Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Voteringsknappar i en ledamotsbänk. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.
För första gången på drygt 30 år kan en folkräkning komma genomföras i Sverige. Men fram till igår var det ingen självklarhet. Ett slintande finger ska ha avgjort voteringen.
Tidningen Dagens Nyheter rapporterade igår om att oppositionens krav på en ny folkräkning i landet gick igenom med 141 röster mot 140 i riksdagens omröstning. Detta trots att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet var emot kravet.
Det visade sig att det var förre näringsministern Ibrahim Baylan (S), den ende av de socialdemokratiska ledamöterna på plats, som röstat för oppositionens förslag. Men genom partiets presstjänst lät han senare meddela att det hela rörde sig om ett misstag, att han helt enkelt råkat trycka fel under en lång votering med många punkter.
Inte tvingande beslut
Kravet rörde ett "tillkännagivande" om en folkräkning, och formuleringen är inte absolut tvingande, men regeringen måste förstås riksdagens uttalande i beaktning.
Det är därmed fortfarande högst osäkert om och i sådant fall när det skulle bli aktuellt med en folkräkning och med tanke på det förestående riksdagsvalet är det inte troligt att regeringen kommer att hinna förbereda för en sådan innan dess.
En ny folkräkning har under de senaste åren föreslagits i motioner från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, som bland annat menar att det kan vara ett sätt att komma till rätta med trångboddhet, bidragsbrott och "parallella samhällen".
Läs nyheten på dn.se (kan kräva prenumeration)
Folkräkningar i Sverige
Flera av folkräkningarna har givits ut i form av databaser för släktforskare. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.Folkräkningar har genomförts i Sverige sedan 1749, då Tabellverket inrättades. Då bestämdes det att alla sockenpräster årligen, efter 1752 var tredje år, skulle lämna in ett utdrag ur kyrkböckerna om de lokala befolkningsförhållandena.
Sedan Statistiska centralbyrån bildades 1858 har svenska folkräkningar gjorts ungefär med tio års intervall omkring varje nytt decennium åren 1860–1990. Extra folkräkningar genomfördes åren 1935, 1945, 1965, 1975 och 1985.
1946 utförde skattemyndigheten mantalsskrivning som grund för beskattning en gång per år och 1991 ersattes mantalsskrivningen och kyrkobokföringen av en gemensam folkbokföring i skattemyndighetens regi. Den sista folkräkningen som gjordes på det äldre viset genomfördes 1990.
.png)
