Jag återkommer ständigt till min morfar. Inte bara för att han var en mycket älskvärd liten gubbe, utan också för att han var en fantastisk berättare med ett extraordinärt minne för detaljer. Eftersom han dessutom var en inbiten släktforskare handlade förstås många av historierna om släkten. Under arbetet med det här numret, som har tjänare som tema, kom jag därför att tänka på min morfars far, Henning, som tidigt gav sig ut och ”tjänade dräng”.

Många av släkthistorierna kan också spåras direkt till Henning, bland andra den om när han arbetade som dräng vid Myrsätter i Sörmland. Där spelade han gärna fiol på logdanserna, men det var konkurrens om spelningarna och enligt Henning hände det att någon elak konkurrent hartsade stråken på en smörgås. Då, sa Henning, var det bara att klippa bort taglet och spela med bara träet. När Henning senare tjänade på Fredriksdal mötte han kärleken i pigan Thyra. De gifte sig och blev statare på godset. På 1920-talet hade de lämnat stataryrket bakom sig och blivit jordbrukare. Det senare kan jag lätt bekräfta i källorna, men vad mer hade jag vetat om dem om inte morfar berättat? I år har det blivit 20-tal igen och min kollega Olle Söderström bjuder på en tillbakablick på de senaste seklernas 20-tal. Eva Johansson tar oss med till stadsarkivens skattgömmor på sida 30.

Trevlig läsning!