I årets släktträdstävling, arrangerad av Genealogiska Föreningen, gick släktforskaren Mattias Johnssons ut som segrare. Hans träd med fyra generationer – 30 anor – byggdes på hisnande 18 minuter. Här delar han med sig av sina bästa knep för en snabb och lyckad jakt på släktkopplingarna.
När man dna-släktforskar är det viktigt att få alla kort på bordet för att kunna hitta gemensamma anor med träffarna i matchningslistan. Det är också en fördel om man är snabb, då dna-släktforskningen annars kan bli en tidskrävande historia. Det är utgångspunkten för den tävling i att bygga just snabba släktträd som årligen arrangeras av Genealogiska Föreningen.
I år var det Mattias Johnsson, en släktforskande IT-tekniker hemmahörande i Stockholm, som tog hem mästartiteln.
Men hur går det egentligen till att släktforska på tid? Och finns det några knep som kan göra oss till effektivare släktträdsbyggare? Vi frågar Mattias Johansson.
Du blev årets mästare i att bygga släktträd snabbt, med ett så kallat ”Quick and Dirty Tree” för dna-släktforskning. Hur skulle du beskriva ett sådant träd?
– Ja, det råkade bli så. Ett Quick and Dirty träd är som jag ser det ett träd som innehåller den information jag behöver för att komma vidare i min dna-släktforskning. Föräldrar, barn, syskon, födsel- och möjligen dödsdatum. Det ska möjliggöra att man kan koppla ihop olika grenar av olika träd, för att i slutändan leda till en MRCA, (Most recent common ancestor).
– Jag har testat mig fram med lite olika tekniker. Dels träd i ArkivDigital, som jag använde i tävlingen, dels programmet “Scapple” med inspiration från Peter Sjölund förstås. Men även MyHeritage och Ancestry har bra trädfunktioner tycker jag. Men med tanke på att de flesta sökningarna och källorna finns i ArkivDigital så är deras trädfunktion att föredra tycker jag – i alla fall om det går på tid. Men där är man dessvärre begränsad till tio träd, vilket inte är optimalt. Att ha lösa träd/grenar i ett och samma träd går visserligen, men det blir lätt stökigt tycker jag.
Vad är hemligheten bakom din snabbhet?
– För det första, en bra arbetsplats med en stor monitor så man ser “ordentligt” på skärmen är viktigt. Då tänker jag inte på textstorlek, utan jag vill ha plats för ArkivDigitals gränssnitt på ett bra sätt, med sökfunktion, resultat i form av träffar i olika böcker och inte minst själva träffsidan. För hur man än gör så överlappar träddelen sök/träff delen annars.
– Sen är jag nog rätt flink med själva klickandet och tolkandet av informationen jag ser. Jag bestämde också att jag inte behövde bläddra igenom alla träffarna på en person, utan i stället titta på första förekomsten tidsmässigt.
Vill du förklara litet närmare?
– Om jag söker på till exempel Kalle Karlsson och ett visst datum och ort och får fem träffar, då vill jag inte se den senaste. Hans föräldrar kan ha dött och han kan ha flyttat. Tittar jag i stället på den tidigast daterade träffen finns troligen min person tillsammans med föräldrarna. Då är det ju också så smidigt att jag enkelt kan lägga till föräldrarna genom att klicka på deras namn och sedan använda “Lägg till i släktträd” funktionen, då får jag namn, födelsedatum, församling och källa på den personen.
Har du fler tips till den som vill bli en snabb släktträdsbyggare?
– Förutom det jag nämnde ovan så skulle jag nog säga lär dig ditt verktyg. Precis som Anders Hjalmarson, föregående års vinnare, sa i sin presentation i introduktionen i år. Går det på tid måste du veta hur du ska göra, så du kan fokusera på informationen och tolkandet av den. Sen är det viktigt att hålla sig till ett spår. Har du hittat en linje, följ den så långt du behöver, hoppar du fram och tillbaka måste du hitta rätt igen. Och det tar tid.
– Sista tipset är nog ett anti-tips: Bygg inte snabba släktträd. Bygg noggranna släktträd men håll dig till den informationen du behöver.