Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
En resandefamilj fotograferad i Bohuslän. Mannen med hunden heter Adel Rosenkvist-Magnusson och till vänster syns hans bror Frans Oskar. Kvinnan längst till höger heter Charlotte (Lotta) och är gift med Adel. Med på bilden är fem av deras nio barn. Bilden är tagen omkring 1919 av fotografen Johan Johansson och finns i Bohusläns museums samlingar.
Det har länge rått oenighet om det svenska resandefolkets ursprung. Särskilt insatta släktforskare har hävdat en sak, medan den akademiska forskningen en annan. Nu har dna-analyser för första gången kunnat slå hål på en historisk myt. Men vem hade rätt?
Resandefolket, som tidigare i historien också gick under benämningen tattare, har i den äldre akademiska forskningen beskrivits som marginaliserade svenskar som inte hade något samband med de romer som åtminstone sedan 1600-talet har funnits i landet.
Det var socialantropologen Adam Heymowski som på 1960-talet framförde teorin om att folkgruppen härstammade från kriminella och utstötta svenskar. Han byggde sin teori på det kyrkböckerna berättade och menade att det inte var fråga om några romska rötter.
Ifrågasattes av släktforskare
Men som många släktforskare vet är just resandefolket oerhört svårt att följa i enbart kyrkböcker och i en artikel i Dagens nyheter gick vetenskapsjournalisten Karin Bojs nyligen ut med att hon är en av dem som ligger bakom en ny vetenskaplig artikel som kanske en gång för alla slår hål på myten om svenska resandesläkternas ursprung.
I artikeln nämner hon att släktforskare som Håkan Skogsjö, Bo Lindwall och Sebastian Casinge inte bara har fördjupat kunskapen om resandefolket utan också ifrågasatt den gamla ”sanningen” om deras ursprung. De har i sin forskning kunnat påvisa att de som i dokumenten kallas ”zigenare” eller ”tartarer” och fanns i landet på 1600- och 1700-talen är besläktade med nu levande personer från resandesläkter.
Tillsammans med dna-släktforskaren Peter Sjölund har Karin Bojs har kunnat styrka den teorin genom att samla in dna, bland annat från en ättling till dragspelskungen Calle Jularbo, för att analysera med hjälp av släktforskningsinriktade dna-företag.
Samarbete med spanska forskare gav stöd för teorin
Men grunden till den kommande vetenskapliga artikeln är ett samarbete med den Barcelona-baserade professorn David Comas, som är en av världens ledande dna-forskare bland annat när det gäller romers ursprung. Karin Bojs har tillsammans den svenska resandesläktforskaren Sebastian Casinge bland annat dna-testat en referenspopulation av individer med dokumenterat svensk majoritetsbakgrund flera generationer bakåt.
Resultatet av samarbetet med den spanska forskargruppen kommer att tryckas i det kommande numret av tidskriften Genome Biology and Evolution. Men redan nu avslöjar Karin Bojs på dn.se att det tillför ytterligare bevis på det släktforskarna länge har hävdat, nämligen att det finns obrutna släktlinjer från stormaktstidens ”zigenare” och ”tartarer” till nu levande resande.
Av dna-analyserna framgår också att de romska grupperna inledningsvis levde för sig själva, men att det framåt mitten av 1700-talet skedde en uppblandning med den svenska majoritetsbefolkningen. De testade personerna med resandebakgrund i studien har uppåt 20 procent ”dna-signatur” som sammanfaller med spanska romers, medan övriga 80 procent liknar majoritetssvenskarnas.
Läs Karin Bojs artikel på dn.se
Boktips för dig med resande i släkten
Boken "Anor från landsvägen" är Sveriges Släktforskarförbunds 7:e handbok och handlar om hur du finner dina släktingar bland resandefolket.
Ännu långt fram på 1900-talet levde i vårt land 1000-tals människor som trots att de var födda och levt hela sitt liv här aldrig varit i närheten av en husförhörslängd eller församlingsbok och aldrig varit kyrko- eller mantalsskrivna någonstans.
Att försöka forska på dessa personer är naturligtvis en utmaning och betydligt svårare än all annan släktforskning. Men bokens författare, Bo Lindwall, visar att det är långtifrån omöjligt. Att anta utmaningen ger dessutom en inblick i forna tiders samhällsförhållanden ur ett perspektiv som sällan syns i historieböckerna.
.png)
