dna pexels photo 954583Foto: Martin Lopez/Pexels

I dagarna har nyheten om att regeringen förordar släktforskning som polismetod i sin biometriutredning figurerat i några av landets stora nyhetsmedier. Men vad är egentligen nytt? Vi reder ut begreppen.

Släktforskning som metod för utredning av grova brott har varit under utredning av Polismyndigheten under de senaste åren, något som bland annat har resulterat i det pilotprojekt där släktforskaren Peter Sjölund gavs möjligheten att lösa det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping med hjälp av dna-släktforskning.

Polisen väntar otåligt på att få tillstånd att använda sig av metoden i fler utredningar av grova brott, men i maj förra året kom ett rejält bakslag då Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i ett yttrande slog fast att släktforskningsmetoden strider mot den nuvarande lagstiftningen.

Bara några dagar senare, den 20 maj 2021, gav regeringen i uppdrag åt en särskild utredare att se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. På pressträffen rörande den nya Biometriutredningen kommenterade dåvarande inrikesministern Mikael Damberg (S) IMY:s yttrande med att det nuvarande regelverket behöver moderniseras för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda biometri i brottsutredningar.

Syftet uttrycks i klartext

Den allmänna tolkningen var att utredningen delvis hade som syfte att göra släktforskning möjlig som polisiär utredningsmetod, men det är inte förrän nu som detta egentligen satts på pränt.

I dagarna presenterades nämligen ett tilläggsdirektiv som förtydligar vad det är man vill åstadkomma med utredningen.

I pressmeddelandet från Justitiedepartementet står att läsa att man vill att Polismyndighetens i framtiden ska ges möjlighet att ”…använda den släktforskningsmetod som var avgörande när ett dubbelmord i Linköping 2004 löstes med hjälp av dna-baserade släktforskningsdatabaser.”

Enligt Mats Ahlgren, erfaren dna-släktforskare och en av grundarna av SSGG (Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi), är det just att regeringen nu för första gången uttrycker sig i klartext som är det nya. Något som säkert har betydelse i sammanhanget.

– Men sedan är förstås frågan hur de kommersiella aktörer man hänvisar till, utan att nämna någon särskild vid namn, kommer att ställa sig till det hela. Det blir en senare fråga för utredningen att ta tag i.

I och med tilläggsdirektivet får också Biometriutredningen i uppdrag att utreda ”de komplexa dataskyddsrättsliga frågor som behöver lösas om släktforskningsmetoden ska kunna användas fullt ut”.

Presenteras i februari 2023

I samband med att den aktuella nyheten om tillägget släpptes passade justitie- och inrikesminister Morgan Johansson på att uttala sig.

– Släktforskningsmetoden har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att identifiera personer som har gjort sig skyldiga till brott när dna-spår säkrats och andra utredningsmetoder inte räckt till, säger han i pressmeddelandet som finns publicerat på Regeringskansliets webbplats.

Resultatet av Biometriutredningen ska redovisas senast den 20 februari 2023.

 

Tidigare artiklar:

Nu ska regeringen utreda DNA-släktforskning som polismetod (rotter.se)

Integritetsskyddsmyndigheten säger nej till DNA-släktforskning i utredningar av grova brott

 

 

För landets Kalla-fall grupper kom beskedet oväntat.
Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Annonser