Rötterbloggen
Rötterbloggen

Forska om emigranter

Har du Amerikaemigranter i din släkt är Familysearch en guldgruva. Väldigt mycket information finns att hämta i mormonernas databaser. De är dessutom gratis. Under mina år som släktforskare har jag hittat mycket uppgifter om emigranter där, både i min egen släkt och åt kunder. Databaserna fylls hela tiden på med nytt innehåll, så hittade du inget för något år sedan kan det vara idé att söka igen.

Med hjälp av amerikanska dokument kan det gå att följa en person genom livet, även om det inte ger en lika fyllig bild som våra svenska husförhörslängder och församlingsböcker. Det går att hitta inresor via passagerarlistor (många reste flera gånger) eller något annat dokument. Inkallelseorder för första och andra världskriget finns för många Sverigefödda män. Giftermålslicencer, dödsbevis, passansökningar och ansökningar om medborgarskap finns också. Detta är de vanligaste dokumenten. Dessutom kan det bli träff i folkräkningarna, som gjordes vart tionde år.

Har din emigrant ett vanligt namn blir det svårare, för då kan det vara svårt att urskilja vilken Anna Swanson i Chicago det gäller. Då får du pussla med olika uppgifter. Kanske står födelsedatum i en handling och inresedatum i en annan och båda uppgifterna i en tredje. Med ett ovanligt namn är det naturligtvis lättare.

Med några exempel här ska jag visa vad man kan hitta:


Ett exempel på inresa som inte sker via Ellis Island (som du bäst söker i på Ellis Islands databas): Arvid Broms lämnade Sverige den 14 juli 1905 har jag sett i passagerarlistan från ångfartyget Calypso som då avgick från Göteborg till Hull. I England bytte han till en ny båt men kom inte till New York som de flesta andra utan till Quebec i Kanada, troligen till staden Montreal. Därifrån har han passerat gränsen till USA vid St Albans i Vermont för detta inresekort har som källa arkivet Vermont, St. Albans Canadian Border Crossings, 1895-1954. Vi får veta att han kommer från Söderfors i Sverige och att han tänker bege sig till Chicago där hans bror Charley bor på 2612 Wayne Avenue. På fickan har han 8 dollar och 50 cent och hans avsikt är att stanna i USA.


Den emigrant som tänkte stanna i USA ansökte troligen om amerikanskt medborgarskap. Det gjorde Selma Maria Swanson, född den 8 januari 1883 i Sverige (jag tror att det är den Selma Maria Svensdotter som föds i Väne Åsaka församling detta datum). Hon bor på 3303 Balmoral Avenue i Chicago och inreste via Boston den 20 oktober 1910. Den 13 juli 1928 blir hon amerikansk medborgare. Källa: Illinois, Northern District Naturalization Index, 1840-1950.


Carl Gustaf Peterson inkallades som soldat i amerikanska armén under första världskriget. Om han tjänstgjorde som soldat framgår inte, bara att han blev inskriven den 12 september 1918. Han bodde med sin hustru Anna på 622, 11th Avenue i Duluth i Minnesota. Här får vi veta att han arbetar som joiner, vilket jag tror betyder ungefär finsnickare, och är anställd på McDougall Duluth Co i Riverside i Duluth. Han är född den 27 februari 1881 och kan vara den pojke med samma namn som föds detta datum i Stora Skedvi församling. På baksidan ser vi att han är av medellängd, har blå ögon och brunt hår. Källa: United States World War I Draft Registration Cards, 1917-1918.


Även under andra världskriget gjordes inkallelser av amerikanska män och det verkar framför allt ha skett 1942. Oscar Wilhelm Holmstrom, född i Heljum i Sverige den 6 april 1885 är en av dessa. Han var alltså redan 57 år och behövde troligen inte tjänstgöra i kriget. Han bodde på 10166, N W St Helens Road i Portland, Oregon och arbetade hos Clark & Wilson Lumber Co (alltså ett skogshuggarföretag). Vi får inte veta något om hans eventuella amerikanska familj men han uppger Christine Hazlett i Kalifornien som närmast anhörig. Kanske kan det vara en dotter? Källa: United States World War II Draft Registration Cards, 1942.


Vigselbevis kallas marriage license på engelska. Här är det de svenska emigranterna John Helgesson och Anna Lindstrom som gifter sig den 7 juni 1902. De kommer från Ramsey County i Minnesota. Vittnen är Edwin Helgeson och Lina Dickmann. Prästen som viger dem verkar också vara emigrant från Sverige, han heter Hjalmar Sundquist. I en del andra vigselbevis har jag sett att även makarnas föräldrars namn finns noterade, vilket är en hjälp att identifiera att det rör sig om rätt personer. Källa: Minnesota, County Marriages, 1860-1949.


Dödsbevis skrevs för dem som dog. Här är det Anna P Swanson som avlidit på julafton 1919, 35 år gammal. Dödsorsaken är puerperal septicemia vilket jag tror är blodförgiftning vid förlossning. Hon är född i Sverige den 18 januari 1884, föräldrarnas namn är Petter Peterson och Anna Sköld. Maken heter Peter Swanson och de bor i Troy i Idaho. Vilken sorglig jul det blev det året! Källa: Idaho Death Certificates, 1911-1937.

En verklig skatt är de passansökningar där det också finns foton bifogade. Nu får ni scrolla ordentligt för det är långa bilder:


Algot Verner Theodor Carlsson och hans hustru Alma Carlsson ansöker om pass den 17 april 1922. Han är född den 27 januari 1890 i Sverige och han kom med fartyget Baltic från Liverpool till USA den 22 juli 1910. Den 1 juni 1918 blev han amerikansk medborgare och det ser ut som om han bor i Moline i Illinois. Hans handstil är lite svårläst men han verkar ha skrivit labourer, dvs arbetare, som yrke. Makarna ska resa från New York med S/S Stockholm den 18 april. Källa: United States Passport Applications, 1795-1925.


Nästa sida av Verner Carlssons passansökan. Vi får en beskrivning av hans utseende med blå ögon, brunt hår, kort näsa mm. Passansökan har intygats av Olaf Hooker som känt honom i två år. Längst ner finns fotografier på de båda makarna.


Verner Carlsson har också skickat med ett brev där han ber att passet skickas till New York eftersom det är bråttom inför resan.


Bilderna här är i betydligt större storlek i Familysearch databas och går att ladda ner till din hårddisk.


När du söker på Familysearch hemsida kan du välja att begränsa sökningarna till vissa typer av dokument. Gör du inte det och får många träffar kan du efter sökningen välja att titta i träffarna för vissa dokument, t ex bara militära handlingar eller bara ansökningar om medborgarskap (naturalization). Till vänster ser du hur du kan avgränsa din sökning, detta finns i vänsterkanten på söksidan under sökformuläret. Till höger ser du exempel på hur du kan filtrera de resultat du fått vid en bredare sökning. Detta finns också till vänster under sökformuläret, lite längre ner.

Det finns också tillgång till flera av de amerikanska folkräkningarna på Familysearch, men de ska jag berätta mer om en annan gång.

Fortsätt läs mer
  4493 Träffar
  0 Kommentarer
4493 Träffar
0 Kommentarer

Amerikanarna

Ni som läser mina blogginlägg har nog märkt att jag skrivit då och då om emigranter och deras efterkommande. Det är lite fascinerande med dessa amerikaner som har sina rötter överallt på vår jord, inte minst i Sverige. Och det har blivit så att jag lagt mer energi på att leta amerikanska släktingar än tre- och fyrmänningar i Sverige.

Varför har jag inget svar på men misstänker att det ligger i avståndet. Alltså att lyckas hitta en avlägsen och tidigare okänd släkting i detta stora land, trots att det är så långt bort och åtskilliga miljoner fler att leta bland. Men det går alltså.

Under min uppväxt har jag hört talas om att det finns amerikanska släktingar och när jag var i början av tonåren träffade jag en av dem, Mary som var på besök hemma i Sverige. Hon är barnbarnsbarn till morfars moster. Det visste jag inte då men numera har jag ganska bra koll på emigranterna i släkten. Och jag har hittat henne igen där borta, via Facebook och med hjälp av min mammas kusin i Sverige. Även Marys kusin har jag fått kontakt med, liksom barnbarnsbarnen till min morfars faster, som jag även träffade för några år sedan.


Amerikanska släktingar i Sverige 2013. Vi besökte bl a en släktgård där dagens gårdsägare berättade för oss om gården. Han är femte generationen här och min fyrmänning.

I vintras lyckades jag hitta min fars emigrerade morbrors barnbarn, som bor i Kentucky. Det kunde ske tack vare att hon har sin fars och farfars ganska ovanliga efternamn, ett namn som pappas morbror bytte till efter emigrationen.

I förrförra veckan hittade jag i ett släktträd på Familysearch en dotter till en av morfars mostrar som emigrerat. Det fanns några generationer till efter dottern i släktträdet och jag mailade till trädägaren. Svar kom snabbt, men inte från en släkting utan från ett syskonbarnbarn till en som var ingift i min gren av släkten. Denne kunde i alla fall förmedla kontakt och nu har jag fått ytterligare en amerikansk fyrmänning i min bekantskapskrets, plus mycket intressant information om den delen av släkten. Hon var mycket ivrig att upprätta kontakt med släkten i sverige och inledde sitt mail med "Eureka!". Funnen! Ja, hon var funnen, och jag också.


Charlotta Olsson är min morfars kusin och hon emigrerade 1886 tillsammans med sina föräldrar och sin kusin Bina som i USA gifte sig med Lars Eckman. Bilder från Findagrave.

Dessutom har jag numera delvis intensiv kontakt med ett par amerikaner från gemensamma DNA-träffar. Två andra amerikaner har hört av sig, en till mig och en till min släktforskande lillebror, sedan de hittat våra släktträd på nätet.

Som ni ser blir det en lång lista på amerikanska släktkontakter. Och inte tror jag att det tagit slut än, utan fler kommer säkert att tillkomma.

Det här ställer ju lite krav på att kommunicera på engelska. I forum och i släktforskargrupper på Facebook förekommer det att släktforskare i Sverige skriver att de inte kan eller vill forska i amerikanska arkiv för att de har svårt med språket. Det kan jag förstå. Och att dessutom formulera sig i ett mail, det kräver ju mer, även om vi nästan allihop har fått lära oss engelska i skolan. Men jag skulle vilja uppmuntra dem som känner sådana svårigheter att våga ändå, att våga ta kontakt även om engelskan känns lite rostig. Du måste inte skriva perfekt, skriv så gott du kan. Det finns ju alltid Google translate också, en bra hjälp så länge man kollar igenom det.

Mitt knep för att upprätthålla engelskan någorlunda är att varje år läsa minst en bok på engelska. Det är inte så svårt. Så här har jag gjort i många år nu och oftast har jag valt någon bok jag ändå skulle vilja läsa på svenska. En deckare eller en roman jag gillar. En måste inte förstå varenda glosa och dessutom kan en lära sig lite nytt för en hel del går ju att förstå av sammanhanget.

På senare år har jag valt mer släktforskningsrelaterad litteratur. Ett par har jag skrivit om tidigare här. Idag avslutade jag läsningen av boken "Finding Samuel Lowe" av amerikanen Paula Williams Madison. Hon har skrivit en dokumentär om hur hon hittade sin morfar och hans tidigare okända familj i Kina. I Kina! Bland alla dessa över en miljard invånare! Själv är hon svart amerikan. Hennes mor hade en jamaikansk mamma och en kinesisk pappa, och hennes egen pappa är afroamerikan. En intressant bok, tycker jag. Den hittade jag när jag råkade titta på hennes föredrag på Rootstech där hon berättar om sitt sökande efter sin morfar.

För Paula Williams Madison är släktforskningen ett sätt att skapa sin identitet, att förstå vem hon är och varifrån hon kommer. Det tror jag är ett vanligt motiv för många släktforskare. Ett annat, och förmodligen betydligt mer vanligt, är att själva sökandet i arkiven är spännande och intressant. Så är det för mig. Jag har alltid vetat varifrån jag kommer även om jag inte känt till namnen på mer än ett par generationer bakåt. I min släkt finns inga släktmysterier om ursprunget, knappt ens några okända fäder. Däremot tror jag att det för flera av mina amerikanska släktingar handlar om att få veta varifrån de kommer och om att få en starkare identitet. Några av dem har inte vetat så mycket om sitt svenska ursprung.

Så jag tycker verkligen att det varit, och är, värt ansträngningarna att skriva och läsa på engelska, trots att mitt språkbruk är långt ifrån perfekt.

Fortsätt läs mer
  3733 Träffar
  3 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Ted Rosvall
Tack för trevlig blogg - som jag kände igen mig själv i. Det är något fascinerande med dessa långa avstånd mellan släktgrenar och ... Läs mer
söndag, 12 juni 2016 08:46
Ted Rosvall
... Läs mer
söndag, 12 juni 2016 08:50
Eva Johansson
Kul! Ted, du ser att mitt språkbruk alltså inte är perfekt, ändå har det inte varit några problem med att etablera kontakt och bli... Läs mer
söndag, 12 juni 2016 13:35
3733 Träffar
3 Kommentarer

När FamilySearch löste gåtan

När jag släktforskar använder jag emellanåt de register som finns tillgängliga hos FamilySearch, och även om de publicerade släktträden måste tas med en rejäl nypa salt är samlingarna av indexerade dokument en värdefull sökingång till källmaterialet. Genom dessa register har jag spårat försvunna anförvanter, upptäckt avlägsna amerikanska släktingar och hittat nya förfäder, och för ett par år sedan lyckades jag lösa en släktforskningsgåta som uppenbarade många nya grenar i släktträdet.

b2ap3_thumbnail_Fam.jpgb2ap3_thumbnail_Fam.jpg

I många år sökte jag efter föräldrarna till min förfader Daniel Appelqvist (1723-1778), som var hemmansåbo i Stora Råby och Knästorp utanför Lund och som även innehade burskap i staden. Jag hade inga problem med att hitta hans hustrus, Elna Christina Dahlstedts (1721-1807) familj - hon var klockardotter i Stora Råby, och det unga paret hade övertagit gården från hennes far, klockaren Petter Dahlstedt (1691-1763). Daniels ursprung var däremot ett stort mysterium, och jag hittade inte ett enda spår som ledde bakåt. En dag satt jag och sökte på måfå bland FamilySearchs register, och hade väl inga större förhoppningar när jag knappade in Daniel Appelqvist, född omkring 1720-1725 i Sverige. Förvåningen blev därför stor när jag plötsligt fick en träff på en person med detta namn, »Born about 1723 in Svenskop, Malmohus, Sweden» som son till en Lars Appelqvist och Ingiar Sommar!

Jag började genast plöja igenom Svensköps kyrkbok 1690-1739, men hittade ingen Daniel född omkring 1723. Kanske sökträffen hos FamilySearch bara var en sån där »kvalificerad gissning», som så ofta skickar oss släktforskare fel? Jag sökte vidare i Svensköps kyrkbok, och gjorde till slut ett fynd - i oktober 1728 föddes en flicka vid namn Elsa Maria »som tillhörde Hr Mantahls Commiszarien Ärborne och Wälbetrode Lars Appelqvist och däs Elskeliga Kiäraste Madamme Ingiär Danielzdotter Sommar». Eftersom jag sedan tidigare hade studerat Otto Lindbergs ypperliga bok Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö, 1919) visste jag att mantalskommissarier tjänstgjorde vid landsstaten, och alltså bör finnas i Lindbergs bok. På sidan 356 hittade jag mycket riktigt Lars Appelqvist:

b2ap3_thumbnail_Appelqvist-s-356.jpgb2ap3_thumbnail_Appelqvist-s-356.jpg

Ur Otto Lindbergs, »Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917» (bild: ArkivDigital)

Inte heller där fanns en son Daniel, så varifrån hade FamilySearch egentligen hämtat denna uppgift? Jag funderade på att ge upp, men med tanke på att Ingar ju var dotter till en Daniel så borde de fått en son med detta namn, och eftersom de gifte sig i juni 1722 - men enligt Lindberg inte fick sitt första barn förrän i augusti 1724 - så borde det ju få plats en liten Daniel däremellan. Min magkänsla sa åt mig att inte ge upp, så jag gjorde ett nytt försök och dök ner i Svensköps oerhört röriga och kladdiga kyrkbok. Till slut hittade jag det jag sökte! - »Anno 1723 d 19 Aprill blef till Wärlden födh et drengebarn på N:o 1 här i Swenskiöp som till hörde Hr Quartermästaren Lars Appelqvist och Madamme Ingiär Sommar, d 21 boret till döpelsen af fru Hr Magisterskan Madamme Catharina Preys i Huarydh och kallat Daniel Tåstarius».

b2ap3_thumbnail_Svenskp-1723.jpgb2ap3_thumbnail_Svenskp-1723.jpg

Ur Svensköps kyrkoarkiv, vol. CI:1 (1690-1739), opag. (bild: ArkivDigital).

Sedan dess har jag hittat fler bevis för att det faktiskt är rätt Daniel som föddes i Svensköp 1723, och det var verkligen en spännande släktkrets som trädde fram. Daniels mor tillhörde nämligen samma Sommar-släkt som författarinnan Victoria Benedictsson (1850-1888), mer känd som »Ernst Ahlgren» - Daniel var kusin med Victorias farmors far, prosten Magnus Sommar. Eftersom dennes dotter Johanna gifte sig Bruzelius och hennes dotter Hedvig i sin tur gifte sig med biskop Petrus Muncks son David, så finns det en hel del anmärkningsvärda Bruzelius och Munck af Rosenschöld bland ättlingarna. Daniels mormors far, kyrkoherden Peder Fristrup (död 1686) blev för övrigt begravd i Huaröds kyrka, och en stor svart gravsten framme vid altaret markerar ännu hans sista vilorum.

Även om det tyvärr finns en hel del felaktigheter i FamilySearchs material kan det alltså vara en god idé att knappa in namn och årtal i deras sökregister. Fallet med Daniel Appelqvist är dessutom ett lysande exempel på att man inte heller ska lita blint på litteraturen, utan alltid undersöka originalkällorna, och framförallt vara envis. Förr eller senare hittar man den där saknade pusselbiten - kanske med hjälp av FamilySearch?

Fortsätt läs mer
  3877 Träffar
  2 Kommentarer
Senaste kommentarer i detta inlägg
Martin Brandt
FamilySearch kan vara bra! så länge man inte användet det i sig som källa!jag har också löste en gåta för längesen genom en söknin... Läs mer
fredag, 05 december 2014 09:30
Anna Peters
Jag har också haft en del hjälp av Familysearch för att hitta ledtrådar till min mans anor i Tyskland/Östpreussen. Jag trodde att ... Läs mer
onsdag, 10 december 2014 09:01
3877 Träffar
2 Kommentarer

Bloggare

Eva Johansson
256 inlägg
Ted Rosvall
247 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
86 inlägg
Helena Nordbäck
80 inlägg
Gästbloggare
27 inlägg
Anton Rosendahl
24 inlägg