Rötterbloggen
Rötterbloggen

Vilka var församlingens präster?

Igår såg jag något jag aldrig sett förr. En Series Pastorum som tavlor på väggen i en kyrka. Tidigare har jag bara sett detta i kyrkböckerna, men det finns säkert fler kyrkor (kanske många?) där listan över församlingens präster är uppsatt på väggen.

För det är just vad Series Pastorum är. En lista på prästerna i en församling. Ibland finns det uppgifter ända från medeltiden. Listan brukar oftast, men inte alltid, finnas i någon av de äldre ministerialöckerna, dvs C:1, C:2 etc. Ibland finns de i andra böcker i kyrkoarkivet. Uppräkningen av präster kan alltså börja långt innan kyrkboken börjar, då har en senare präst fört in uppgifter som funnits i församlingen. I många fall sträcker den sig också betydligt längre framåt än vad resten av kyrkboken gör. Senare präster har alltså fortsatt fylla på om sig själv i samma bok.

Har du präster i släkten kan det ju vara intressant, men då är herdaminnena till betydligt mer hjälp i många fall. En del herdaminnen är digitaliserade men inte alla. Och finns en Series Pastorum där din präst är med, då finns den tillgänglig digitalt om den finns i någon ministerialbok. I en del församlingar står det biografiska anteckningar, i andra är det bara en uppräkning av namn.

Hishult1
Series Pastorum i Hishults kyrka i Halland. Tavlorna hänger på vägger till höger om entrén till kyrkorummet. Den äldste nämnde prästen här är Herr Laurentius Nilsson Stubbeus som kom till Hishult 1606. Eget foto.

Hishult CI2B
I Hishults församling finns Series Pastorum i CI:2 och börjar lite tidigare än tavlorna på väggen. Först i raden är Nicolaus Olai Halmstadius som kom hit 1560. Om honom och de nästföljande tre får vi bara veta namn och årtal, sedan är det mer att läsa om varje. Om nummer 5 Laurentius Kilian (alltså inte Nilsson som på tavlan) Stubbeus kan vi läsa att han var född i Stubbhult, kom till Hishult i slutet av 1500-talet (inte 1606 som det står på tavlan) och liksom sin far blivit superintendent på Gotland och sedan bytt namn till Lauritz Nilsson Helsingburgius. Sedan står det något om predikstolen och trappan till den som jag inte riktigt kan tolka. Därefter har en sentida präst skrivit: "Förestående uppgifter är falska, se Skarstedts herdaminne pag 445". Jag undrar vad det står där. Kanske är det rätta det som står på tavlorna som hänger på väggen i kyrkan.På de följande sidorna i C:2 finns också mycket att läsa om senare präster. Bildkälla: Arkiv Digital.

Flisby
Ett annat exempel är Flisby församlings Series Pastorum, som finns uppdelad på tre ställen i C:1. Här har en del av prästerna skrivit om sig själva, det är olika handstilar. En är Magister Hans Bruzelius från Ingatorp som kom till Flisby i maj 1702. Han var 30 år gammal och stannade visst bara ett år, sedan överlämnade han till Johannes Erici Styrenius. Det är Styrenius som har skrivit detta i mitten på vänstersidan. Bildkälla: Arkiv Digital.

Behöver en bry sig om det här om en inte har präster i släkten? Nej, naturligtvis inte. Men själv tycker jag att det är intressant att se vilken präst som varit verksam när jag hittar vad han skrivit om mina gamla släktingar. I släktboken kan det kännas bra att skriva att "... prästen Jöns Halmstadius skrev att ..." när jag berättar om vad jag läst i en kyrkbok. Och alla har ni väl stött på någon präst med oläslig handstil eller som slarvat och då vill en gärna veta vem det var.

Hishult2
Tavlorna hänger ju i Hishults kyrka som jag besökte igår för att vara med vid begravningen av min hundraårige farbror. Han gick bort för en månad sedan. Kyrkan är stor och ståtlig för att vara en landsbygdskyrka. Vi parkerade vid kyrkogårdsmuren och där såg vi de här ringarna som är fästade i muren. Är de till för att binda fast hästen, tro? Eget foto.

Korpral Gabriel Hansson Hurtig
Nummer 100
 

Kommentarer 8

Anders Pemer den lördag, 07 mars 2020 23:00

Jag har sett detsamma i Nora stads kyrka i Örebro län. Maria Langs Nora (Skoga), alltså.

Jag har sett detsamma i Nora stads kyrka i Örebro län. Maria Langs Nora (Skoga), alltså.
Eva Johansson den söndag, 08 mars 2020 13:53

Anders: Ja, jag tänkte väl att det måste finnas sådana här tavlor i fler kyrkor. Själv har jag aldrig sett det förut.

Anders: Ja, jag tänkte väl att det måste finnas sådana här tavlor i fler kyrkor. Själv har jag aldrig sett det förut.
Carl-Johan Ivarsson den måndag, 09 mars 2020 15:16

Ja, dessa tavlor är mycket vanliga. Besökte Tryserums kyrka i nordöstliga Småland i går och där finns det sådana tavlor. De bygger ju i regel på herdaminnet men situationen skiljer sig från stift till stift. I Göteborgs stifts Hallandsdel väntar vi med stor spänning på det nya herdaminnet. Bohuslän är klart, men innan södra Halland så är det dags för Västergötland. Series Pastorum i kyrkböckerna varierar väldigt mycket mellan församlingarna - det beror på prästernas intresse för saken.

Ja, dessa tavlor är mycket vanliga. Besökte Tryserums kyrka i nordöstliga Småland i går och där finns det sådana tavlor. De bygger ju i regel på herdaminnet men situationen skiljer sig från stift till stift. I Göteborgs stifts Hallandsdel väntar vi med stor spänning på det nya herdaminnet. Bohuslän är klart, men innan södra Halland så är det dags för Västergötland. Series Pastorum i kyrkböckerna varierar väldigt mycket mellan församlingarna - det beror på prästernas intresse för saken.
Eva Johansson den måndag, 09 mars 2020 22:39

Carl-Johan: Ja, att det varierar har jag ju sett och jag förstår att det har med prästernas eget intresse att göra, det syns också på hur mycket eller lite de skrivit om sina företrädare och sig själva.

Carl-Johan: Ja, att det varierar har jag ju sett och jag förstår att det har med prästernas eget intresse att göra, det syns också på hur mycket eller lite de skrivit om sina företrädare och sig själva.
Hjalmar Lindberg den måndag, 09 mars 2020 21:24

Vallkärra kyrka i Lunds kommun har en! Särskilt intressant då man tydligt kan se övergången från dansk till svensk präst. Prästerna spelade en viktig roll i den smärtsamma svenskifieringen.

Vallkärra kyrka i Lunds kommun har en! Särskilt intressant då man tydligt kan se övergången från dansk till svensk präst. Prästerna spelade en viktig roll i den smärtsamma svenskifieringen.
Eva Johansson den måndag, 09 mars 2020 22:41

Hjalmar: Om prästens roll i svenskifieringen har jag läst lite eftersom jag har min släkt i Halland ända från dansktiden. Det var väl i många fall svenska präster (alltså från den gamla delen av Sverige) som tillsattes som präster i de tidigare danska provinserna?

Hjalmar: Om prästens roll i svenskifieringen har jag läst lite eftersom jag har min släkt i Halland ända från dansktiden. Det var väl i många fall svenska präster (alltså från den gamla delen av Sverige) som tillsattes som präster i de tidigare danska provinserna?
Hjalmar Lindberg den tisdag, 10 mars 2020 08:30

Ja, det stämmer. Invånarna i Skåneland fick inte längre ha kvar sin danska gudstjänstform och allt skulle ske på svenska. Lunds universitet grundades 1666 och ett viktigt syfte var just att utbilda fler svenska präster. Säger en del om hur central kyrkan var i den tidens samhälle. Man kan lätt föreställa sig ilskan i att tvingas lägga bort sitt språk för en erövrares.

Ja, det stämmer. Invånarna i Skåneland fick inte längre ha kvar sin danska gudstjänstform och allt skulle ske på svenska. Lunds universitet grundades 1666 och ett viktigt syfte var just att utbilda fler svenska präster. Säger en del om hur central kyrkan var i den tidens samhälle. Man kan lätt föreställa sig ilskan i att tvingas lägga bort sitt språk för en erövrares.
Eva Johansson den tisdag, 10 mars 2020 09:17

Ja, det måste ha inneburit svårigheter på många olika sätt när överheten hade sådan makt och mänskliga rättigheter inte fanns. Mina släktingar bodde i gränsbygden mellan Sverige och Danmark i mellersta Halland på 1600-talet och jag har funderat en del på detta. För några år sedan läste jag några av Sven Edvin Saljes böcker på detta tema från Blekinge och fick upp ögonen för hur det kan ha varit. https://www.rotter.se/blog/entry/svenskarnas-etniska-rensning

Ja, det måste ha inneburit svårigheter på många olika sätt när överheten hade sådan makt och mänskliga rättigheter inte fanns. Mina släktingar bodde i gränsbygden mellan Sverige och Danmark i mellersta Halland på 1600-talet och jag har funderat en del på detta. För några år sedan läste jag några av Sven Edvin Saljes böcker på detta tema från Blekinge och fick upp ögonen för hur det kan ha varit. https://www.rotter.se/blog/entry/svenskarnas-etniska-rensning
Redan registrerad? Logga in här
Guest
8 april 2020
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Eva Johansson
280 inlägg
Ted Rosvall
248 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
104 inlägg
Helena Nordbäck
102 inlägg
Anton Rosendahl
48 inlägg
Gästbloggare
28 inlägg

Annonser