Ivar Bergström valde faderns yrke och kom i unga år in vid Statens Järnvägar, arbetade först vid lokomotivverkstaden i Trollhättan, därefter som lokeldare samt från 1919 som lokförare. Källa: Falköpings tidning. Gerda var mångårig medlem i Falköpings Husmodersförening, för övrigt ägnade hon sig mes åt hemmet och familjen. Källa: Falköpings tidning. Åldermannen i Falköping Allan Bergström avled på torsdagen. Han skulle ha fyllt 102 år om 2 månader. Med Allan har en del av Falköping från tiden för förra sekelskiftet gått i graven. Han hade t.o.m. som 100 åring ett osedvanligt gott minne och kunde berätta initierat och säkert om alla de gamla Ranta bor och Falbygdsbor som han mött under sitt långa liv. Allan var född i Falköping och växte upp på Ranten, där järnvägsfolket byggde och bodde Han började i Rantenssmåskola och då var den i dag gamla centralskolan inte ens uppförd. Senare tog han realexamen vid Läroverket, som låg på samma plats som dagens Kyrkorörskola. Efter skolgången arbetade han en tid i en smedja i Göteborg. men började så småningom -1910 för övrigt- att arbeta inom järnvägen som andra i familjen. Han började inom SJ som extra eldare, avancerade till ordinarie 1917 och var lokförare 1932 till pensioneringen. Han var en lång och ståtlig man, frisk och stark. Men i 60-års åldern blev han mycket sjuk och genomgick operationer. Han hämtade sig emellertid, stärktes förmodligen av friluftsliv, enkla vanor och att ständigt syssla med sina intressen. Efter pensioneringen arbetade han tiotal år hos Ringius i Falköping, där han ansvarade för föremål, inlämnade från dödsbon, i avvaktan på auktioner. Allan var en med många intressen. Intellektet var rörligt och han tillägnade sig betydande kunskaper om Falköping och dess historia. Han var alltid ytterligt generös och delade med sig till andra av sitt rika vetande. Han var en av initiativtagarna till Fornminnesföreningens rundturer i buss på sommartid på Falbygden och länge deltog han som vältalig och välinformerad guide. Han kände sin stad och dess invånare med tyngdpunkten lagd på stadsdelen Ranten. "Ranta-pers" var Allan B i hela sitt liv. För några år sedan kartlagde han tillsammans med andra äldre Falköpingsbor sekelskiftet Ranten. Man byggde en modell över stadsdelen kring järnvägstationen med stöd av den vitale A. Bergströms hågkomster från sin barndom och tidiga ungdom. Han ställde nästan 100-årig upp som presentatör, och jag kommer ihåg en visning på Biblioteket i Falköping, då en hel klunga yngre Falköpingsbor samlades kring modellen för att intresserat lyssna till berättelsen om Ranten för 90-100 år sedan. I många år var Allan Bergström kommunal tillsyningsman för det vilda djurlivet på Mösseberg och viltvård var en av hans stora intressen. Upp i hög ålder gick han upp på berget och utfodrade rådjuren under snövintrar. Fadern var jägare och hade jaktmarker vid Margreteholm. Det var naturligt för Allan att följa i faderns fotspår och han var med om att starta Vistorps jaktklubb för närmare 70-år sedan. Han bodde länge i villan vid Eriksgatan, där han gärna ägnade sig åt trädgårdsskötsel och blomsterodling. Under de senaste åren bodde han i egen lägenhet på Ranten, och klarade sig själv i stor utsträckning. Under det senaste året vistades han på Ambjörnsgården. Allan var en människa med osedvanlig positiv utstrålning och han hade alltid mycket att berätta ur en rik minneskälla. Nu är han borta åldermannen och hedersmannen, och alla vi som lärde känna honom glömmer honom aldrig. Text: Ulla Nordmark, Falköpings tidning 1994-01-15. Agda var född i Ekeberga i Åsarp. 1914 flyttade hon tillsammans med föräldrarna till slättered i Vistorp. Omkring 1920 flyttade hon till Falköping, där hon ingick äktenskap med 1922. Agda var en intresserad medlem av Falköpings Husmodersförening under många år. Källa: Falköpings tidning.