Riksarkivet har tidigare digitaliserat handlingar rörande frigivna straffarbetsfångar. Nu blir det mer av brottmål. Bildkälla: Fångvårdsstyrelsen, Inkomna uppgifter rörande frigivna straffarbetsfångar, SE/RA/420080/01/E II ea/18 (1894), bildid: B0000950_00002, sida 4518.
I höstas fick Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar säga sitt om vad de vill att Riksarkivet ska prioritera i sitt digitaliseringsarbete. Högst på önskelistan stod domböcker och andra rättsprotokoll. Här är de källor som Riksarkivet har valt ut för digitisering under året.

Efter att Sveriges släktforskarföreningar fått möjligheten att i ordnad form påverka Riksarkivets (RA) prioriteringar när det kommer till digitalisering har nu RA meddelat vilka handlingar som kommer att prioriteras under 2022.

Bland annat brottmålsprotokoll har valts ut, något som många av föreningarna också önskade. Här är de källor som RA kommer att digitisera under året: 

Värnpliktverkets Lokalregister 1933-1959 (EAK), Ständernas enskilda besvär och brottmålsprotokoll från Göta hovrätt, närmare bestämt: Göta hovrätt, SE/VaLA/03825/01/A II (volym 1-50) och Göta hovrätt, SE/VaLA/03825/01/A II (volym 51-262) och Riksskatteverkets personnummerregister.

Fler önskemål från föreningarna

Medlemsföreningarna i Sveriges Släktforskarförbund meddelade sina önskemål genom ett särskilt formulär för intressegrupper som förbundet sammanställde till en samlad prioriteringslista för släktforskarrörelsen. 

Den kategori arkiv som visade sig vara föreningarnas högsta prioritet var tingsrätts/häradsrättsprotokoll och domböcker. De är särskilt användbara när man söker uppgifter om exempelvis släktskap, okända fäder, begångna brott, granntvister, tvister i utförande av gemensam skötsel (av vägar, stängsel, renhållning, etc.), arv, undantagskontrakt, fastighetsskötsel, egendom, köp och försäljning av markegendomar och ekonomiska transaktioner som det blivit problem med.

Några föreningar hade kyrkoarkivens H-serier, där kyrkböckernas bilagor finns, högst i sin prioriteringsordning. I bilagorna till kyrkans böcker finns det ofta guldkorn för släktforskare. Som exempel nämns bilagor till in- och utflyttningslängder och bilagor till lysnings- och vigselböcker. En annan källa som stod högt på många föreningars önskelista är sockenstämmoprotokoll. Även en del lokala räkenskapslängder finns på önskelistan som länsräkenskapernas verifikationer, kronotiondelängder, saköreslängder och tjänstefolkslängder.

Andra källor som listades var lagfartsböcker, skatteköpshandlingar, mantalslängder, bruksarkiv, barnmorskeböcker och kungliga brev. Kanske kommer Riksarkivet prioritera någonting av det under nästa år.

Digitisera eller digitalisera?

En del undrar vad som är skillnaden mellan digitisering och digitaliseringen och om det ens finns någon sådan.

Att digitisera är detsamma som att göra någonting fysiskt, till exempel ett pappersdokument, till ett digitalt objekt. Till exempel genom att ta ett fotografi av dokumentet, som sedan kan bli en del av en databas.

Digitalisering är egentligen svårare att beskriva. Det handlar mer om att vi använder digitala processer för att förändra, utveckla eller förenkla något.

När vi pratar om att tillgängliggöra källor för släktforskare digitalt, såsom till exempel kyrkböcker, kan båda begreppen användas, men Riksarkivet har valt att konsekvent använda ordet digitisering när det handlar om att skapa digitala kopior av de fysiska arkivdokumenten.