Digitalt register över byar och gårdar

En sorts digital karta där det är möjligt att söka på byar och gårdar som fanns i Sverige från medeltiden och fram till år 1800 - och hitta massvis av sammanlänkad information. Det är vad projektet Topografiskt register på Riksarkivet, TORA, kan tänkas mynna ut i.

Utgångspunkten är de 1600-talskartor som för några år sedan digitaliserades och koordinatsattes av Riksarkivet. Det man sysslar med inom ramen för TORA-projektet är, mycket förenklat, att bygga vidare på det digitaliserade materialet och skapa en struktur som ska göra det enklare att använda sig av det.

Ungefär 15 000 byar och gårdar figurerar på kartorna. Det aktuella projektet gör dem till så kallad "länkad öppen data" - data som kan användas helt fritt av alla möjliga databaser och applikationer. Dessutom möjliggörs kombinerade sökningar, berättar Olof Karsvall som är projektledare på Riksarkivet.

- Man kommer att kunna göra kopplingar på ett helt nytt sätt. Till exempel kan man tänka sig att du, utifrån en position i landskapet, kommer att kunna söka på en karta och hitta en massa historisk information som är knuten till just den platsen, säger han.

Parallellt byggs databaser baserade på bokserierna "Det medeltida Sverige" och "Sveriges ortnamn" upp. Det förstnämnda är ett forskningsprojekt som kartlägger Sveriges medeltida bebyggelse, det sistnämnda en systematisk genomgång av svenska ortnamn som publiceras av Namnarkivet i Uppsala.

I och med TORA-projektet länkas verken samman och blir sökbara.

- Man kommer att kunna få ganska utförlig historisk information inom det här tidsspannet, medeltiden till och med 1700-talet, genom det vi nu bygger upp, säger Olof Karsvall.

Projektet är ett samarbete mellan flera aktörer: Riksarkivet, Institutet för språk och folkminnen, forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Det ska bli klart under 2017. Mer oklart är när och hur materialet faktiskt kommer gå att söka i.

- Det vi gör inom TORA-projektet är att vi bygger upp den digitala infrastrukturen. Utifrån den kan vem som helst bygga en söktjänst, det är inte säkert att det är vi som ska göra det, säger Olof Karsvall.

En sak är i alla fall säker: I och med att det handlar om öppen data kommer uppgifterna inte att hamna bakom SVAR:s betalvägg.

På bilden: En gammal karta, i detta fall från Lantmäteriets historiska kartarkiv.