Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
När kvinnor fick möjlighet att välja bort jobb som piga eller hembiträde till förmån för nya yrken steg deras löner rejält. Till vänster ett hembiträde 1905 och till höger höger kontorister 1938. Foto: Okänd/Tekniska museet, Paul Sandberg/Upplandsmuseet.
För drygt hundra år sedan ledde strukturella förändringar till att löneskillnaderna mellan fattiga och rika minskade avsevärt. Nu har forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet presenterat nya forskningsrön om hur det gick till i Stockholm.
Enligt en ny vetenskaplig artikel, publicerad i Explorations in Economic History, var omvandlingen av arbetsmarknaden avgörande för de stora förändringar som lönerna genomgick för drygt hundra år sedan.
Förändringarna var omvälvande, inte minst för kvinnor. Erik Bengtsson, docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet, förklarar att strukturen på arbetsmarknaden tidigare varit ganska enkel, med handelsbiträden, pigor och sömmerskor i den lägsta löneskalan och olika handlare som de som tjänade mest.
Övergav pigyrket och tjänade mer
Men under åren förändrades arbetskraftens sammansättning avsevärt. Enligt den nya forskningsartikeln minskade lågavlönade och kvinnodominerade yrkesgrupper som pigor och hushållerskor från att vara dominerande i slutet av 1800-talet till att vara betydligt mer sällsynta 1950. Istället började kvinnorna välja andra yrken som nu öppnat sig för dem, som till exempel kontoristyrket. Det innebar ett rejält lyft för deras löner.
Inkomstklyftan mellan höglöneyrken och låglöneyrken minskade också under samma period. År 1900 tjänade till exempel en ingenjör i Stockholm nästan 16 gånger så mycket som lågavlönade arbetaryrken. Femtio år senare hade denna skillnad minskat till bara tre gånger så mycket.
Läs mer om de nya forskningsrönen på Lunds universitets hemsida
.png)
