Nära hälften av 1890-talets släktlinjer dog ut

Barnrik familj förevigad omkring sekelskiftet 1900. Foto: Carl Victorin/Västergötlands museum.
I slutet av 1800-talet var barnafödandet ojämnt fördelat. En del fick många barn medan andra inte fick några barn alls. Varför var det så? Det har forskarna nu tittat närmare på.

Bara omkring hälften av alla män och kvinnor i Skellefteåregionen födda under åren 1885–1899 hade ättlingar ett par generationer senare. De övrigas släktlinjer var utslocknade. Det framgår av en studie som nyligen genmförts av forskare på Stockholms universitet och som publicerats i tidskriften Advances in Life Course Research. 

Under 1800-talets sista decennier var det många som aldrig fick barn. En hel del barn nådde dessutom aldrig vuxen ålder och i andra fall dog släktlinjen ut ett par generationer senare. Så såg det ut i Skellefteåregionen och enligt forskarna bakom studien såg det ut på samma eller liknande sätt i övriga delar av landet under perioden.

Men tvärt emot vad man kan tro så var befolkningstillväxten stor under samma tid. I många av de familjer där det föddes barn var barnaskarorna nämligen i gengäld ofta stora.

Varför fick vissa många barn och andra inga alls? Det är bland annat det forskarna har sökt svar på. 

Läs om resultaten av den spännande studien Nättidningen Svensk Historia