Från fattighus till ålderdomshem

I Badelunda socken där jag bor finns rester efter ett gammalt fattighus och ett nyare fattighus. Dessutom finns det gamla ålderdomshemmet från 1930-talet kvar men är en privatbostad idag. De tre byggnaderna är spår efter den historiska åldringsvården i socknen.

Först hade vi rotehjon, sedan fattighjon på fattighusen och sedan kom ålderdomshemmen för ungefär hundra år sedan i Sverige. Rotehjonen flyttades mellan olika gårdar i roten i en socken och vistades en period på varje gård för att bli försörjda. Det var den gamla äldreomsorgen, där de arbetsföra delade på försörjningen av dem som inte längre kunde arbeta och inte hade andra möjligheter till försörjning, till exempel vuxna barn som kunde ta hand om dem.

Under 1800-talet blev det vanligare att fattighus byggdes i socknarna, ett eller flera. På fattighusen bodde inte bara de gamla utan också de som var var fattiga av andra skäl och inte kunde förtsörja sig, t ex änkor med flera barn eller föräldralösa barn som inte blev omhändertagna som fosterbarn i någon familj. Ibland när jag sett det i husförhörslängderna, ensamma barn på fattighuset, då har jag tänkt att de var fosterbarn till fattighusföreståndaren eller bara var skrivna på fattighuset men bodde hos någon släkting. Men så var det nog oftast inte, det finns vittnesmål från barn om uppväxt som ensambarn på fattighus.

En bit in på 1900-talet hade man ändrat synen på äldrevården. Då fick vi ålderdomshem i stället, med vårdpersonal och god skötsel. Allt ändrades ju inte över en natt men samhället tog en ny riktning i synen på äldreomsorg.

Att jag kom att fundera på äldreomsorgen och mer specifikt i Badelunda socken kommer sig av att jag hittade lämningar efter ett hus i skogen några månader efter att vi flyttat hit 2019. (Det är förstås hittat av många andra också.) Jag såg det från en stig när jag var ute på en skogspromenad och då måste jag givetvis undersöka det. Det är inte en torpgrund av stenar utan lämningar av ett lite nyare hus med gjuten grund av betong. Sedan hittade jag det på Fornsök och har även hört mig för med Badelunda hembygdsförening och fått veta att det är resterna av ett fattighus.

Så här ser resterna av husgrunden ut (egna foton):

Lunda1 sept2019
September 2019.

Lunda2 mars2020
Mars 2020.

Lunda3 sept2019
September 2019.

Lunda4 nov2020
November 2020.

Lunda5 mars2020
Trappan till det gamla fattighuset är ovanligt bred så jag funderade mycket på vad det kunde ha varit för sorts hus innan jag fick veta det. Jag undrar varför man gjorde den så bred. Var det veranda här?

Husgrunden i skogen ligger i närheten av Lunda gård. Den är registrerad som fornlämning 1988 och i Fornsök står det att det är ett f d fattighus, efterföljare till Raä 590 och uppgiftslämnaren är en boende på Lunda gård. Raä 590 är det äldre fattighuset som låg utmed vägen strax söder om kyrkan.

I Fornsök finns två motstridiga uppgifter om det äldre fattighuset: 1. Det revs strax efter 1909. 2. Det revs efter 1924 när det nya ålderdomshemmet byggdes. Bengt Wallén, ordförande i Badelunda hembygdsförening vet besked. Han har berättat att det äldsta fattighuset revs 1919, sedan användes fattighuset vid Lunda gård som i sin tur togs ur bruk när det nya ålderdomshemmet byggts 1930. Det nya var ett ålderdomshem även för grannsocknarna Tortuna och Björksta.

karta
Häradsekonomiska kartan från c:a 1905. Då fanns fattighuset vid vägen söder om kyrkan. Det har alltså först funnits ett fattighus i närheten av kyrkan (nr 1), sedan ett vid Lunda gård (nr 2), och därefter ett ålderdomshem lite längre söderut (nr 3). Karta från Lantmäteriet.

nya1
Ålderdomshemmet som byggdes 1930 är en privatbostad nu. Eget foto från juli 2021.

nya2
Ålderdomshemmet från 1930 sett uppifrån Badelundaåsen i juli 2021. Eget foto.

eldsta1
Med hjälp av hembygdsföreningen hittade vi förra sommaren platsen för det äldsta fattighuset strax söder om Badelunda kyrka (nr 1). Det låg invid häcken till vänster. Eget foto.

eldsta2
Här står vi på den upphöjning vid vägen som är resterna av Badelunda äldsta fattighus (nr 1). Eget foto.

eldsta3
Bitar av tegelstenar som kanske är rester från det äldre fattighuset. Eget foto.

Vlm E3912
En bild från det nyare ålderdomshemmet (nr 3), tagen på 1930- eller 40-talet, finns hos Västmanlands läns museum. Foto: VLT.

I församlingsboken för 1920-1931 finns en familj boende på ett ålderdomshem vid Lunda och i boken för 1931-1941 kallas det "Gamla ålderdomshemmet" vid Lunda, då bodde där ett par familjer.

Den första familjen bestod av arbetaren Karl Pettersson som var född 1872 i Västerås och hans hustru Edla Jansson född 1873 i Vittinge. De hade tio barn födda mellan 1903 och 1916. Karl dog 1936 och Edla blev ensam kvar sedan alla barnen flyttat hemifrån.

En annan familj kom dit 1926. Det var den f d ladugårdskarlen Einar Gustafsson, född 1892 i Södertälje, och hans hustru Hulda Kullander, född 1895 i Hällestad i Östergötland, med sina två barn. De fick två barn till när de bodde i det gamla ålderdomshemmet vid Lunda gård. Den här familjen flyttade in till Västerås stad 1933. I stället kom lantarbetaren Knut Wid hit med sin stora familj, hustrun Signe Jansson och sju barn plus en bror, svägerska och brorson som bodde hos dem ett år. Flera av de här barnen är födda på 1920- och 30-talen och kanske lever någon ännu? I så fall vore det väldigt intressant att få veta hur det var där, om något barn eller barnbarn läser detta. Eller om det finns något äldre fotogrtafi på huset bevarat.

Ålderdomshemmet vid Lunda ägdes av Badelunda församling så det ingick tydligen inte i Lunda gård.

De äldre flyttade in på det nya ålderdomshemmet 1930, när det var nybyggt. Även föreståndarinnan Lilly Bjerkén flyttade in 1930, tillsammans med biträdet Ingrid Karlsson. De bodde alltså på jobbet.

Jag tror att det är Lilly Bjerkén som är med på fotot från museet, i sjuksköterskemössa. Hon kom från Malmö där hon var född år 1900 och stannade kvar på ålderdomshemmet till någon gång på 1940-talet. 1947 var hon anställd som sjuksköterska och föreståndarinna för internatskolan Solbacka Läroverks elevhem i Södermanland. 1959 gifte hon sig och flyttade till Bollnäs.

Ingrid Karlsson föddes i Björksta församling 1910 och lämnade sitt arbete på Badelunda ålderdomshem redan 1931. Under hela 30-talet var det föreståndaren och ett biträde som bodde och arbetade på ålderdomshemmet. Biträdena avlöste varandra, varje år kom en ny ung kvinna hit. En av dem, Svea Johansson, återkom efter att ha varit i Ramnäs ett år. Eftersom det är två biträden med på foto ovan kanske någon av de anställda kom från Badelunda och bodde kvar hemma, i stället för att bo på jobbet.

Börjar man leta i kyrkböckerna efter folk så är det svårt att sluta.

Lunda6 mars2020
Invid husgrunden vid Lunda gård finns också denna husgrund från ett hus med källare. Ett tag bodde ju två familjer här, kan den ena familjen ha bott i detta hus eller användes det till något annat än bostad? Eget foto.

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Axel och Ingeborg Edqvist
Procenten pappa
 

Kommentarer 8

Stefan Simander den lördag, 31 juli 2021 12:26

Rika uppgifter du fått fram om fattigas och äldres hus!
Bland annat min före detta hemsocken Tortuna.
Bra jobbat Eva!

Rika uppgifter du fått fram om fattigas och äldres hus! :) Bland annat min före detta hemsocken Tortuna. :p Bra jobbat Eva!
Eva Johansson den lördag, 31 juli 2021 21:58

Stefan: Tack så mycket! Sådant här är så intressant.

Stefan: Tack så mycket! Sådant här är så intressant.
Mats Hägglund den söndag, 01 augusti 2021 18:30

Varför fick en familj på på ålderdomshem? Var det inte avsett för äldre i första hand?

Varför fick en familj på på ålderdomshem? Var det inte avsett för äldre i första hand?
Mats Hägglund den söndag, 01 augusti 2021 18:32

Bo på ålderdomshem skulle det stå.

Bo på ålderdomshem skulle det stå.
Eva Johansson den onsdag, 18 augusti 2021 15:32

Det var ju fattighusen som sedan kom att kallas ålderdomshem när man på 1900-talet övergick till att bara ta emot äldre. Då hade socialvården förändrats så att fattiga familjer i behov av bostad fick bo på annat sätt, men tidigare fick både barn och familjer bo på fattighusen. Det levde nog kvar ett bra tag på många håll.

Det var ju fattighusen som sedan kom att kallas ålderdomshem när man på 1900-talet övergick till att bara ta emot äldre. Då hade socialvården förändrats så att fattiga familjer i behov av bostad fick bo på annat sätt, men tidigare fick både barn och familjer bo på fattighusen. Det levde nog kvar ett bra tag på många håll.
Stefan Simander den lördag, 31 juli 2021 12:31

Apropå Hällestad, så kommer pågående forskning om svägerskans anor ifrån en smedssläkt därifrån. Men ca 100 år tidigare och hennes gren hamnade sedan betydligt längre norrut!

Apropå Hällestad, så kommer pågående forskning om svägerskans anor ifrån en smedssläkt därifrån. Men ca 100 år tidigare och hennes gren hamnade sedan betydligt längre norrut! :p
Gäst
Gäst - Sven den lördag, 26 februari 2022 20:35

Hej Eva, jätteintressant! Jag har just skickat ett meddelande till dig på Facebook beträffande Lilly Bjerkén.
Vänliga hälsningar
Sven

Hej Eva, jätteintressant! Jag har just skickat ett meddelande till dig på Facebook beträffande Lilly Bjerkén. Vänliga hälsningar Sven
Eva Johansson den lördag, 26 februari 2022 21:33

Sven: Då ska jag kolla efter ditt meddelande.

Sven: Då ska jag kolla efter ditt meddelande.
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
29 mars 2024

Captcha bild