Nu ska tornedalingar, kväner och lantalaiset få upprättelse med hjälp från sanningskommission

Fotografiet föreställer Amanda Ek med sina barn. Hennes far och farfar uppgavs vara "finnar" i husförhörslängden, trots att familjen haft sina rötter i byarna Vittangi och Jukkasjärvi i flera generationer. Om hon tillhörde den minoritetsgrupp som nämns nedan vet vi inte, men du kan läsa mer om hennes släkt längre ned. Foto: Okänd/Nordiska museet.I förra veckan överlämnade Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset sitt slutbetänkande till kulturminister Parisa Liljestrand. I och med det får en tidigare bortglömd minoritetsgrupp en chans till upprättelse. Kanske kan även släktforskare få nya kunskaper.

Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset, som är den första i sitt slag i Sverige, tillsattes 2020. Under åren sedan dess har det bland annat genomförts intervjuer, arkivstudier och sammanställts forskning för att utreda den assimileringspolitik som bedrevs av svenska staten under 1800- och 1900-talen. 

Kommissionen har nu, i sitt slutbetänkande, lagt fram flera förslag på hur staten och andra samhälleliga aktörer konkret kan gå vidare och ge minoritsgruppen upprättelse. Utredningen pekar ut riktlinjer och möjligheter för statens framtida politik och förutsätter att den utvecklas i dialog med minoriteten.

Fler än 160 personer har intervjuats

– Svenska kyrkan välkomnar kommissionens rapport. Det är smärtsamt att kyrkan varit delaktig i att kränka människovärdet och att den bidragit till att barn känt skam för sin minoritetsidentitet, sitt språk och sin kultur, säger ärkebiskop Martin Modéus.

Slutbetänkandet Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset går att läsa på regeringskansliets hemsida. Bland annat innehåller det berättelser som från kommissionens intervjuer med drygt 160 personer. 

Tornedalingar, kväner och lantalaiset

Tornedalingar (tornionlaaksolaiset på meänkieli)  Själva benämningen tornedalingar är egentligen inte heltäckande för folkgruppen. Många som inte bor eller har rötter i området men som delar kultur och språk känner sig uteslutna av begreppet på grund av geografisk koppling. Men när rörelsen för att bevara språket meänkieli (tidigare benämnt tornedalsfinska), växte under 1980-talet i Tornedalen och när man hunnit så långt som till riksdag och regering hade begreppet ”tornedaling” naturligt befäst sig som benämning av folkgruppen.

Kväner (kväänit på meänkieli) är en ursprunglig befolkning med historisk utbredning i norra Norge, Sverige och Finland där ättlingar än idag bebor området och kallar sig för kvän/kvääni, lantalainen och/eller tornedaling. Kvänerna omnämns för första gången på 800-talet då de skildras i en reseberättelse för konung Alfred den store i England av handelsmannen Ottar från Norge. Levnadssätt och traditioner som lever än idag, om än i moderniserad form. Till exempel hantverk och slöjd är i hög grad levande i kulturen.

Lantalainen/lantalaiset är en ursprunglig egenbenämningen på meänkieli för kvän/kväner. Direkt översättning skulle kunna tänkas vara ”landlänningar”. Även meänkielitalande samer använde/använder begreppet vid syftning av meänkielitalande icke-samer med rötter i samma område. Sannolikt uppstod identitetsbenämning då det fanns tillfällen man behövde särskilja det nomadiserande folket från den bofasta befolkningen. Lantalainen används främst av den meänkielitalande folkgruppen som inte identifierar sig som tornedalingar av geografiska skäl då man har sina rötter i Malmfälten och inte i Tornedalen. 

Källa: Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

Om kvinnan på bilden:

Kvinnan på bilden uppges vara Amanda Ek. Om hon ansåg sig tillhöra någon av nämnda minoriteter vet vi ingenting om, men trots hennes släkt på faderns sida kom från Vittangi och Jukkasjärvi (Kiruna kommun) benämndes både hennes far (Lars Levi Adamsson Pekkari, 1866-1949) och farfar (Adam Johansson Pekkari, 1821-1876) "finne" i kyrkboken.

Möjligen blev hennes farfar laestadian på 1850-talet. Lars Levi Laestadieus invigde en kyrka i Vittangi 1854 och sonen, Amanda Eks far, kan ha döpts efter honom (ett dödfött barn hade fått samma namn ett par år tidigare).

Amanda gifte sig 1916 med Johan Axel Uno Ek (1893-1960) och de fick tio barn tillsammans. Amanda Ek avled 1971.