Munka-Ljungby kyrkogård

Munka Ljungby kyrka är ett byggnadsverk, vars olika delar tillkommit under skilda tider. Äldst är nuvarande sakristian från senare delen av 1100-talet. Det var då förmodligen närmast ett kapell, som byggdes av munkarna på Herrevadskloster. Där hade biskopen i Lund 1144 grundat ett kloster, och till detta hörde stora jordområden, bland annat delar av nuvarande Munka Ljungby socken, som säkerligen fått sitt namn av att det var ”munkarnas Ljungby”.

Senare utbyggdes kyrkan med sina kvadratiska innerum till ingången mellan nuvarande långhuset och vapenhuset. Under senare delen av 1400-talet slogs sannolikt valv i hela kyrkan, och tornbyggnaden tillkom längst i väster. Korsarmarna tillbyggdes på 1860-talet.

Kyrkan är byggd av gråsten, men den äldsta delen har hörnkedjor av huggen sandsten. Vid en reparation 1955 knackades all puts bort och man fann då att man vid tidigare ändringsarbeten använt tegel som utfyllnad, varför väggarna åter måste förses med puts. Endast sakristians gavel var så väl bevarad, att den efter en del bättringsarbeten kunde återfå sitt ursprungliga skick. Kvar från den äldsta kyrkan är sannolikt också den rundbågefris, som finns på sakristians norra och södra sidor.

Munka-Ljungby var fram till 31/12 1961 pastorat tillsammans med Ängelholm.

1/1 1962 bildades Munka-Ljungby - Tåssjö pastorat.

Ängelholms Släktforskarförening