Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Bara knappt fem procent av Riksarkivets handlingar är idag digitaliserade. Det vill myndigheten ändra på, men då krävs mer resurser. Fotograf: Björn Lojander.
Riksarkivet ligger numera i framkant vad gäller AI-teknik, men mindre fem procent av arkivets dokumentsamlingar är tillgängliga på nätet. För att kunna möta behovet av digital tillgänglighet till arkivets handlingar hoppas Riksarkivet nu på en storskalig satsning från regeringens sida på digitalisering, AI och NAD.
Sverige är ett av de länder i världen med bäst förutsättningar för forskning med hjälp av historiska dokument. I Riksarkivet finns stora mängder historisk information och myndigheten ligger numera dessutom i framkant vad gäller utveckling av AI-modeller för tolkning av äldre, handskriven text.
Men om maskinell texttolkning, som redan nu är möjlig med hjälp av AI-teknik, ska vara möjlig behöver källan som ska tolkas vara digitaliserad. Bara omkring fem procent av Riksarkivets alla handlingar är digitaliserade, vilket dessutom gör dem svåråtkomliga för många.
I ett inspel till regeringens forskningsproposition föreslår därför Riksarkivet ett antal förstärkningar av myndigheteten, med syftet att ta tillvara den stora potential som finns för forskare och allmänhet.
Mer resurser till digitalisering och AI
Inför arbetet med kommande forskningsproposition har Utbildningsdepartementet bjudit in ett antal myndigheter och institutioner att komma med inspel för att få ett brett faktaunderlag, däribland Riksarkivet.
I inspelet till forskningspropositionen konstaterar Riksarkivet att myndighetens nuvarande anslag inte räcker till för den storskaliga digitalisering som behövs för att tillgodose forskningens behov.
Därför har Riksarkivet föreslagit tre satsningar: En på en storskalig digitisering av Riksarkivets samlingar, inklusive infrastruktur och beräkningskraft för utveckling av AI-modeller. En satsning på att utveckla Nationell Arkivdatabas (NAD) och ett tillägg i förordning med instruktion för Riksarkivet om att utgöra en forskningsinfrastruktur.
Genom de föreslagna satsningarna vill Riksarkivet ”på ett konkret sätt bidra till att uppfylla regeringens forskningspolitiska mål om att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.”
NAD har hängt löst länge
I maj i år gick tolv arkivarier, historiker och släktforskare, bland andra Sveriges Släktforskarförbunds ordförande ut med sin oro över hur framtidens forskning kan komma att se ut utan Nationell Arkivdatabas (NAD).
Trots att den nätbaserade katalogen över landets arkivbestånd är en välanvänd resurs både nationellt och internationellt, har Riksarkivet inte något formellt uppdrag att driva plattformen. Med anledning av det har Riksarkivet, som under de senaste åren har befunnit sig i ett ansträngt ekonomiskt läge, inte kunnat lägga de resurser som behövts på utvecklingen av databasen. Debattörernas förslag var att regeringen bör ge Riksarkivet ett särskilt uppdrag, tillsammans med resurser, att driva och utveckla NAD.
Riksarkivarie Karin Åström Iko framhöll redan i Riksarkivets budgetunderlag till regeringen, som presenterades i början av året, behovet av en bättre tillgänglighet till arkivinformation och en ökad digitaliseringstakt.
.png)
