Så sökte kaka maka på annons runt förra sekelskiftet

kontaktannons kort Kontaktannonser ur Dagens Nyheter 1903-09-20. Foto: Kungliga biblioteket. Alla-hjärtans-dagskort från sekelskiftet 1900. Foto: The Graphics Fairy.
Lugna hemmakvällar och fredagsmys var inte vad dina anfäder runt förra sekelskiftet i första hand längtade efter. Här kan du läsa om vad som istället lockades med i kontaktannonserna kring förra sekelskiftet.

Till alla gamla ungkarlar!
En fattig flicka frågar här Om Ni i henne kan bli kär ... Hon har väl fel – men inga brister Och känner ej till ”Qvinnans lister”, Kan sy och väfva – laga husmanskost Och brygga, baka, göra ”sötmjölksost”. Hvad mer? – Ni veta får om svar Ni ger Till ›Jönköping› och Fröken A. Melér. (Kontaktannons från 1890)

Kontaktannonser var något nytt i slutet av 1800-talet. De snärtiga och täta texterna berättar mycket om hur våra anfäder såg på sig själva och vad de önskade sig hos en partner. Idag är de spännande tidsdokument och dessutom ofta rolig läsning. Det tyckte även samtiden och tidningsutgivarna insåg snart att annonserna hade högt läsvärde.

Blev en egen genre

Uppsalahistorikern Josefin Englund plöjde igenom runt 5 000 kontaktannonser ur Dagens Nyheter från mellan 1890 och 1980 under arbetet med sin avhandling Som folk är mest. Det hon ville ta reda på var hur annonsörerna beskrev sig själva och vad svenskar förr önskade sig av sina drömmars kvinna eller man.

I avhandlingen beskriver hon hur kontaktannonserna snabbt formade en egen genre, med ett typiskt språk och med vissa uttryck som ofta återkom. De som skrev kontaktannonserna var också tvungna att välja och gallra i sina beskrivningar. Mycket skulle in på liten yta och bara det som uppfattades som mest betydelsefullt fick plats.

– Kontaktannonser ger oss vardagens människors ideal, en vardag där man inte skiljer på vad man behöver och vad man önskar. Det är vanligt att man pratar om ett mansideal och ett kvinnoideal, men jag såg i min forskning att det finns stora variationer och att det finns stora skillnader mellan till exempel mäns ideala kvinna och hur kvinnor idealt framställer sig själva, och att detta förändras över tid, berättar Josefin Englund.

Ekonomi före kärlek

Kapital och ekonomisk trygghet hade en framträdande roll i annonserna från tiden kring förra sekelskiftet, både i annonsörens beskrivning av sig själv och av den som söktes.

Framför allt var det män som lyfte fram både sin nuvarande och sin förväntade ekonomi. Det kryllade av beskrivningar av egendomar och mannens förmåga att håva in brödfödan. Trygghet och stabilitet annonserades ofta också genom att mannen beskrev sig som ordentlig och nykter.

I kvinnornas annonser sattes mannens skötsamhet högre i kurs än hans kassakista. Kanske inte alldeles märkligt eftersom mannen förr skulle förfoga även över kvinnans egendomar, eftersom gifta kvinnor inte blev myndiga förrän 1921.

Män sökte ibland ”investerare”

kontaktannonser2 Men inte bara männen, utan även kvinnorna lyfte fram det materiella. Mellan 1890 och 1910 skrev kvinnor inte bara om vad de hade för kapital, utan var ofta tydliga även med när det saknades. Det hände att även män skrev om sin brist på kapital, men inte alls i samma utsträckning som kvinnorna.

Runt förra sekelskiftet beskrevs kvinnan som en viktig ekonomisk stöttepelare i både mäns och kvinnors annonser. Det hände att kvinnan uttryckligen söktes som ”kompanjon” eller ”investerare”.

Runt förra sekelskiftet kunde också kvinnans sociala och ekonomiska ställning lyftas fram genom att ord som bildad användes i annonsen. Faktum är att bildad var det vanligaste ordet i kontaktannonser under denna tid, enligt avhandlingen.

Uppräknandet av kapital försvann

Längre in på 1900-talet kom känslor och intressen att ta alltmer plats i kontaktannonserna. Redan på 1910-talet hade tyngdpunkten på förmögenhet, titlar och familjebakgrund minskat betydligt jämfört med något decennium tidigare.

Vad gällde kvinnorna prioriterades allt oftare ett gott humör och omtanke om andra, egenskaper som kvinnorna själva lyfte fram i lika hög grad som männen. Annonsörerna beskrev kvinnan som trevlig, glad och rar. Detta antyder att kvinnan sågs som den känslomässiga stöttepelaren i relationen. Fram till 1930 sågs idealkvinnan dessutom som huslig. Efter det betonades arbetet i hemmet inte lika mycket bland de annonserande kvinnorna, som allt oftare beskrev sig som förvärvsarbetande.

Det personliga fick mer plats

När det gällde männen lades efterhand större vikt vid känslor, temperament och syn på livet än på rollen som försörjare i annonserna, skriver Josefin Englund. Längre fram under 1900-talet beskrev annonsörerna en man som var glad, öm och förstående. En man med ett annat sorts kapital: förmågan att uttrycka mer personliga känslor och idéer.

Både bilderna av mannen och av kvinnan visar på en resa bort från det materiella och mot ett en större vikt vid tankar och känslor. Intressen och fritidssysselsättningar togs oftare upp, en form av lyxvaror som kunde omfamnas av en befolkning som med tiden fick det allt bättre ställt.

Att kontaktannonserna är anonyma gör det förstås knepigt för släktforskare att hitta just sina anfäder och anmödrars, men som Josefin Englund konstaterar kan de ändå i högsta grad varit med och format ditt släktträd:

– Det har under min forskning visat sig att det finns många som bildat familjer just utifrån ett möte som inledes via annons och brevväxling.

Ur Släkthistoriskt Forum – magasinet för dig som släktforskar

Släkthistoriskt Forum tre tidningar i en blomsterkrans Detta är en kortad version av artikeln Så sökte kaka maka vid förra sekelskiftet, skriven av Olle Söderström och publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 2 2019.