Släktforskarens önskelista

Det lackar mot jul, och kanske är önskelistan skriven för länge sedan. En större TV? Senaste modellen av smartphone? Eller kanske årets julklapp, sådana där VR-glasögon? Ja, det finns mycket man kan önska sig julen 2016, men för oss släktforskare är det nog andra saker som lockar. DNA-test, någon av Släktforskarförbundets handböcker och CD-skivor eller ett abonnemang hos släktforskningsjättarna – ja, på släktforskarnas önskelistor finns stort som smått. Min egen önskelista denna jul är inget undantag, och jag tror inte heller att jag är ensam om att önska mig sådant som ännu inte finns. För visst hade det varit fantastiskt om man kunde önska sig något av nedanstående:

1) Ett register över alla porträtt i Sverige. Genom åren har många svenskar avporträtterats av konstnärer, och de flesta av dessa porträtt finns ännu bevarade. Exakt var porträtten finns idag är en annan femma, så därför hade ett nationellt register över alla porträtt i Sverige varit en välkommen klapp under granen. Denna önskan har dock delvis redan gått i uppfyllelse – Svenska Porträttarkivet (SPA) huserar nämligen sedan många år tillbaka på Nationalmuseum, och deras omfattande samlingar av svenska porträtt kan man främst botanisera i via bokverket Index över svenska porträtt 1500-1850 som utgavs i två delar på 1930-talet. Genom åren har samlingen utökats med nya porträtt och uppgifter, men SPA har de senaste åren drabbats av stora nedskärningar och tvingats lägga verksamheten på is. En snarlik verksamhet, som dock fokuserar på fotografiska porträtt, är Svenskt porträttarkiv. Detta projekt huserar främst på Facebook och är ett resultat av eldsjälen Omar Henrikssons mångåriga arbete med att indexera och skanna äldre svenska porträttmatriklar, till fromma för släktforskningen.

b2ap3_thumbnail_Bild-6.JPGb2ap3_thumbnail_Bild-6.JPG

2) Ett bouppteckningsregister för hela Sverige. Det finns ju redan maskinskrivna bouppteckningsregister för de flesta härader och rådhusrätter, åtminstone längre bak i tiden då bouppteckningarna verkligen är oumbärliga i forskningen – så varför inte slå ihop rubbet till ett nationellt, digitalt sökbart register? Även i äldre tid rörde människor på sig, så förfäderna har inte sällan släkt, föräldrar eller barn i helt andra delar av Sverige – men hur ska man veta det när de flesta bouppteckningsregister hålls åtskilda som olja från vatten? För att bli riktigt användbart hade ett sådant nationellt register gärna fått innehålla samtliga personer som omnämns i ingressen – arvingar, tidigare avlidna makar, omyndiga barns förmyndare eller nära släktingar – samt de personer som omnämns bland boets skulder, för som jag tidigare bloggat kan detaljerna ibland vara huvudsaken.

b2ap3_thumbnail_Bild-2.jpgb2ap3_thumbnail_Bild-2.jpg

Landsarkiven i Härnösand, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund har gemensamt skapat ett bouppteckningsregister för tretton svenska län, numera samlat i en databas hos SVAR – något att bygga vidare på för de övriga stads- och landsarkiven!

3) Ett register över alla likpredikningar och personverser i Sverige. Jag har tidigare bloggat om de uppgifter man kan hitta i äldre tryckta likpredikningar och personverser, men att finna detta källmaterial är inte alltid det lättaste. Gamla dammiga kortkataloger i all ära, men digitalt sökbara register slår högre. Själv har jag dessutom stött på norrländska likpredikningar på Lunds universitetsbibliotek och skånska personverser i Östersund, så det hade underlättat sökandet rejält om det fanns ett nationellt sökbart register över alla likpredikningar och personverser. 

b2ap3_thumbnail_Bild-3.jpgb2ap3_thumbnail_Bild-3.jpgUr en tryckt bröllopsdikt från 1760 då klockaren Jöns Björk gifte sig med klockaränkan Elsa Christina Wittbaum i skånska Finja socken.

4) Ett namnregister till alla student- och skolmatriklar i Sverige. Ett annat källmaterial som hade mått bra av indexeras nationellt är de äldre student- och skolmatriklarna. De brukar nämligen oftast vara uppdelade på fakulteter, nationer, landskap och städer, men dåtidens skolelever och studenter kunde färdas långa sträckor för att utbilda sig – så hade det då inte varit en bra idé att indexera alla matriklar över dessa unga män och gossar?

b2ap3_thumbnail_Bild-5.JPGb2ap3_thumbnail_Bild-5.JPGEgenhändiga namnteckningar ur 1709 års matrikel för filosofiska fakulteten vid Lunds universitet.

5) Fri tillgång till de svenska kyrkoböckerna. Man ska väl inte vara otacksam, men faktum kvarstår: i Norge är alla kyrkoböcker och bouppteckningar samt folkräkningarna 1801, 1865, 1900 och 1910 fritt tillgängliga via Digitalarkivet och RHD, de danska kyrkoböckerna kommer man åt lika fritt via ArkivalierOnline och i Finland har stora delar av kyrkoböckerna dessutom indexerats i Hiski. Varför ska då Sveriges släktforskare tvingas köpa dyra abonnemang från olika aktörer? Tack och lov är jag inte ensam om att hysa denna "otacksamhet", för idag lämnade nämligen regeringen en remiss till Lagrådet som bland annat ger Riksarkivet i uppdrag att tydliggöra vad som krävs för att databaserna och det digitaliserade källmaterialet hos SVAR ska bli tillgängligt utan kostnad. Redan nu har riksarkivarien Karin Åström Iko uttalat sig om att det "ligger en motsättning i Riksarkivets krav på abonnemang för användning av myndighetens digitala handlingar och det uppdrag myndigheten har att främja statliga myndigheters arbete med att tillgängliggöra data för vidareutnyttjande". Jag kan bara instämma i hennes ord, och håller tummarna för att denna punkt på min önskelista går i uppfyllelse så fort som möjligt!

b2ap3_thumbnail_Bild-4_20161208-164740_1.jpgb2ap3_thumbnail_Bild-4_20161208-164740_1.jpg

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Släktforskarens önskelista 2
Bakåtblickande

Relaterade inlägg

 

Kommentarer 4

Örjan Öberg den fredag, 09 december 2016 10:30

Personregister till alla husförhörslängder vore väl inte så dumt heller?!

Personregister till alla husförhörslängder vore väl inte så dumt heller?!
Markus Gunshaga den fredag, 09 december 2016 22:22

Det hade inte varit helt fel, Örjan! ArkivDigital har ju numera ett fantastiskt personregister till husförhörslängder och församlingsböcker 1880-1920, men denna tidsperiod brukar vara ganska lättforskad tack vare folkräkningarna och de ypperliga in- och utflyttningslängderna. För egen del hade därför ett register till husförhörslängderna före 1860 varit mer givande, för jag tappar jag bort otaliga släktingar och förfäder under 1830-, 40- och 50-talet p.g.a. undermåliga (eller till och med saknade) flyttningslängder - personer som säkerligen gått att lokalisera med hjälp av ett personregister till husförhörslängderna

Det hade inte varit helt fel, Örjan! :D ArkivDigital har ju numera ett fantastiskt personregister till husförhörslängder och församlingsböcker 1880-1920, men denna tidsperiod brukar vara ganska lättforskad tack vare folkräkningarna och de ypperliga in- och utflyttningslängderna. För egen del hade därför ett register till husförhörslängderna före 1860 varit mer givande, för jag tappar jag bort otaliga släktingar och förfäder under 1830-, 40- och 50-talet p.g.a. undermåliga (eller till och med saknade) flyttningslängder - personer som säkerligen gått att lokalisera med hjälp av ett personregister till husförhörslängderna
Håkan Bergström den fredag, 09 december 2016 17:05

Finns det inte en fara att frånvaron av kommersiella aktörer leder till långsammare skanningstakt?Och att vi blir sittande med Svars svartvita bilder och hopplösa läsprogram.Hoppeligen är jag bara alarmistisk här!

Finns det inte en fara att frånvaron av kommersiella aktörer leder till långsammare skanningstakt?Och att vi blir sittande med Svars svartvita bilder och hopplösa läsprogram.Hoppeligen är jag bara alarmistisk här!
Markus Gunshaga den fredag, 09 december 2016 22:27

Tack för din tänkvärda kommentar, Håkan! Nej, situationen är inte helt oproblematisk, så vi får hålla tummarna för ett klokt beslut från Lagrådet - så att det blir så bra som möjligt för alla parter.

Tack för din tänkvärda kommentar, Håkan! Nej, situationen är inte helt oproblematisk, så vi får hålla tummarna för ett klokt beslut från Lagrådet - så att det blir så bra som möjligt för alla parter.
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
19 mars 2024

Captcha bild