Se upp så kan du bli förvånad

Mystiska siffror i Stockholms Roddförenings båthustak. Foto: Mikael Hoffsten

Det här är en gästblogg skriven av Mikael Hoffsten, ekonomi- och bokhandelsansvarig på Sveriges Släktforskarförbund och författare till ett flertal böcker om släktforskningsrelaterade ämnen. Han är även historienörd i allmänhet och i den här bloggen ger han ett exempel på hur små, bortglömda detaljer kan skicka oss bakåt i tiden, till världsomvälvande händelser.

Under ett besök på Djurgården råkade jag se några siffror på innetaket i en byggnad. Det var tresiffriga nummer som plankvis gick i nummerordning, men i övrigt verkade det inte vara något system i det hela. Men nyfiken blev jag och kände mig tvungen att ta reda på vad siffrorna stod för.

Byggnaden som siffrorna fanns i var Stockholms Roddförenings (SRF) båthus. Föreningen hade bildats redan 1880, men 1913 var det nya båthuset klart. Året innan hade OS gått av stapeln i Stockholm och en av de mest populära grenarna var rodd. Ett provisoriskt roddstadion, med plats för 5 500 åskådare, byggdes vid Djurgårdsbrunnviken. När tävlingarna var över revs läktaren och delar av virket användes 1913 för att bygga SRFs nya båthus. Detta är i stort sett i originalskick – även mycket av möblerna på övervåningen är från detta år. I den del av båthuset som används för att förvara båtarna var det tydligen inte så noga med finishen eftersom taket består av brädor från sittplatsläktaren i original. Siffrorna är alltså numren på sittplatserna på läktaren.

Läktaren vid Strandvägen, OS 1912. Foto: Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande
Sommaren 1912 var solig och hela olympiaden präglades av optimism. Levnadsstandarden ökade hela tiden. Ny teknik, till exempel bilar, hade kommit för att stanna. Även om det pågick en kapprustning i Europa och det pågick konflikter på sina håll runt om i världen så oroade sig nog inte vanligt folk så mycket. OS i Stockholm blev en stor succé och gick till historien som solskensolympiaden. Det groggades friskt på stadens restauranger och dracks svalkande lemonad i bersåerna. Det gick bra för Sverige -i medaljligan kom vi på andra plats efter USA- bland annat tog den svenska inriggade fyran med styrman silver i rodd. När spelen tog slut blickade man fram mot nästa olympiska spel sommar planerat att genomföras 1916 i Berlin.

Nu blev det inte så. Orosmolnen började samlas. I april samma år hade det osänkbara ångfartyget Titanic gått under på sin jungfrufärd. I oktober bröt det första Balkankriget ut och året därpå det andra. I augusti 1914 inleddes det som senare kom att kallas det första världskriget ut och efter det blev inget som förut. När kriget slutade 1918 var allt förändrat – ibland till det bättre men oftare till det sämre.

Man kan då fundera över numren i taket i båthuset. Vad tänkte den personen som satt på plats 355 på? Satt hen på läktaren och oroade sig eller var det full koncentration på tävlingarna? Diskuterade 355an dagspolitik med grannen på plats 356? Eller var det de svenska medaljframgångarna som avhandlades i första hand? Åskådarna från roddläktaren är sedan länge borta, men läktaren lever kvar – om än i en helt annan skepnad än den ursprungliga.

En modern parallell är rivandet av Söderstadion i Stockholm för några år sedan. Fotbollssupportrar från främst Hammarby (Bajen) fick då plocka med sig delar av inredningen. I mer än ett hem på söder i Stockholm står det stolar från arenans sittplatsläktare och i mer än en trädgård finns det gräs från planen planterat.

Mikael HoffstenMikael Hoffsten som är ekonomi- och bokhandelsansvarig på Sveriges Släktforskarförbund och författare till flera böcker, bland andra boksereien Släktforskarens lilla faktabok och nu senast Adel, från Natt och Dag till idag. Ibland skriver han även för tidningen Släkthistoriskt Forum och gästbloggar här på Rötter.