, antagligen i tjänst hos landshövdingefamiljen Wrangel, socknens störste godsägare. Kanske var det även genom denna familj som hon i slutet av 1810-talet träffade den man som kom att bli hennes följeslagare genom livet – även om deras kärlekssaga var minst sagt okonventionell.

Mannen ifråga var Echard af Klercker (1787-1869), vid tidpunkten kapten vid Wendes artilleriregemente, sedermera vid Svea artilleriregemente och slutligen major i armén samt riddare av Svärdsorden. Han hade visserligen inga »fina anor», och var inte ens adlig till börden – fadern adlades nio månader efter sonens födelse – men tillhörde likväl adliga ätten 2132 B, introducerad på Svenska riddarhuset 1788. Den unge kaptenen tog uppenbarligen Sophia med storm, och efter ett löfte om äktenskap gick hon till sängs med honom – blott sexton år gammal. Nio månader senare föddes sonen Carl August, men varken äktenskapslöftet eller barnafaderns namn syns till i kyrkoboken så den lille gossen begåvas med det förhatliga epitetet »oäkta».

Sophia behöll dock sin älskade kapten, och flyttade så småningom in till honom i Kristianstad – officiellt som hans »jungfru» men i realiteten som hans sambo. Det dröjde inte länge innan hon blev gravid igen, och i mars 1821 föddes dottern Dorothea Augusta. Inte heller denna gång erkänner Echard faderskapet, men nu framträder åtminstone hans namn i kyrkoboken – dock endast bland faddrarna, eftersom det var han som höll barnet vid dopfunten. Detta gjorde han även då parets barn Carl Edvard döptes 1822, och vid dottern Dorothea Augustas dop 1825 närvarade han som fadder. Ingenstans nämns dock faderskapet eller äktenskapslöftet, och när parets yngsta barn Johan Victor Arvid föds i Stockholm i april 1833 noteras föräldrarna i Hedvig Eleonora församlings födelse- och dopbok vara »okända».

b2ap3_thumbnail_IMG_0244-1.jpgb2ap3_thumbnail_IMG_0244-1.jpgNågot foto på Echard af Klercker och hans älskade Sophia Bergh har ännu inte hittats, men såhär såg i varje fall Echards yngre bror, generalmajoren Fredrik af Klercker (1792-1867) ut (Krigsarkivets porträttsamling).

Echard och Sophia hade nu varit ett par i hela femton år, och det skulle dröja ytterligare nio innan det där äktenskapslöftet vann sin fullbordan. Det är inte klarlagt varför det dröjde så länge, men antagligen ligger förklaringen i den vanliga bördsstoltheten – adliga ätten af Klercker må ha varit ung, men tänkte i gengäld hålla sig kvar i samhällstoppen till varje pris. Echards far Adolf Klerck (1746-1818) adlades som tidigare nämnts af Klercker och slutade sina dagar som generalmajor, ledamot av Krigsvetenskapsakademien och riddare av Svärdsorden, och när Echard träffade Sophia hade hans syskon redan börjat knyta hymens band – givetvis med personer vars adliga sköldar tronade på Riddarhuset i Stockholm. Helena af Klercker var gift sedan 1817 med överstelöjtnanten Jean Toussaint Charpentier, brodern Gustaf Carl ingick äktenskap året därpå med Catharina Maria Lagerberg och brodern Fredrik gifte sig tio år senare med Jeanette Charlotte Henriette Reuterskiöld. Att då Echard, den unge adlige kaptenen skulle ingå äktenskap med en föräldralös järnhandlardotter från Björka ansågs säkert oacceptabelt, och av den anledningen fick äktenskapslöftet läggas på is – i decennier. Den 16 juli 1842 var det dock äntligen dags, och i Kristianstads stadsförsamlings lysnings- och vigselbok finns en lång anteckning som reder ut de flesta frågetecknen:

b2ap3_thumbnail_Vigselbok-1842.jpgb2ap3_thumbnail_Vigselbok-1842.jpg

»Enligt förevist betyg af Regements-Pastor And. Lev. Olbers i Stockholm blefvo Majoren, Kaptenen vid Kgl. Svea Art. Reg. och Ridd. af Sv. O. Herr Echard af Klerker och Jungfru Sophia Berg i laga äktenskap sammanvigde d. 16 Juli 1842; och uti ett med vittnen och sigiller försedt Dokument af d. 18 Juli 1842 hafva dessa makar förklarat sina barn, Carl Edvard född i Christianstad 1822 6/9 samt Dorothea Augusta f. derst. 1825 26/2, för äkta, berättigade att af dem arf taga. Hvilket allt, på deras egen begäran, varder i denna församlings Kyrkoböcker anteknadt. Christianstad 1842 25/7. J. J. Thomæus. Vittnen under Dokumentet: Major A. von Meltzer och Kap. G. Planck.» (ur Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. EI:4 (1834-1855), sid. 44; bild: ArkivDigital).

Även äldste sonen Carl August var född inom äktenskapet, trots att han inte nämns vid föräldrarnas vigsel. I Färlövs kyrkobok 1819 finns nämligen en anteckning om att han förklarats för äkta av majoren af Klercker, och två dagar efter vigseln författade föräldrarna en attest som intygade att sonen var deras gemensamma:

»Undertecknade förklara härmedelst, att vårt barn sonen Carl August född den 1:e Februarii 1819 i Margreteholm uti Färlöfs församling, Östra Göinge Härad och Christianstads Län, är af oss under äktenskaps löfte sammanaflad, hvarföre han af oss förklaras för äckta och såsom barn af laggift säng, den der efter oss skall arf taga; till yttermera visso anhålla vi, att detta vårt erkännande måtte intagas i nämnde församlings kyrkobok, där barnets födelse finnes antecknad; samt att vi såsom hans föräldrar måtte blifva uptagne.

Att Vi denna handling af fri vilja och med sundt förstånd författadt och undertecknadt samt med våra sigill försett ombedje vi underskrifne vittnen attestera.

Stockholm den 18. Julii 1842

Echard af Klercker. Major i Armén, Capitaine vid Kongl. Svea Art:e Reg:te

Sophia af Klercker född Bergh. Dotter af aflidna Jernhandlaren Petter Bergh i Björka vid Öfveds Kloster.»

Parets små telningar blev nu äntligen legitimerade, men även om de hittills burit moderns efternamn Bergh i officiella sammanhang hade fadern dragit all faderlig försorg om dem. De två äldsta sönerna inskrevs redan i slutet av 1830-talet vid Uppsala universitet och blev sergeanter vid faderns regemente, men det var först efter föräldrarnas vigsel som det verkligen rörde på sig. Bland annat fick Carl Edvard kunglig fullmakt på underlöjtnantsbeställningen vid Svea artilleriregemente, medan dottern Dorotea gifte sig 1846 med översten Erik Gustaf Klingenstierna. Antagligen förenklades detta av att de nu bar namnen af Klercker, något som dock inte skedde per automatik. Kort efter giftermålet fick nämligen Echard tillskriva Riddarhuset i Stockholm och ansöka om att hans fyra barn »måtte blifva införda uti Genealogien öfver Adlige Ätten af Klercker», och i september 1842 diskuterades ärendet av Riddarhusdirektionen. Man gick igenom de många attester, intyg, kyrkoboksutdrag och prästbetyg som Echard sänt in, och sedan man fått en helhetsbild av läget togs ett beslut om barnens adelskap:

b2ap3_thumbnail_Picture-690.jpgb2ap3_thumbnail_Picture-690.jpg

»Riddarhus Directionen beslöt att de nu företedde handlingar skulle ordagrant i Protocollet intagas, och att förhållandet skulle antecknas å Stamtaflan öfver Adeliga Ätten af Klercker N:o 2132 med hänvisning till denna dagens Protocoll. Ut supra.»

Historien om Sophia Bergh och Echard af Klercker handlar om klasskillnader under svenskt 1800-tal, och uppfattningen om att man skulle hålla sig inom sitt stånd. Den handlar dock även om gränslös och tidlös kärlek, och är ett intressant exempel på hur det gamla ståndssamhället började luckras upp när den föräldralösa järnhandlardottern från Björka äntligen kunde titulera sig fru majorskan af Klercker. Det tog visserligen tjugofem år, men till slut fick Sophia sin älskade Echard – och släktnamnet af Klercker kunde föras vidare till deras fyra barn. De adliga oäktingarna.

b2ap3_thumbnail_Brderna.jpgb2ap3_thumbnail_Brderna.jpg

Överstelöjtnant Carl Edvard af Klercker (1822-1884) till vänster och hans bror kapten Carl August af Klercker (1819-1883) till höger.

Den fattiga i backstugan
Klubbat och klart - snabbt och snopet i Umeå

Relaterade inlägg

 

Kommentarer 4

Anna Martinsson den fredag, 26 augusti 2016 12:55

Vilket sammanträffande! Min f.d moster, ja hon är skild från min morbror, en av hennes släktingar är/var gift med en af Klercker!

Vilket sammanträffande! Min f.d moster, ja hon är skild från min morbror, en av hennes släktingar är/var gift med en af Klercker!
Carin Olofsson den fredag, 26 augusti 2016 15:32

Echards far Adolf Klerck var son till pastorn i Kågeröd Petter Reinhold Klerck, som var bror till pastorn i Brunnby Johannes Klerck (efterträdde den egensinnige pastorn Eric Sinius). Bägge dessa präster förekommer vid flera tillfällen i Petter Gotthard von Kochens journal. I synnerhet Johannes Klerck, eftersom han som församlingspräst hade mycket umgänge med von Kochen, men även Petter Klerck besökte von Kochen och åt middag hos honom. Det hände också att han övernattade på Krapperup.

Echards far Adolf Klerck var son till pastorn i Kågeröd Petter Reinhold Klerck, som var bror till pastorn i Brunnby Johannes Klerck (efterträdde den egensinnige pastorn Eric Sinius). Bägge dessa präster förekommer vid flera tillfällen i Petter Gotthard von Kochens journal. I synnerhet Johannes Klerck, eftersom han som församlingspräst hade mycket umgänge med von Kochen, men även Petter Klerck besökte von Kochen och åt middag hos honom. Det hände också att han övernattade på Krapperup.
Håkan Bergström, Bryssel den lördag, 27 augusti 2016 18:47

Beror inte irritationen över ordet 'oäkta' över att man uppfattar det i den moderna betydelsen, inte autentisk, falsk?Om barn betydde/betyder 'äkta' ju bara "lagenlig".Ordet 'äktenskap' lockar av någon anledning inte alls fram någon irritation.

Beror inte irritationen över ordet 'oäkta' över att man uppfattar det i den moderna betydelsen, inte autentisk, falsk?Om barn betydde/betyder 'äkta' ju bara "lagenlig".Ordet 'äktenskap' lockar av någon anledning inte alls fram någon irritation.
Björn Forssell den söndag, 18 september 2016 23:34

Håller med Håkan till viss del. Ordet oäkta skall inte tolkas = falsk, utan kopplas till ordet äktenskap eller uttrycket äkta säng o liknande. "Utom äktenskap" eller utomäktenskaplig verkar förutsätta att det finns ett äktenskap utanför vilket barnet ät fött. "Oäkta" kan innebära född före äktenskap, utom äktenskap och ej erkänts av moderns make, eller rätt och slätt fött av en ogift och icke trolovad kvinna. Om en gift kvinna födde barn med en annan man än sin make, och maken inte bestred faderskap, ansågs barnet enligt presumtionsregel ha äkta börd.I min släkt har vi följande tradition:Min mm mf f var amiralen Carl Fredric Eneskjöld, 1738-1813, förlagd i Karlskrona, ogift och boende på Listerby nr 8. I en kärleksaffär med hushållerskan, den 22-åriga Helena Rothe, föddes 1803 oä sonen Carl Fredrik. I samband med dopet erkände amiralen faderskapet och åtog sig att stå för barnets försörjning. När gossen var 4 år tog pigan avsked för att gifta sig med en timmerman i Karlskrona. Amiralen begärde hos kungen G IV A att få adoptera pojken och insätta honom som arvinge och testamenttagare till fideikommisset Listerby 8. Kungen beviljade detta med följande förbehåll: "Han skall heta Skjöld, enet må han förtjäna!"En del av amiralens sentida ättlingar har återtagit prefixet Ene- i sitt släktnamn.

Håller med Håkan till viss del. Ordet oäkta skall inte tolkas = falsk, utan kopplas till ordet äktenskap eller uttrycket äkta säng o liknande. "Utom äktenskap" eller utomäktenskaplig verkar förutsätta att det finns ett äktenskap utanför vilket barnet ät fött. "Oäkta" kan innebära född före äktenskap, utom äktenskap och ej erkänts av moderns make, eller rätt och slätt fött av en ogift och icke trolovad kvinna. Om en gift kvinna födde barn med en annan man än sin make, och maken inte bestred faderskap, ansågs barnet enligt presumtionsregel ha äkta börd.I min släkt har vi följande tradition:Min mm mf f var amiralen Carl Fredric Eneskjöld, 1738-1813, förlagd i Karlskrona, ogift och boende på Listerby nr 8. I en kärleksaffär med hushållerskan, den 22-åriga Helena Rothe, föddes 1803 oä sonen Carl Fredrik. I samband med dopet erkände amiralen faderskapet och åtog sig att stå för barnets försörjning. När gossen var 4 år tog pigan avsked för att gifta sig med en timmerman i Karlskrona. Amiralen begärde hos kungen G IV A att få adoptera pojken och insätta honom som arvinge och testamenttagare till fideikommisset Listerby 8. Kungen beviljade detta med följande förbehåll: "Han skall heta Skjöld, enet må han förtjäna!"En del av amiralens sentida ättlingar har återtagit prefixet Ene- i sitt släktnamn.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
2 juni 2020
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Eva Johansson
288 inlägg
Ted Rosvall
248 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
112 inlägg
Helena Nordbäck
109 inlägg
Anton Rosendahl
56 inlägg
Gästbloggare
28 inlägg

Annonser