Minnen och fakta

Vilka minnen av barndomen och uppväxten har du och hur stämmer de med verkligheten? Det kan det finnas anledning för en släktforskare att fundera på. Vilket jag gjort, av två skäl. Det ena är ett mail jag fick i förra veckan, det andra är en poddsändning jag lyssnade på igår.

1. Mailet
I min ungdom var jag au pair i England. När jag var 18 år gammal åkte jag dit, det var i augusti 1972, och blev barnflicka i en familj. Där trivdes jag inte så bra så efter några månader tog jag i stället arbete som servitris på en pub i en gammal herrgård på engelska landsbygden och det jobbet hade jag lite längre.
I förra veckan fick jag mail från en medlem (Hazel) i den lokala hembygdsföreningen där puben låg. Hazel håller på att skriva en bok om herrgårdens historia och hade hittat mig genom min privata hemsida där jag skriver om min tid i England. Nu ville hon ställa några frågor och få med lite i boken om herrgårdens tid som pub (och hotell) från oss som arbetade där då.
Sådant här gillar jag och har full förståelse för att hon frågar. Så klart jag hjälper till med det. På den tiden skrev jag dagbok och har sparat dem.
Först skrev jag ner lite av det jag spontant kom att tänka på och sedan läste jag i dagböckerna från 1972 och 1973. Allt stämde inte. Minnet har bleknat, jag blandade ihop detaljer och personer. Så här tror jag det är för de flesta av oss.
Det fick mig också att göra en djupdykning i min ungdomstid och att reflektera över den jag var då, för 50 år sedan, i förhållande till den jag är idag. Same, same but different.
Det jag till slut svarade Hazel kommer jag att även ta med i en bok jag ska göra till mina barn och barnbarn om mitt eget liv. För dem är ju detta historia, precis som mina föräldrars och mina mor- och farföräldrars liv är historia för mig.

england1

I mitt fotoalbum har jag bilder kvar från tiden på herrgården med puben på engelska landsbygden. Arbetskamrater, ägarens dotter med katten, det stora huset mm.

2. Poddsändningen
Igår lyssnade jag på ett avsnitt av programmet Kropp och själ (P1) som handlar om vikten av barndomsminnen och att det kan finnas flera perspektiv på minnen, inte bara en sanning. Det jag minns som sant kanske inte stämmer utan är min upplevelse av något som hände. Någon annans upplevelse av samma händelse kan vara annorlunda.
Ett mycket intressant program, tycker jag. Lyssna på det!
Det här har jag tänkt på ibland. När mina bröder och jag talar om vår barndom och uppväxt känner jag ibland det som om vi växt upp i olika familjer. Vi har delvis ganska olika minnen och uppfattningar. Det beror förstås på dels var i syskonskaran vi befinner oss och att de är pojkar (jag har bara bröder) och jag är flicka. Pojkar och flickor fick inte samma uppfostran, inte i vår familj.

england2

Mitt fotoalbum och några lösa fotografier. När jag ser bilderna minns jag mer. Till vänster skolfoto (troligen 1965). Ett par bilder från 1956 när jag var två år, ett med dockan och ett med min mamma. Hos skolkamraten Lena 1966 och hos farmor 1967. Det här är ju svartvita fotografier men jag minns exakt färgen på den rutiga blusen (turkosblå/vit) och på den rutiga klänningen (ljusgrön/rosa). Klänningen hade mamma sytt.

Det som får mig att koppla detta till släktforskning är att de flesta av oss nog utgår från våra egna och äldre släktingars egna minnen när vi börjar släktforska. Själv har jag framför allt frågat ut min pappa så länge han levde (han gick bort 2017) men också hans och mammas syskon. Jag har också läst minnen som min morfar skrivit ner på ålderns höst på 50- eller 60-talet. Det finns detaljer i deras berättelser som ibland inte helt stämmer om jag jämför med fakta i kyrkböckerna. T ex när en flyttning skedde.
Det behöver inte betyda att pappa t ex mindes fel. Ett exempel är att han berättade att han flyttade till en gård på sommaren 1945 för att bli dräng där, men i församlingsboken står det att han var inflyttad i oktober. Min mamma var piga där och hon har skrivit i sin dagbok att de träffades första gången just den sommaren, och det minnet är så klart sant. Förklaringen är att pappa inte gick till prästen med flyttbetyget förrän efter några månader.
Sådant här kan ha betydelse om en t ex letar efter en okänd far, en man som fanns i närheten av där modern befann sig vid tiden för tillblivelsen. Det kanske inte alltid stämmer, det som står i kyrkböckerna.

×
Stay Informed

When you subscribe to the blog, we will send you an e-mail when there are new updates on the site so you wouldn't miss them.

Klurigt
Snirklande stigar
 

Kommentarer 5

Carin Olofsson den lördag, 30 juli 2022 10:11

Intressant. Håller själv på och skriver ner mina minnen från barn- och ungdomsåren. Har en äldre bror som har väldigt bra minne, till skillnad från mig, och även om vi ibland har lite olika minnesbilder så är han till stor hjälp när jag inte riktigt minns vissa saker. Började skriva dagbok när jag var 10 år, men de första åren skrev jag bara sporadiskt. De senaste 51 åren har jag däremot skrivit varje dag. Inser när jag går tillbaka och läser, att jag inte alltid skrivit ner det jag undrar över nu. Är fortfarande dålig på att göra det tyvärr.

Intressant. Håller själv på och skriver ner mina minnen från barn- och ungdomsåren. Har en äldre bror som har väldigt bra minne, till skillnad från mig, och även om vi ibland har lite olika minnesbilder så är han till stor hjälp när jag inte riktigt minns vissa saker. Började skriva dagbok när jag var 10 år, men de första åren skrev jag bara sporadiskt. De senaste 51 åren har jag däremot skrivit varje dag. Inser när jag går tillbaka och läser, att jag inte alltid skrivit ner det jag undrar över nu. Är fortfarande dålig på att göra det tyvärr. :D
Eva Johansson den söndag, 31 juli 2022 10:27

Carin: Så där är det nog för många av oss. Det som var riktigt viktigt men svårt skrev jag inte heller om och jag önskar idag att jag hade gjort det. Det är ju ändå bra att din bror minns och kan berätta, även om det är hans bild av livet. Men genom att prata om det kan nog du också minnas mer, det är min erfarenhet. Ditt minne kan triggas av vad din bror berättar.

Carin: Så där är det nog för många av oss. Det som var riktigt viktigt men svårt skrev jag inte heller om och jag önskar idag att jag hade gjort det. Det är ju ändå bra att din bror minns och kan berätta, även om det är hans bild av livet. Men genom att prata om det kan nog du också minnas mer, det är min erfarenhet. Ditt minne kan triggas av vad din bror berättar.
Carin Olofsson den söndag, 31 juli 2022 11:19

Ja, hans minne i kombination med min dagbok kan ibland trigga igång mitt minne. Fast ibland händer det att jag läser något jag skrivit i dagboken, som jag absolut inte kommer ihåg att jag gjort. Det är precis som att läsa om någon annan. Så mitt minne är inte särskilt pålitligt. Gissar att det var därför jag började skriva dagbok en gång i tiden.

Ja, hans minne i kombination med min dagbok kan ibland trigga igång mitt minne. Fast ibland händer det att jag läser något jag skrivit i dagboken, som jag absolut inte kommer ihåg att jag gjort. Det är precis som att läsa om någon annan. Så mitt minne är inte särskilt pålitligt. Gissar att det var därför jag började skriva dagbok en gång i tiden. :)
Michael Lundholm den tisdag, 02 augusti 2022 15:08

Mycket intressant. Det man bör göra är förstås att använda de vanliga källkritiska reglerna på släktingarnas berättelser. Ofta är de ju ögonvittnen och kan därför sägas vara oberoende. Men ibland är de aktörer och beroende på vad som berättas kan man ju fundera på om det finns en tendens i deras berättelser. Tidssambandet kan förstås alltid bli ett problem om det inte är dagböcker eftersom man glömmer och kommer ihåg selektivt när man senare i livet ska teckna ner eller återberätta "minnen". Värst blir det förstås om det återges en berättelser över generationer i flera led för då ryker såväl oberoendet som tidssambandet och tendensfriheten kan ofta ligga i riskzonen men då lite beroende på vad som berättas (typ kunglig härstamning men även mer oskyldiga saker). Kan man konfrontera berättelserna med källor så innebär det ofta att man kan lättare kan värdera berättelserna.

Mycket intressant. Det man bör göra är förstås att använda de vanliga källkritiska reglerna på släktingarnas berättelser. Ofta är de ju ögonvittnen och kan därför sägas vara oberoende. Men ibland är de aktörer och beroende på vad som berättas kan man ju fundera på om det finns en tendens i deras berättelser. Tidssambandet kan förstås alltid bli ett problem om det inte är dagböcker eftersom man glömmer och kommer ihåg selektivt när man senare i livet ska teckna ner eller återberätta "minnen". Värst blir det förstås om det återges en berättelser över generationer i flera led för då ryker såväl oberoendet som tidssambandet och tendensfriheten kan ofta ligga i riskzonen men då lite beroende på vad som berättas (typ kunglig härstamning men även mer oskyldiga saker). Kan man konfrontera berättelserna med källor så innebär det ofta att man kan lättare kan värdera berättelserna.
Eva Johansson den tisdag, 02 augusti 2022 21:57

Michael: Javisst, så är det. Jag kan ju vilja framställa mig själv i bättre dager eller att jag har förträngt något som inte var trevligt. Och säkert är minnena olika beroende på hur aktiv min roll var jämfört med någon annan som var med.
Dessutom kan minnet spela en spratt, t ex om detaljer. Jag kanske minns tydligt något jag gjorde i ungdomen men är inte säker på när det hände eller vem som var med.
Det jag tänker på mest i blogginlägget är egna minnen. Om någon berättar något som den hört berättas om så är det ju inte ett minne egentligen annat än att personen minns sig ha hört om det.

Michael: Javisst, så är det. Jag kan ju vilja framställa mig själv i bättre dager eller att jag har förträngt något som inte var trevligt. Och säkert är minnena olika beroende på hur aktiv min roll var jämfört med någon annan som var med. Dessutom kan minnet spela en spratt, t ex om detaljer. Jag kanske minns tydligt något jag gjorde i ungdomen men är inte säker på när det hände eller vem som var med. Det jag tänker på mest i blogginlägget är egna minnen. Om någon berättar något som den hört berättas om så är det ju inte ett minne egentligen annat än att personen minns sig ha hört om det.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
10 augusti 2022

Captcha bild