mikael hoffsten goteborgsbokFörfattaren Mikael Hoffsten är aktuell med en ny bok om släktforskning i Göteborg. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
Hur var livet förr i Sveriges numera näst största stad och varför är det så lätt att tappa bort släktingarna i det efterlämnade källmaterialet? Vi frågar Mikael Hoffsten, en av författarna till den nya boken Släktforska i Göteborg.

I förra veckan släpptes boken Släktforska i Göteborg i Rötterbokhandeln. Det är en bok som har efterfrågats länge, inte minst därför att det är rätt så annorlunda att följa anfäder och anmödrar som levt i Göteborg, i jämförelse med övriga Sverige. Vi passar på att ställa några frågor till Mikael Hoffsten, som tillsammans med LarsOlof Lööf har skrivit boken.

Hur var livet i Göteborg i jämförelse med andra svenska städer under tiden som vi släktforskare oftast rör oss i?

– Göteborg var ju en av Sveriges största städer med allt vad det medför av trångboddhet, brottslighet och sociala skillnader. Med sin placering som exporthamn så var det utländska inslaget stort och bland göteborgssläkterna hittar vi många framgångsrika redare, handelsmän och andra typer av företagare. De har i sin tur bidragit till stadens industriella framgångar och karaktär. Sen kom ju de som arbetade i hamnen och båtvarven att sätta sin prägel på staden. Läget gjorde också staden till en intressant plats för försvaret, vilket gör att vi hittar många militära anfäder här.

Att släktforska på anor från Göteborg sägs vara svårt. Vad beror det på?

– Man kan säga att det finns flera anledningar. Staden har brunnit flera gånger och många av de kyrkliga arkiven har brunnit upp i samband med det. Sedan var det en stor inflyttning, precis som till Stockholm, under senare delen av 1800-talet. Fram till 1883 var det dessutom valfritt vilken församling man ville vara skriven i, oberoende av var man bodde. Lägg till stora förändringar av församlingsindelningen och att det inte finns några mantalslängder mellan åren 1656-1812. Med mera!

Det låter ju som en släktforskares mardröm. Finns det någon ljusning i mörkret?

– Det finns absolut andra vägar att få fram information som förstörts. Om man bortser från dagens smidiga register så finns till exempel domkyrkoförsamlingens räkenskaper, som innehåller mycket mer släktforskningsrelaterad information än man kan tro. Och eftersom Göteborg var en garnisonsstad kan man också hitta mycket matnyttigt i militära arkiv.

bokslapp goteborg webbI helgen var det boksläpp med signering på Göteborgs stadsarkiv. Foto: Charlotte Börjesson.

Vad är dit tips om man har en göteborgare i släkten som ”försvinner” ur källorna?

– Det finns många register som tagits fram under 1900-talet, bland annat om statliga beredskapsarbeten under depressionen på 1930-talet, där man kan hitta ”borttappade” släktingar. Det är bra om man kan tänka utanför boxen, det finns många tips på det i boken. Det kan säkert ta emot för en och annan släktforskare, men för bara lite drygt hundra år sedan kunde det fortfarande gå snabbt utför och att det därför kan finnas en idé att kika i till exempel fångrullor och prostitutionsregister.

Läs mer om boken Släktforska i Göteborg i Rötterbokhandeln