Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Prinsesstårta. Foto: Fredrik Tersmeden/Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0 <https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0>
I dag firar många smålänningar "fössta tossdan i mass" med prinsesstårta, eller "massipantårta" som många nog passar på att kalla den. Men är det en gammal tradition? Och vad firas egentligen?
Första torsdagen i mars har har på senare år blivit så uppmärksammad att det är lätt att tro att den vilar på någon av allmogens gamla festdagar. Men så är det inte. Dagen kom till på högst lösa grunder, så sent som 2010, på initiativ av skämtsamma privatpersoner.
Trots det har dagen på kort tid blivit så populär att den av många kallas för Smålands inofficiella nationaldag. Men det som verkligen hyllas – eller som man kärleksfullt driver med – är den språkliga särart som reducerar bort r och som förekommer i många småländska dialekter.
Varför vi nu entusiastiskt omfamnar denna nyfödda tradition är någonting för framtidens historieforskare att analysera. Att ett dialektalt uttal som tidigare har setts ner på och betraktats som "bonnigt" hyllas skulle kanske kunna ses som ett symptom på det senaste seklets jämlikhetssträvan. Eller så fyller högtidlighållandet av dagen ett lite enklare behov, som kanske känns påtagligare än någonsin just nu: Nämligen det att få samlas kring en härligt mäktig "massipantårta".
I år bör vi kanske inte göra just det, inte inomhus i alla fall. Men vi väljer att hylla den nya traditionen här på Rötter genom att sprida lite kunskap om historiska smålänningar.
Lyssna på smålänningarna från förr
Klicka på bilden för att läsa mer om vägarna till släktens smålänningar i Släkthistoriskt Forum nr 3 2018.I Släkthistoriskt Forum 3 2018 tittade vi närmre på källorna som du med anor i landskapet inte bör missa. Klicka här eller på bilden till höger för att komma till artikeln.
På Institutet för språk och folkminnens webbplats kan man göra många fynd. Bland annat intervjuer som folklivsforskare gjorde omkring 1900-talets mitt i syfte att bevara folkminnen och gamla dialekter som annars riskerade att gå i graven tillsammans med landsbygdens äldre befolkning. Bland andra den här intervjun från 1949, med en icke namngiven man från Högsby socken i Småland.
En annan, tyvärr inte namngiven man född 1860 (90 år) från Barkeryds socken, berättar om bland annat skörd och slåtter, på en småländska som i dag lär vara rätt ovanlig.
Söker du småländska anor som flyttat till Stockholm? Då kan vi rekommendera boken Smålänningar i Stockholm, utgiven 1941. Den finns tillgänglig i sin helhet i Projekt Runeberg.
Så uttalar du småländskt
Hur r-ljudet uttalas beror på var konsonanten r står i ett ord och vilka andra språkljud som omger r. När det gäller frasen ”första torsdagen i mars” står r-ljudet före en konsonant i samma stavelse. I alla dessa tre ord är det samma konsonant som följer efter r-ljudet, nämligen s, som särskilt betonas när r-ljudet försvagas.
Men r-ljudet är förstås inte alltid bortprioriterat i småländskan. Det uttalas, ofta med ett så kallat bakre r, när det står först i ett ord: Som i rotmos. Eller när det står först i en stavelse, som i pirog. R-ljudet uttalas också hörbart då det är långt som i curry, när det står efter en konsonant i samma stavelse som i gröt och när det står efter en lång betonad vokal som i stor.
Källa: Institutet för språk och folkminnen
.png)
