Mårten var en man, som gärna ville arbeta och även kunde det, Vid sidan av sin tjänst vid SJ ägnade han sig i stor omfattning åt kommunalt arbete, varjämte han livlig deltog i den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Under en följd av år var han en av de ledande männen i Falköping Västra, och då denna införlivades med staden, var han en av de självskrivna representanterna för sin gamla kommun inom stadens förvaltning, där han alltsedan dess haft säte och stämma i stadsfullmäktige. Då Västra församlingen tillhörde Gudhems Härad, var han under några år landstingsman, ett uppdrag som han även fick förnyat, sedan han blev stadsbo. Mårten var en habil och angenäm människa, som åtnjöt stor aktning och efterlämnar många vänner. Källa: Falköpings tidning 1942-07-30. Alf Jacobsson=Jokern. Vår arbetskamrat Jokern är död. Det känns märkligt att han inte längre tittar in till oss på redaktionen, snar till skämt och ett vänligt ord. Han gjorde det ganska ofta sedan han blivit pensionär och han sa också ofta hur bra han tyckte han hade det. Jokern och jag arbetade tillsammans i många år och under en period satt vi t.o.m. i samma rum. På en redaktion, med stress, med individualister och med starka viljor kommer känslorna ofta upp ytan. Ibland tände det till - men snart var det lugna pålitliga Jokern igen. Han var en arbetskamrat att lära mycket av. Han hade börjat från grunden på tidningen Skaraborgaren som mycket ung. Hans kunskaper var djupa och han var också realistrealist, visste hur verkligheten såg ut. Han såg på sitt yrke med stor respekt och varje dag och varje uppgift var ett nytt äventyr. Han berättade gärna om Falköping i gångna tider, var fäst vid den stad han var uppvuxen i och som han också verkade i med några års undantag. Genom sitt arbete hade han kommit i kontakt med nästan alla, vanliga Falköpingsbor men också de udda och annorlunda. Han såg journalistiken som tjänandet, journalisten som den som är till för läsarna, vilket inte är så helt självklart för alla idag. Att framhäva sig själv var honom främmande, det var nyheten, informationen som var det enda väsentliga, inte den som fanns bakom som skribent. Men för skribenten Jokern var det en glädje att få förmedla. Vi arbetade under många år samman yrkesmässigt och det är som kollega jag känner och minns Jokern. Men inte minst på senare år, när vi ofta möttes när Jokern var på väg ut mot kyrkogården kom det varmt spontana och medmänskliga fram. Han sa ibland att att han var trött och sliten när han lämnade jobbet och han var tacksam för att han fick så många goda pensionärsår. Hans sjukdom kom bara för några månader sedan och den bröt snabbt ner honom. Hade han själv fått bestämma är det nog den avslutningen på livet han ville ha. Det känns tomt den här söndagen i advent. Ingen är oersättlig, men vänner som man känt länge lämnar ett tomrum efter sig. Vi på FT som arbetat tillsammans med Jokern sörjer att hans verk är avslutat. Vi minns honom med beundran och glädje. STINA LINNARSSON. * Alf Jacobsson föddes i Gårdsjö och blev 76 år. Han var under några ungdomsår anställd vid SJ, varefter han genomgick folkhögskoleutbildning. Han anställdes därefter vid tidningen Skaraborgaren, där han var verksam i olika funktioner. Han var bl.a. en uppskattad kåsör, med spalten "I skottgluggen". Han var kvar på Skaraborgaren ända tills tidningen lades ned. Efter några år i Trollhättan kom han åter till Falköping som redaktionssekreterare på FT, varifrån han sedan också pensionerades. Alf Jacobsson var politiskt engagerad och bl.a. ledamot av nykterhetsnämnden. Böcker var hans stora intresse och han var också en ivrig amatörornitolog. Idrott intresserade honom ävenså och tidigare i livet var han själv aktiv i FGIS i friidrott och fotboll. Under senare år följde han många idrottsevenemang från läktarplats. Källa: Falköpings tidning 1987-12-15.