Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Familj, tre generationer, förevigade omkring 1890. Foto: Carl Victorin/Västergötlands museum.
Släktforskning har under en lång tid varit en populär hobby bland svenskarna. Med det nystartade forskningsprojektet "Oväntade genealogier? Släktforskning, identitet, minne och släktskap i Sverige", hoppas forskare nu förstå mer om den djupgående effekt den han ha på våra liv och vår identitet.
Ett nytt forskningsprojekt vid namn "Oväntade genealogier? Släktforskning, identitet, minne och släktskap i Sverige" har inletts för att analysera den moderna svenska släktforskningen. Projektet, som syftar till att förnya debatten om släktskap, minne och identitet, genomförs av forskare från Södertörns högskola och Mittuniversitetet i samarbete med Nordiska museet.
Har revolutionerats av ny teknik
I Sverige har det sedan 1960-talet funnits goda möjligheter till släktforskning för den breda allmänheten. De senaste decennierna har internet och ny dna-teknik dessutom gjort det betydligt enklare. Det har gjort släktforskning till en av de viktigaste gräsrotsverksamheterna för att skapa kulturella minnen och identiteter.
Det är utgångspunkten för det nya forskningsprojektet, som utöver intervjuer och analyser av skriftliga källor även kommer att lansera en frågelista, ”Min släktresa” på webbplatsen minnen.se. Svaren, som forskarna hoppas att släktforskare ska bidra med, kommer att sparas i Nordiska museets samlingar och därmed bli tillgängliga för framtida forskning.
Släktforskning som avslöjar dolt arv
Forskarteamet intresserar sig särskilt för vad händer med oss när vi gör oväntade upptäckter i släktforskningen. Det kan röra sig om ett etniskt arv som glömts bort eller rent av tystats ned, en okänd eller försvunnen förälder eller att vissa anor tillhört tidigare stigmatiserade eller kriminaliserade grupper.
En arbetshypotes är att sådana fynd kan påverka vår syn på oss själva, vår familj och det förflutna. Men också att de kan lära oss något om hur kulturella minnen blir till i relation till samtida normer och föreställningar.
Projektet, finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, leds av professor i etnologi Jenny Gunnarsson Payne i samarbete med professor i historia Samuel Edquist och Emma Pihl Skoog, som är doktor i historia och lektor i arkivvetenskap.
Frågelistan kommer att finnas tillgänglig på hemsidan minnen.se från och med mitten av mars.
.png)
