Kyrkobyggnaden

Kvidinge medeltida kyrka lär ha uppförts i mitten av 1100-talet och tillskrivs Mårten Stenmästare eller någon av hans lärjungar, som efter utfört arbete vid Domkyrkan i Lund även tog sig an flera landsbygdskyrkor.1663 beskrivs kyrkan som ”en stenbyggnad med blytak och murade valv”. Till kyrkan hörde ett torn i väster, ett vapenhus och ett kapell norr om kyrkan. Samtidigt som Gyllenbielkeska hospitalet uppfördes byggdes kyrkan om 1737 och en korsarm i söder tillkom, den så kallade ”Hospitalskyrkan” för de boende på fattighuset.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Skåne under 1800-talet innebar att det blev plattsbrist i kyrkorna och ett beslut fattades i Kvidinge församling att uppföra en ny kyrkobyggnad. Byggmästaren Nils Andersson från Malmö fick i uppdrag att ta fram ritningar till en ny kyrka. Nils Andersson hade varit byggmästare för Caroli kyrka i Malmö och utgick i Kvidinge från  centralkyrkans korsplan, men gav den en sedvanlig uppdelning i långhus, kor och korsarmar. På 1880-talet rev man den gamla kyrkan utom tornet som efter viss omändring finns kvar i den nya kyrkan som invigdes 1886.

Kyrkogården

Den äldsta delen av kyrkogården är medeltida och har sannolikt haft kvar mycket av den medeltida karaktären fram tills att hospitalet stod klart 1729. Kyrkomuren förnyades 1733 och fick då en port mellan hospitalet och kyrkogården. Under mitten av 1800-talet utvidgades kyrkogården och fick efter tidens ideal en geometrisk planlösning med kvarter, grusgångar och planteringar. Idag finns minneslund, urngravplats och en askgravplats på kyrkogårdens norra del.

Källa: Kulturhistorisk karakteristik och bedömning, utförd av Karl Johan Kember för Lunds stift 2016

Lapidarium

I slutet av 1970-talet började man i Kvidinge att bevara en del borttagna stenar med ovanliga yrkesbeteckningar eller som var av annat kulturhistoriskt värde. Dessa stenar finns nu uppställda i ett lapidarium i den lilla parken strax öster om personalbyggnaden. Här samlas numera alla stenar som av olika orsaker tas bort från sina ursprungliga platser.

Dessa samlade gravstenar utgör en god inblick i socknens historia och kulturarv. Det berättar om vilka människor som funnits på orten. Stenarnas utformning, material och dekor visar även på modets växlingar över tid.

Vid inventeringen 2022-2023 finns ca 150 stenar i lapidarium, för ett 75-tal av dessa har den ursprungliga gravplatsen kunnat spåras.

Källa: Inventering av Kvidinge kyrkogård, utförd av en studiegrupp i början av 1990-talet under ledning av Lennart Olsson, Kvidinge.