kollage med artikelförfattaren och äldre etsning föreställande en fattig kvinnaEtsning av Jaques Callot och foto av Gunilla Ramstedt. Foto: The Metropolitan Museum of Art/privat.
I årets upplaga av Släktforskarnas årsbok lyfter flera av bidragen fram komplicerade levnadsöden. Här berättar Gunilla Ramstedt, författare till en av årets artiklar, mer om sitt arbete med att kartlägga en kvinnas liv i samhällets utkant omkring sekelskiftet 1700.

Släktforskarnas årsbok 2024  innehåller flera artiklar om släkter med en livsstil som gör dem svåra att följa i kyrkoböcker och andra officiella handlingar.

Gunilla Ramstedt har släktforskat sedan 2010 och efter pensioneringen för några år sedan gavs tiden att gå riktigt på djupet i dokumenten. Just nu är hon engagerad i att transkribera underskrifter efter kvinnorna som krävde rösträtt. Hennes bidrag till årets upplaga av Släktforskarnas årsbok handlar också om en kvinna och titeln ”Utanförskap, en släktforskares glädje 300 år senare” väcker nyfikenhet.

Hej Gunilla, vad handlar din artikel om?

– Artikeln handlar om Malin som levde i utanförskap i Alfta socken vid sekelskiftet 1700. Hon fanns aldrig med i några husförhörslängder, men genom granskning av dopböcker, räkenskaper samt domböcker, kom hennes problematiska levnadsöde fram. Genom uteslutningsmetoden kunde jag även avslöja hennes troliga ursprung. Hon fick på äldre dagar två oäkta barn som lokaliserades ut hos andra familjer. Glädjande för en släktforskare, så finns torpet kvar, där hennes barnbarn Sara levde fram till sin död under tidigt 1800-tal.

Var det någonting i arbetet med att kartlägga det här livsödet som överraskade dig?

– Jag blev mycket förvånad när jag upptäckte att prästerna kallade henne för ”Tok-Malin” i dopanteckningen när hon fick sin andra son. Jag hade inte heller väntat mig att finna ytterligare ett barn, då det var 10 år mellan födslarna.

Har du något tips till släktforskare som har personer, som likt Malin, tycks ha levt utanför samhället och som därför inte är särskilt väldokumenterade?

– Det är lätt att ge upp letandet i dopböckerna efter bara några år. Den mesta informationen fick jag via domböckerna men även via kyrkans räkenskaper. Just de källorna upplevs ofta som svåra av nybörjare, men de kan ge oerhört mycket. Och övning ger färdighet!

Släktforskarnas årsbok 2024

Sista chansen: Förbeställ Släktforskarnas årsbok
innan 30 april för bästa pris!

Nu är vi inne på de sista dagarna av förköpsperioden för Släktforskarnas årsbok. Till och med 30 april kan den beställas till det förmånliga förköpspriset 395 kr inklusive frakt. Förköpt årsbok levereras till din brevlåda strax före midsommar.

Därefter finns den att köpa i Rötterbokhandeln till ordinarie pris 399 kr + frakt 95 kr.


Förköp Släktforskarnas
årsbok 2024

 

Mer om innehållet i
Släktforskarnas årsbok 2024:

  • På jakt efter länken mellan olika släktled, om ett par fastigheter på Ladugårdslandet i Stockholm 1774 till 1894.
    Thomas Fürth

  • I tanke att gå hem till Lappland, om ett oväntat samiskt porträtt.
    Leif Grundberg

  • Våg vid våg jag såg, tackjärnet, dess vägar, vågar och vägare.
    Björn Hagelin

  • Hittebarnet, inte bara moder okänd.
    Jan Appelquist

  • Skådespelarfamiljen Strindin, en lång tragedi med ett lyckligt slut.
    Kerstin Jonmyren

  • Cirkussläkterna Herzberg, Eisfeldt och Mundeling.
    Ann-Charlotte Eisfeldt

  • Utanförskap, en släktforskares glädje 300 år senare.
    Gunilla Ramstedt

  • Lars Gustaf Ståhle, hans släkt och yrkesmiljö.
    Arend Wallenquist

  • Mitt liv är en våg, verkligheten bakom dikten.
    Gärd Wickléus

  • Forska i fantastiska Europa, Del IV: Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike.
    Olof Cronberg

Obs. Innehållet är preliminärt och kan komma att ändras.

 

Senaste nytt

Annonser