Botanisera i arkiven

Igår tittade jag på ett föredrag från Riksarkivet i Zoom om arkivskatter. Arkivarien Claes Westling i Vadstena berättade om allt möjligt i arkiven, utifrån sin senaste bok "Våra historiska arkiv – En slumrande skatt", utgiven i år. Föredraget finns nu på Riksarkivets Youtubekanal.
Det jag mest fastnade för är de allra äldsta arkivhandlingarna, de från medeltiden. Jag slutar aldrig fascineras av att vi har tillgång till brev och räkenskaper från 1300-talet och 1400-talet... Även om jag själv inte kan läsa dem så finns det de som kan och som har tolkat dem. Till exempel de många medeltida pergamentbreven hos Riksarkivet (som jag bloggat om tidigare).

Föredraget handlar om både digitaliserade och icke digitalserade arkivhandlingar. Bara omkring 5 procent av Riksarkivets handlingar är digitaliserade och det som inte är digitaliserat används mycket mindre för forskning. Inte så konstigt, för vi har vant oss vid att kunna släktforska hemifrån, inte minst under pandemin. Men Claes Westling vill lyfta fram de andra 95 procenten också.
Här i Västerås har jag besökt både regionarkivet och stadsarkivet men det är lite längre att ta mig till landsarkiven i Vadstena, Lund eller Göteborg, där handlingar som rör min egen släkt finns. Så de digitaliserade arkivhandlingarna blir även mina källor. Det går ju också att beställa kopior från Riksarkivet, vilket jag gjort flera gånger.

Här om dagen fick jag anledning att söka information i ett gammalt militärt arkiv och som digitaliserats av både Riksarkivet och Arkiv Digital. Det är en samling som heter "Rullor 1620-1723" och består av tidiga militära mönstringsrullor plus ett kortregister. Tidigare visste jag inte att dessa finns tillgängliga.

 
En mönstringsrulla från 1620 för Upplands kavalleri. Inte helt lätt att läsa. Översta namnet är Per Johansson och sedan kommer Isak Ingelsson (tror jag). Heter den förste av korpralerna Luntsson? Kunde man heta så? Nästa läser jag som Erland Uddesson, sedan Anders Holfastsson och Anders ??. Bildkälla: Arkiv Digital.

Ett exempel på riktigt gamla volymer som Claes Westling nämnde är tänkeböcker, alltså föregångare till domböcker. De finns bevarade från 1400-talet från Arboga, Jönköping och Stockholm och i avskrift från Kalmar 1381. 1381! Visst är det lite hissnande...

Det här är från en sida i tänkeboken från Arboga 1450 (bild 14) och som digitaliserats av Riksarkivet. Det här kan jag inte läsa så jag vet inte vad det handlar om. Bildkälla: Riksarkivet.

En del kyrkoarkiv har riktigt gamla ministerialböcker (födda, vigda och döda) och jag har vid några tillfällen släktforskat i sådana från tidigt 1600-tal, t ex 1631 i Lima församling och 1633 i Västrums församling. En upplevelse, måste jag tillstå.

Men något annat som Claes Westling tog upp är bilagorna till kyrkböckerna. De är i de flesta fall inte digitaliserade men i några. Ett sådant kyrkoarkiv är Hjärtum i Bohuslän, där jag har släkt på min farfars sida. Där har jag hittat bilagor till flyttlängder från 1700-talet. Här är ett exempel på en sådan bilaga:

Flyttbetyg för dragonen nr 21 i Fräkne kompani i Kongl Bohusläns regemente Jonas Fagerskog, född 1732, med hustrun Maria Jonsdotter, född samma år, och deras barn som flyttar från Tuns församling till Hjärtum i juli 1774. En bilaga till flyttlängden i serie H. Bildkälla: Arkiv Digital.

Bilagorna till kyrkböckerna finns i serie H, så titta efter det när du är inne i förteckningen över kyrkoarkivet.

Det finns så otroligt mycket information dolt i våra arkiv men värt att plocka fram. Att hitta det som man behöver för att få den där saknade pusselbiten är inte alltid så lätt, men kan du inte hitta i NAD så kan arkivarierna på Riksarkivet hjälpa dig.