Veckans gravsten tillhör en folkkär författare med en krokig väg till framgången. Trots sin förmåga att skjuta saker på framtiden lyckades han skapa ett litterärt arv som uppskattas än idag.

piraten jarnvagsmuseetFritiof Nilsson Piraten, svensk advokat och författare. Foto: Okänd fotograf/Järnvägsmuseet Fritiof Nilsson Piraten (Nils Fritiof Adam Nilsson) föddes den 4 december 1895 i Vollsjö i Färs härad i Skåne. Han växte upp på järnvägsstationen i Vollsjö med sina föräldrar stinsen Johan Nilsson (1857-1948) och Lovisa Leander (1872-1958). I familjen fanns även syskonen Gerda Linnea (1892-1902), Svea Ingeborg (1893-1994), Eva Marie (1898-1957), Ida Karola (1900-90), Gerda Linnea (1906-74) och Elin Lucia (1908-81).

Som elev var han stökig och relegerades 1912 från läroverket i Ystad. Efter att ha arbetat som lantbrukselev hos en vän till fadern tog han tjänst under tre månader på ett skepp med destination Medelhavet. Väl hemma igen tog han 1913 studentexamen på latinlinjen i Kristianstad. Han studerade juridik vid Lunds universitet 1914-18. Fritiof förde ett utsvävande liv och drog på sig stora skulder som han sedan drogs med i många år.

Ett förhållande med en jämnårig flicka resulterade i dottern Eivor som föddes 1915, något han inte fick reda på förrän tjugo år senare.

Skicklig och vältalig advokat

fritiof nilsson 54841På Ravlunda kyrkogård hittar du Fritiof Nilsson Piratens gravsten med inskriptionen: Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972. Foto: Tommy Isgren/Gravstensinventeringen.Efter avslutade studier satt han 1918 ting i Eslöv. Han blev inkallad till militärtjänst, men blev av okänd anledning frikallad. Mellan 1919 och 1921 arbetade han i Stockholm på Emil Heijnes advokatbyrå innan han startade en egen advokatfirma i Tranås. Denna drev han fram till 1921 och det var under den här perioden som han påbörjade sin litterära bana. Fritiof ägande inte mer tid åt advokatbyrån än han behövde och mycket av arbetet utfördes av hans sekreterare som även renskrev hans manuskript. Han ansågs trots detta vara en skicklig och vältalig advokat.

Författarnamnet Piraten lär komma av att han vid sin återkomst från sjön dök upp på skolgården iklädd en väldig hatt och en bredrandig kavaj.

Han var gift 1919-37 med tandläkaren Karin Maria Jerlov (1895-1961) med vilken han fick dottern Eva-Louise (1933-2016). Han gifte 1939 om sig med tandläkaren Tora Maria Månsson (1895-1992). De skilde sig av skatteskäl 1949, men fortsatte att leva tillsammans. De fick inga gemensamma barn.

Författarkarriär

Han bodde i Göteborg 1931-36 och debuterade 1932 med Bombi Bitt och jag (filmatiserad 1936, TV-serie 1968 med Stellan Skarsgård i huvudrollen). Boken blev en stor succé och följdes av Bock i örtagård (1933). Fritiof blev nu författare på heltid och flyttade efter skilsmässan till Kivik. Bokhandlaren som slutade bada gavs ut 1937 och 1940 kom Historier från Färs.

Efter de stora framgångarna trappade han ner på skrivandet från början av 1950-talet. När tvånget att vara medlem i svenska kyrkan avskaffades 1951 utträdde Fritiof ur densamma. Han flyttade 1956 till Malmö, men tillbringade somrarna i Kivik.

Fritiof avled den 31 januari 1972 i Malmö av en hjärnblödning och är begravd på Ravlunda kyrkogård. På gravstenen står det: Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972. Dock är inte hans namn utsatt.

1982 bildades Piratensällskapet i Lund och i Tranås finns Piratens gata. I Göteborg finns Fritiof Nilsson Piratens plats.

Här hittar du hans grav i Gravstensinventeringen

Mer om kyrkogården

ravlundakyrkaRavlunda kyrka. Foto: Anna-Lena Hultman.

Ravlunda kyrka är en kyrkobyggnad i Kiviks församling i Lunds stift. Kyrkan byggdes cirka år 1200 och under 1400-talet tillkom tornet och lite senare korsarmen i norr. Kalkmålningar från 1200-talet och 1500-talet finns bevarade inne i kyrkan där man även kan se en inskription bredvid predikstolen från Gustav II Adolfs krig mot danskarna 1612.

Kyrktaken är gjorda av bly – något som var vanligt på medeltiden även på mindre kyrkor, men som är ovanligt i dag. Anledningen till detta är att bly användes för ammunition och genom att sälja blytaken och ersätta dem med andra material kunde fattiga församlingar få i pengar. Taket restaurerades slarvigt 1923 vilket medförde läckage och man tvingades 1990 att smälta ner taket och lägga nya blyplattor. Dessa göts enligt gammal teknik på kyrkogården.

Bland inventarierna kan nämnas altaruppsatsen från 1595 och predikstolen – med Kristian IV:s symbol från 1618.

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Senaste nytt

Det finns några kända Louis De Geer och i den här veckans gravsten får vi lära känna en av dem som h...

Nyligen har det beslutats att över 500 000 norska dagstidningar från början av 1800-talet fram till ...

I USA uppmärksammas just nu ett fall där dna-släktforskning har bevisat en morddömd mans oskuld efte...

Nu är Årets bok om svensk historia utsedd: De som aldrig kom hem. Omkomna flygare i Flygvapnet under...

Gör dig redo för tre fullspäckade dagar i Stockholm om Skandinaviens skogsfinnar, med bland annat dn...

Fler artiklar

Annonser