Släktforskningens tekniska utveckling har inte precis stått stilla under de senaste decennierna. Många källor finns numera på nätet, vilket har gjort dem tillgängliga för fler. Dna-släktforskningen har fördjupat våra kunskaper om vårt genetiska arv och släktforskning har i samma takt gått från en nördig hobby till att engagera många. Idag kan släktforskning utgöra temat för såväl lättsam tv-underhållning som spännande stoff för romaner.

Släktforskningen nu inför ett nytt tekniskt genombrott, som kan göra den tillgänglig för ännu fler. Idag är det inte tillgången till källorna som står i vägen för nya släktforskare, utan problemet för många är att tyda de äldre handskrifterna. Det kan faktiskt artificiell intelligens, AI, hjälpa oss med. Riksarkivet har tagit täten med sin nyligen lanserade texttolkningsmodell, som med hjälp av AI kan hjälpa oss tyda handskrifter från 1600-, 1700- och 1800-talen. Jag är nog inte ensam om att undra vad vi kommer att kunna hitta om vår släkt inom några år. Inte minst i de källor vi idag måste skumma igenom, sida för sida, för att eventuellt göra något fynd i.

Det här numret har AI i släktforskningen som tema, men det bjuder också på en djupdykning i Y-dna, på tips om ovanliga men givande källor och på en spännande jakt på brottslingar i släkten. Bland annat.

Trevlig läsning!