Helmer och Signe Hedman

Helmer Hedman. Okänd fotograf. Privat bildsamling.Signe Hedman född Berglund, troligtvis med sonen Tore. Okänd fotograf. Privat bildsamling. Helmer Hedman föddes 1892-06-18 i Holmsvattnet, Skellefteå socken som son till Johan Larsson Hedman, barnfödd i Holmsvattnet och hans andra hustru Anna Eufrosyna Larsdotter, bördig från Vikdal inom socknen.

Helmer blev tidigt intresserad av djur och slakt. Intresset började redan under skoltiden. Han hade hört att man kunde klubba ett djur innan man stack det. Vid denna tid var det inte särskilt vanligt förekommande, av samma anledning som än i dag råder i vissa religioner. Under Helmers tid var skolan inhyst hos familjen Pettersson i Holmsvattnet. (Bönhuset i byn som även inhyste skola invigdes först 1911 så detta hände innan dess). Hos Petterssons arbetade en dräng vid namn Anders Andersson. Han var omtalad för sitt ganska häftiga humör. Han frågade Helmer om han nästa rast kunde hålla en bagge som skulle slaktas, eftersom Anders hade förstått att Helmer var intresserad av djurslakt. Helmer skaffade sig en "reedjäl ööx" (en rejäl yxa). När Anders kom med baggen till dörren föll yxan med kraft. Därefter sprang Helmer in i skolsalen, rädd för Anders reaktion. Nästa rast kom Anders in i skolsalen. Döm om Helmers förvåning när Anders utbrast: "He djick handena å, bloon rann a ändå" (Det gick det där också, blodet rann av ändå). Från och med då fick Helmer klubba djuren vid slakt!

Vid husknuten, precis bakom skolsalen fanns en stubbe man snubblade över när man sprang runt gården. Helmer hade lärt sig hur man sprängde med dynamit. Han och de andra "storpojkarna" laddade samt tände på just när klockan ringde för att rasten var slut. De sprang in. Det blev en hiskelig smäll alldeles bakom väggen där lärarinnan stod. Hon blev så rädd att hon satte sig på golvet. Sedan ställde hon sig upp och sprang ut efter Anders som hon använde för att ge "storpojkarna" en avhyvling. Hon hade lite svårt med dem. Anders kom, men först inspekterade han förödelsen. Döm om lärarinnans förvåning när han kom in och sa: "Handena vaar bra, I ha laing ånnre hur I skuull fa bort'n". (Det där var bra, jag har länge undrat hur jag skulle få bort den).

Helmers äldre bröder Konrad och Edvard bedrev slakterirörelse i Ursviken en tid. Helmer arbetade där åren 1911-1915. Det sistnämnda året flyttade Helmer till Skellefteå stad där han erhöll anställning vid sin bror F. A. Hedmans charkuteriaffär. 1917 gifte sig Helmer med Signe Karolina Berglund född 1895-01-23 i Nyborg, Långviken i Skellefteå socken, dotter till bonden Carl Anton Berglund född i Häbbersliden men uppvuxen i Västbäck och Stavbäck, samt hans hustru Ida Karolina Löfgren, bördig från Renbergsvattnet, Burträsk.

Signe hade före äktenskapet med Helmer varit piga hos grosshandlare Magnus Fredrik Öman i Skellefteå stad och därefter hos fröken Fredrika Charlotta Häggbom. I Helmer och Signes äktenskap föddes tre barn, en son och två döttrar. Familjen bodde till en början på Kanalgatan 67 i Skellefteå, från cirka 1932 bodde familjen på Högalidsgatan 20 i Skellefteå. Så småningom blev Helmer verkmästare på Hedmans charkuteriaffär. Där blev han kvar fram till pensioneringen. Helmer var en duktig och arbetsam man, inte rädd för att ta i när så behövdes.

Signe led länge av sjukdom och vårdades på lasarettet. Hon somnade in måndagen 20 juni 1949 i en ålder av 54 år. Hon var en hjärtegod kvinna som ägnade all sin tid och energi åt hemmet samt familjen.

Helmer gifte om sig 1952 med Ada Katarina Forsberg född 1903-03-25 i Södra Tuvan, Skelllefteå, dotter till Johan Axel Forsberg och hans hustru Johanna Katarina Risberg. Tre år gammal blev Ada faderlös. I ett år hade Ada varit piga hos grosshandlare Johan Gustaf Wahlberg i Skellefteå stad. Därefter tjänstgjorde hon en tid som hushållerska hos montör Johan Gustaf Hedström och hans familj. När hustrun dog gifte sig Johan Gustaf med Ada. De fick inga gemensamma barn men de adopterade en son. Ada blev änka 1949 och gifte alltså sedan om sig med Helmer Hedman.

De sista sex åren var Helmer sjuklig och vårdades på Skellefteå lasarett. Där slutade han sina dagar tisdagen 12 juni 1973, knappt en vecka före sin 81-årsdag. Ada somnade in 23 mars 1983, två dagar före sin 80-årsdag.