Farväl till Norrland - eller?

"1831 4/12: Drängen Nils Persson Burström från Lövånger nu i Yttervik, och pigan Catharina Andersdotter ifrån Skråmträsk nu i Yttervik" .  Detta utdrag ur Skellefteå landsförsamlings vigselbok kom att bli avgörande på flera sätt för undertecknad, då fortfarande ganska grön släktforskare. Dels för att jag äntligen förstod varför Nils inte fanns med i Skellefteå landsförsamlings lätt sönderbrända födelseböcker, dels för att jag förstod hur hans och Catharinas vägar hade korsats. Dels markerade den här vigseln, fast det visste jag inte då, slutet på mina norrländska rötter. Året därpå, 1832, hittade jag nämligen Nils Burström på Söder i Stockholm, inflyttad i Göta Livgarde och 'övningskorpral' i Klerckers kompani.Den civila adressen var Maria församling, och där fann jag så småningom mormors mor i födelseboken år 1841. Jag tror att Charlotta, som hon hette, kom som en verklig överraskning för föräldrarna, Catharina Andersdotter var då redan 43 år gammal. Maken, nu färdigutbildade korpralen Nils, var däremot en bit yngre, född 1811 som han var. Jag hade sett  Nils några gånger i de militära rullorna innan inflyttningsboken, och få av mina anor har fått så många felaktiga födelsedatum som han. Han ska vara född 1800, 1805, 1808 och 1811 enligt de militära husförhörslängderna. Och datum är inte heller detsamma, allt från januari fram till det riktiga, 23 oktober, har förekommit. Och någonstans dök det fatala misstaget med Skellefteå landsförsamling upp i böckerna. Inte så konstigt kanske, det var ju där Nils hade bott, och där han gifte sig med Catharina Andersdotter. Men jag drog en lättnadens suck över att slutligen hitta honom i Lövångers födelsebok och husförhörslängd. Där finns han, prydligt inskriven med föräldrar och en rad syskon i husförhörslängden. 

Men när Nils och Catharina drog iväg till Stockholm, vilket de alltså gjorde 1832, så blev det slut med norrlandsrötterna. Charlotta, deras enda gemensamma överlevande barn, föddes som sagt i Stockholm, och hennes enda överlevande barn, min mormors mor, hamnade i Södermanland. 

Nu är kanske inte slutet så fullkomligt ändå. Både Nils och Catharina hade ett flertal syskon, och det finns säkert ättlingar till dessa i södra Västerbotten idag. Sedan fann jag också att Catharina i yngre dagar fått en son utom äktenskapet. Denne son placerades tidigt hemma hos hennes föräldrar i Skråmträsk, och jag ska förstås försöka ta reda på om denne halvbror till mormors mor bildade familj. 

Ett annat frågetecken finns också. Catharina Andersdotter dör i Stockholm 1853, i en av de sista koleravågor som sveper genom staden. Maken Nils, numera före detta korpral, finns i längderna på Ladugårdsland fram till 1859, men sedan försvinner han utan att vare sig ha dött eller flyttat. Charlotta hade då för länge sedan flyttat hemifrån. Jag har börjat fundera på om Nils möjligen for tillbaka till Norrland...? 

Vad tror ni? 

Bilden: Byske älv, som dock brusar fram lite längre norrut än paret Burströms jaktmarker.... Foto: författaren