Nu ska regeringen utreda DNA-släktforskning som polismetod

Lagarna kring hur polisen får använda DNA i brottsutredningar är omoderna. Det anser regeringen, som på en pressträff nu meddelar att man inom kort ska tillsätta en utredning som bland annat ska se över hur brottsbekämpande myndigheter kan ges bättre möjligheter att utreda brott med hjälp av bland annat DNA-släktforskning. 

Nu förbereder regeringen för en bredare översyn av hela det så kallade biometriområdet i brottsbekämpningen. Det meddelar inrikesminister Mikael Damberg (S) från den pressträff han kallat samman, enligt en artikel på dn.se.

I det regeringen kallar biometriutredningen ska man bland annat titta närmare på Polismyndighetens möjligheter att använda sig av DNA-släktforskning som polismetod. Biometri är ett samlingsnamn för biologiska markörer och i det här fallet är det polisens möjligheter att använda till exempel ansiktsigenkänning, fingeravtryck och DNA-spår som avses.

På pressträffen kommenterade Mikael Damberg det yttrande där Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Dataskyddsmyndigheten, nyligen dömde ut den nya metoden att använda DNA-släktforskning i utredningar av grova brott, med hänvisning till att den strider mot den nuvarande lagstiftningen. 

– Vi behöver modernisera det här regelverket och ge brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att använda biometri i brottsutredningar. Så jag menar att den utredning vi snart kommer att tillsätta kommer ha möjlighet att också titta på den här frågan, säger han till dn.se.

Peter Sjölund, släktforskaren som hjälpte polisen att lösa pilotfallet med dubbelmordet i Linköping, är glatt överraskad av nyheten.

– Det är ju verkligen en glädjande nyhet. Undersökningar har visat på att folk i allmänhet är positivt inställda till den här metoden, men som Integritetsskyddsmyndigheten påpekar funkar den ju inte inom ramen för den nuvarande lagstiftningen. Därför är det jättebra att regeringen drar i gång den här utredningen, även om det lär dröja ett tag innan metoden kan bli godkänd.