dna pexels photo 954583Foto: Martin Lopez/Pexels

Polisens Kalla fall-grupper har fått ett nedslående besked. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, saknas laglig grund för polisen att använda DNA-släktforskning vid utredning av grova brott.

Med hopp om att släktforskares DNA kan utgöra avgörande pusselbitar i gamla mordfall har polisens Kalla fall-grupper runt om i landet anmält sitt intresse till NFC, Nationellt forensiskt centrum, om att få använda den nya utredningsmetoden. 

Så kom till slut ett yttrande från IMY. I det står det klart att myndigheten inte ställer sig positiv till metoden, som enligt yttrandet behandlar personuppgifter i strid med brottsdatalagen. De råder Polismyndigheten att inte använda sig av metoden igen eftersom den saknar laglig grund, något som P3 Krim i Sveriges Radio var först att rapportera om.

IMY ska också ta ställning till om de ska vidta några åtgärder för att polisen inledde ett pilotprojekt förra året, utan att först rådgöra med myndigheten.

Fler vägar att gå för polisen

För snart ett år sedan briserade nyheten om att det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping 2004, Sveriges näst största polisutredning genom tiderna, slutligen kunde ha fått sin lösning tack vare en helt ny utredningsmetod. Det blev inte bara det första fallet i Sverige, utan också i Europa, där man kunde ringa in och döma en gärningsman med hjälp av DNA-släktforskning.

Nyligen gick polisen ut med att de förväntade sig ett beslut om DNA-släktforskning som polismetod till årsskiftet, men från myndighetshåll har det hittills varit tyst. Att man nu har fått ett kritiskt yttrande innebär inte automatiskt att förslaget inte kommer att genomdrivas, men det är en omständighet som kommer att försvåra och troligtvis fördröja ett eventuellt införande av metoden.

I en intervju för SVT:s lokala nyheter i Västsverige uttryckte Anders Eriksson, chef för polisens Kalla fall-grupp i region Väst, igår både bestörtning och besvikelse. 

– Det finns två vägar att gå nu. Antingen säger polismyndigheten att vi inte gör samma bedömning som den här myndigheten utan bara kör på, eller också – vilket väl är mer troligt – försöker man snabbt få till en lagändring, säger Anders Eriksson till SVT Nyheter Väst. 

Utredningsmetod i USA sedan 2018

Först med att ta hjälp av släktforskares databaser var den amerikanska polisen, som 2018 lyckades gripa en seriemördare, tidigare känd som "Golden State Killer" med hjälp av den öppna DNA-släktforskningsdatabasen Gedmatch. Den numera dömde Joseph James DeAngelo hade sedan 1970-talet begått minst 13 mord och 62 våldtäkter. Den då 72-årige mannen hade tidigare arbetat som polis och levde vid tiden för gripandet ett stilla pensionärsliv i en förort till staden Sacramento i Kalifornien.

Sedan dess har metoden debatterats livligt i USA, till en början kritiserats den hårt för att kränka människors integritet. Men med tiden har fler släktforskningsdatabaser har gjorts tillgängliga för den amerikanska polisen, samtidigt som polisens tillgång också har begränsats i och med nya krav på aktivt medgivande från databasernas användare.

Numera tycks DNA-släktforskning ha införlivats på bred front i den amerikanska polisens arbetssätt. Den används för att lösa grova brott, som involverar dödligt våld, men metoden har också rönt stora framgångar när det kommer till att identifiera kvarlevor från brottsoffer. 

För landets Kalla-fall grupper kom beskedet oväntat.
Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Annonser