Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Foto: Wikimedia - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:MHE_-_Afsp%C3%A6rring.jpg
Den danska regeringen meddelar att man vill att dna-släktforskning ska tillåtas som polismetod vid utredning av grova brott. Ett medborgarförslag som samlat fler än 50 000 namnunderskrifter ligger till grund för regeringsförslaget.
Nu ska den danska regeringen tillsammans med rikspolismyndigheten undersöka om det är möjligt att införa dna-släktforskning som metod för att lösa brott, det står i dag att läsa på den norska släktforskningssidan Slekt1. I början av februari gick den danska regeringen ut med ett pressmeddelande där Danmarks justitieminister, Peter Hummelgaard (S) nämner det som högsta prioritet att ge polisen verktygen de behöver för att lösa särskilt allvarliga brott, som grov våldtäkt och mord.
– Jag är därför mycket glad över att vi i samarbete med Rikspolisen nu går vidare med att utreda möjligheten att införa genetisk släktforskning som undersökningsmetod inom polisen, säger han.
Men han tillägger att den danska polisen först måste tillsätta en grundlig utredning innan metoden kan bli aktuell.
– Vi kan se att metoden har varit avgörande för att lösa ärenden i andra länder. Men det väcker också en del betydande juridiska och praktiska frågor, som vi måste utreda grundligt innan vi inför det till polisen.
Den danska regeringens förslag kom till på grundval av ett medborgarförslag, som i september förra året nådde de 50 000 namnunderskrifter som krävs för att det ska behandlas i det danska parlamentet.
I Sverige skjuts utredningen fram
Släktforskning som metod för utredning av grova brott har varit under utredning av den svenska Polismyndigheten under de senaste åren. Bland annat genom det uppmärksammade pilotprojektet där släktforskaren Peter Sjölund lyckades lösa det 16 år gamla dubbelmordet i Linköping med hjälp av dna-släktforskning.
Det var under sommaren 2020, men efter nästan ett års utredning kom ett bakslag för polisen då Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i ett yttrande slog fast att släktforskningsmetoden strider mot den nuvarande lagstiftningen.
Kort därefter gav emellertid den svenska regeringen i uppdrag åt en särskild utredare att se över förutsättningarna för att använda biometri (som även omfattar dna-släktforskning som utredningsmetod) som verktyg i brottsbekämpningen. Resultatet av Biometriutredningen skulle ha redovisats den 20 februari 2023.
Den 17 mars 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv (dir. 2022:19) till utredningen och nyligen meddelades att utredningstiden förlängs. Uppdraget ska nu i stället redovisas senast den 20 juni 2023.
Här kan du läsa mer på Regeringskansliets webbplats: Tilläggsdirektiv till Biometriutredningen (Ju 2021:05) - Regeringen.se
.png)
