I slutet av 2017 tillsatte regeringen Arkivutredningen, som ska lämna sina förslag i höst. Flera frågor är av stor betydelse för släktforskningen. Sveriges Släktforskarförbund, som är en rådgivande part i utredningen, har fem punkter som man bevakar särskilt.

erland 2019 webb foto OlleErland Ringborg, Borås 2019. Foto: Olle Söderström.

Vad händer i fråga om förutsättningarna för släktforskning? Just nu ligger bollen nu hos regeringens Arkivutredning, där Sveriges Släktforskarförbund, genom förbundsordförande Erland Ringborg, medverkar på ett hörn.

Utredningsarbetet går in i slutfasen – den 19 november ska betänkandet vara klart. Syftet med utredningen har varit att ge arkivområdet en ordentlig genomlysning. Senast arkivsektorn utreddes var 18 år sedan och mycket har hänt sedan dess.

Fem punkter för släktforskningen

Från förbundets sida har man varnat för att kulturarvsdelen av Riksarkivets uppdrag ska bli lidande när digitaliseringen av statsförvaltningen kommer att kräva stora resurser, och det är en huvudfråga förbundet har att bevaka.

Under sitt invigningstal på Släktforskardagarna i Borås tog förbundsordförande Erland Ringborg upp de fem viktigaste punkterna för släktforskare. Här är de:

  • Den Nationella Arkivdatabasen (NAD) måste utvecklas till att omfatta alla slags arkiv, offentliga som enskilda, och deras bestånd. Tänk er vilken lycka för en släktforskare att på ett och samma ställe få veta både vilka arkiv som finns landet runt och vad som finns i dem.

  • Det måste bli lättare att söka i de samlingar som Riksarkivet förfogar över eller har tillgång till. Den digitala forskarsalen måste alltså utvecklas med en sökfunktion och individuella konton.

  • Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen kommer att påverka Riksarkivets förvaltningsuppdrag väsentligt; den kommer att kosta flera hundra miljoner kronor. Det är en uppenbar risk att kulturarvsuppdraget drunknar i dessa miljoner. Även i den digitala eran måste Riksarkivet ha kompetens och resurser för att vårda det historiska materialet och göra det tillgängligt.

  • Mer eller mindre på skoj har man beräknat att det skulle kosta över 4 miljarder att digitalisera allt som i dag ryms i Riksarkivets samlingar. Det är naturligtvis otänkbart av flera skäl. Riksarkivet måste få resurser för att fortsätta att digitalisera material som prioriteras av olika intressenter – inte minst av släktforskarna.

  • Släktforskarna är en viktig grupp i sammanhanget och att det måste skapas en ordning där vi får inflytande över prioriteringarna.

Erland Ringborg avslutade sitt tal med att konstatera att det varken kommer att bli enkelt eller billigt för Riksarkivet.

– Kulturministern kommer få en diger nota i höst. På arkivväsendets behov av medel för ändamål som på olika sätt har med digitalisering att göra. En kanske lika diger nota kan ministern vänta sig från en annan del av kulturområdet, för digitalisering av bibliotekens samlingar enligt den nationella biblioteksstrategi som KB har presenterat. Jag avundas inte kulturministern inför de diskussioner med Finansdepartementet som stundar. Låt oss önska henne lycka till!

I november får vi anledning att här på Rötter rapportera vad Arkivutredningen kommit fram till.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Den som verkligen vill ge sin släktforskning en flygande start brukar man rekommendera en kurs i slä...

Personen som vi i dag får möta i Veckans gravsten slapp med nöd och näppe bevittna det som kom att b...

Det hände på My Heritage Live

Den 6-8 september besökte Ted Rosvall konferensen My Heritage Live 2019 i Amsterdam, som samlade slä...

Veckans porträttfynd är taget av Esbjörn Mesch, bror till den framgångsrike naturfotografen Borg Mes...

Under Släktforskardagarna kunde mässbesökarna glädjas åt många frestande boknyheter och dessutom pas...

Fler artiklar

Annonser