Stigtomta kyrkogård

1700-tal Den medeltida kyrkan stod kvar i oförändrat skick till senare hälften av 1700-talet, då man fann att nytt utrymme måste komma till för att ge kyrkorum åt församlingen. Visserligen hade man byggt in en läktare i långhusets västra del, men nu byggde man ut en korsarm mot norr (1765) och en mot söder (1786). För den senare ombyggnationen svarade länsbyggmästare Anders Sundström. Vidare revs kyrkans östgavel och ett tresidigt nytt kor byggdes, under vars golv korets donater, bokhållaren Carl Palmgren på Harsta, fick arrangera en gravkrypta åt sig och de sina. Dess ingång genom sidomuren igensattes 1904.

Kyrkans exteriör I vinkeln mellan gamla kyrkan och södra korsarmen ligger flera mer eller mindra utslitna gamla gravstenar.

Tornrummet är ett mycket vackert rum med ett medeltida tegelvalv, byggr när tornet byggdes. Invid väggarna står gravstenar däribland en medeltida sten vars latinska inskrift lyder i översättning: "Herrens år 1330 på Valborgsmässodagen avled Herr Joar. Han var kyrkoherde i Stigtomta".

Där står också en stor häll med ett prästpar och fyra barn i slitna och primitiva bilder. Stenen har legat på kyrkoherde Nicolaus Bröms grav (d 1675).

Tre minnestavlor pryder väggarna. I norra korsarmen finns en delvis målad kalkstenstavla med vapenemblem och en latinsk inskrift över överstelöjnanten vid Upplands ryttare, Jakob Silfverpatron till Wik. Han stupade 1644 i en strid i norra Tyskland. Inskriften berättar att hans lik inte kunde återfinnas och hans maka Katarina Rosehane lät då uppsätta minnestavlan i hemkyrkan. I krönet syns de båda makarnas "talande" vapen.

Vid sidan av tavlan finns två s.k. huvudbanér i sin enkelhet karaktäristiska för förra hälften av 1600-talet. Det avser förutnämnde Jakobs fader Jöran, bl.a. ståthållare i Riga, död 1647, samt hans andre son kaptenlöjtnant Hans. död 1638.

I södra korsarmen finns en familjebild över kyrkoherden Nicolaus Bröms vars gravsten finns i tornrummet. Tavlan, som har en tidstypisk ram, målades 1671, tydligen av samme konstnär och ramsnickare, som gjort den nästan identiskt lika tavlan i Torshälla över prosten Alander där.

En annan tavla med en lång latinsk inskrift har uppsatts vid kyrkoherde Nicolaus Aurelius begravning i kyrkan den 1 okt 1702.

Sörmländska kyrkor av Ivar Schnell