Att bära ett helskägg är ett mode som hållit i sig i några år nu. Men kommer trenden någonsin igen nå det sena 1800-talets nivåer? Här kan du bland annat ta del av Kungliga bibliotekets härliga exempel på manlig ansiktsbehåring ur visitkortsporträttsamlingen. 

Gustaf Fleetwood sportade en imponerande skäggvolym på tvären på den här bilden från omkring 1890-talet. Fotografiet finns i KB:s samlingar. Foto: Axel Sjöberg & co. Julen närmar sig och snart är stunden kommen att dra på dig lösskägget för den som fått det hedersamma uppdraget att agera tomte på julaftonskvällen.

Numera är jultomten inte ensam om sitt frodiga skägg. För knappa tiotalet år sedan blev helskägget plötsligt hett igen, efter att ha varit rätt så ovanligt under en lång tid. Trenden hänger delvis kvar, men skäggets modemässiga status idag kan ändå inte jämföras med hur det var på farfars farfars tid.

Som störst under senare
delen av 1800-talet

Från 1800-talets andra hälft och under några decennier framåt fick nästan alla typer av manlig ansiktsbehåring ett rejält uppsving som modedetalj, inte minst hos det högre samhällsskiktet. Det skvallrar visitkortsporträtten från tiden om.

Ett urval av bland annat yviga tveskägg, skepparkransar och getskägg i många varianter har Kungliga biblioteket tidigare bjudit på i sin blogg. Du som har missat skäggparaden kan ta del av den här.

Skägg i dagspressen

Den här annonsen för "Skägglök" trycktes i Uppsalaposten den 21 oktober 1878. Den uppmärksammades nyligen av Instagram-kontot "Nya gamla nyheter".

Inte bara visitkortsporträtten skvallrar om skäggets betydelse under vår tid och i äldre tid. En sökning på ordet skägg i KB:s tidningsdatabas på nätet ger också en bild av hut skäggets kulturella betydelse förändrats genom åren. En funktion som hör till databasen visar nämligen i diagramform hur sökträffarna fördelas över tid.

På skärmavbilden nedan ser vi hur det lite försiktigt börjar skrivas om skägg från 1850-talet. Användandet av ordet ökar sedan stadigt fram till något decennium in på 1900-talet, då skribenter och annonsörers intresse för skäggväxt tycks störtdyka. Sedan är skägg lite av en icke-fråga (i alla fall i dagspressen) fram till ganska exakt 2013 då ordet åter får ett dramatiskt uppsving på nyhetssidorna. 

Här syns hur träffarna på sökordet skägg är fördelade årsvis i KB:s tidningsdatabas. Man kan se en dramatisk ökning under sent 1800-tal och en nu ökning från 2013, där kurvan tycks vara på väg nedåt. Är skäggets nyrenässans på väg att ebba ut?

Vill du veta mer om vad det skrevs om i tidningarna förr? Gå till tidningar.kb.se och sök du med. På skägg eller någonting helt annat som intresserar dig.

Fler skäggporträtt

Naturligtvis hittar du en mängd mer eller mindre skäggiga herrar i Rötters egen porträttdatabas, Porträttfynd. Här kommer du till den.

Ett annat tips på var du hittar fler skägg är Digitalt Museum. Nedan hittar du några stiliga exempel därifrån.

Kabinettsfotografi - C J Elfvin, var kopparslagarmästare i Uppsala och hoppade uppenbarligen på tveskäggstrenden. Fotografiet, taget 1870-1880 är taget av August Roesler/Upplandsmuseet.Bokhållare von Zweigbergk förevigad i ett fluffigt skägg någon gång på 1870-talet. Foto: Bernhard Hakelier/Upplandsmuseet.

Här syns Emil Wallin, med skäggvolymen framtill, fotograferad i Strängnäs 1885. Foto: Anders Andersson/Upplandsmuseet.

Okänd man med välkammat skägg ur Porträttfynd, med nummer #183008.