Veckans gravsten

Arne Selmosson och Lorenzo Bettini, Lazio 1955. Foto: Corriere dello Sport, okänd fotograf.

Han spelade tio säsonger som proffs i Italien och hjälpte Sverige att ta silver i VM 1958. I Veckans gravsten, som även blir den sista på ett tag, lär vi känna Arne "Månstrålen" Selmosson – en av de verkliga stjärnorna inom svensk fotboll. 

Bengt Arne Gunnar Selmosson föddes den 29 mars 1931 i Sils församling i Skaraborgs län. Hans föräldrar var fabriksarbetaren Gustaf Ludvig Selmosson (1890-1956) och Hedvig Sofia Andersson (1897-1947). Familjen var stor – det fanns ytterligare tolv barn i familjen!

Arne började tidigt spela fotboll i Sils IF från Götene. Hans talanger upptäcktes av den allsvenska fotbollsklubben Jönköpings Södra IF där han spelade 1950-1954.

På 81 matcher gjorde han 33 mål för klubben, men på den här tiden var alla fotbollsspelare i Sverige amatörer, även i Allsvenskan, varför Arne försörjde sig som reparatör. 

Blev proffs i Italien

Arne Selmosson med A.C. Udinese omkring 1955. I bakgrunden syns lagkamraten László Szőke. Okänd fotograf.Proffsflykten bland svenska fotbollsspelare till främst Italien var i full gång – Gunnar Nordahl var först (1949) och han följdes snart av andra legendarer som Gunnar Gren, Nils Liedholm och Lennart ”Nacka” Skoglund. Även Arne uppmärksammades och 1954 fick han ett proffskontrakt med den italienska klubben Udinese.

Redan första säsongen förde han med sina 14 mål på 34 matcher den tämligen obemärkta klubben till sin hittills bästa placering med en andra plats.

De större klubbarna jagade honom efter succén och redan efter en säsong köptes han av romlaget SS Lazio. Efter tre säsonger där värvades han – trots laziosupportarnas stora protester – till lokalkonkurrenten AS Roma där han spelade till 1961. Han återvände då till Udinese där proffskarriären avslutades 1964.

När Arne flyttat hem till Sverige var han under några säsonger spelande tränare för Skövde AIK som han tog från division fyra till division 2 (i dag Superettan) och 1969-1971 i Götene IF. Han drev också under många år en sportbutik i Götene.

Sin sista match gjorde han 1977 och spelade då tillsammans med sina båda söner Rogher (född 1953) och Stefan (född 1957).

Fick spela i VM 1958

Gravstenen dekorerad med en månstråle står på Götene kyrkogård, Västra Götalands län. Foto: Eiwor Nyström/Gravstensinventeringen. På 295 matcher i Italien gjorde han 93 mål. Detta placerar honom som femma bland de svenska spelare som varit proffs i Italien. Hans smeknamn var Månstrålen Raggio di luna.

I de fyra landskamperna som hanns med (varav tre före flytten till Italien) blev det för Arne bara ett mål. Att han inte deltog i fler landskamper berodde främst på att proffsen inte ansågs vara rumsrena av landslagsledningen.

Till hemma-VM 1958 hade man dock tvingats tänka om och proffsen var välkomna. Det var en hård konkurrens om platserna i startelvan och Arne fick bara spela en match – 0-0 i matchen mot Wales. Han blev i och med detta en av silvermedaljörerna – Sverige förlorade finalen mot Brasilien med 2-5.

En minnessten över Arne restes 2009 i Götene och 2013 invaldes han som nummer 45 i Svensk fotbolls Hall of Fame.

Arne var gift med Anna Ingrid Solveig Giselson (född 1929) från 1952. Han avled den 19 februari 2002 och är begravd på Götene kyrkogård.

Här ser du hans gravsten i Gravstensinveteringen 

Arne Selmossons tolv syskon

Om Götene kyrka

Götene kyrka är belägen i Götene i Skara stift. Kyrkan, som är en av stiftets äldsta, uppfördes på 1100-talet till minne av Sankta Elin. En dendrokronologisk undersökning (en metod att datera trä med hjälp av träets årsringar) har visat att virket från korvinden består av träd som fälldes 1125.

Kyrkan bestod ursprungligen av ett högt och kort långhus med ett smalare kor rakt avslutat i öster. En vidbyggd sakristia finns norr om kort och vid kyrkans sydvästara sida finns ett vapenhus i trä. En takryttare fanns under en tid på taket, men den revs 1837 och ersattes av en klockstapel – denna ersattes av en ny 1961.

Lillklockan är från 1871 och de övriga från 1961. Delar av det ursprungliga kalkstensgolvet finns bevarat.

Takvalvet tillkom på 1400-talet då även väggarna byggdes på till dagens höjd. Kalkmålningarna på koret är från sent 1400-tal och lär ha målats av Götenemästaren.

Bland inventarierna kan nämnas det ursprungliga altarskåpet med relikgömma, dopfunt och kristusskulptur från 1100-talet, nattvardskärl från 1300-talet samt en 180 cm hög madonnaskulptur från 1400-talet.

Götene kyrka. Foto: Hans A. Rosbach (CC BY-SA 3.0).

Götenemästarens målningar. Foto: Hans A. Rosbach (CC BY-SA 3.0).