Nu blir det reklam för Arkiv Digital men det får ni stå ut med. Det jag skriver om nu kan jag ju inte låtsas att det handlar om något annat.
På Släktforskardagarna i Nyköping presenterade Arkiv Digital sin nya version av programmet AD online, version 2.0. Den är ännu inte klar men man kan prova en förhandsversion om man redan har ett konto. Jag tror att programmet fortfarande är under utveckling.
Den nya versionen laddade jag ner när jag kom hem från Nyköping och har nu använt den en hel del. När det gäller kyrkböckerna och andra arkivhandlingar märker jag ingen större skillnad, utom att gränssnittet har fått nytt utseende. Men det bästa med det nya programmet är sökning i register, som är en helt ny funktion. Man har börjat med Sveriges befolkning 1950. Det är ett sökbart register, alltså en databas där uppgifterna skrivits in. Man skiljer alltså på avfotograferade arkivhandlingar och sökbara databaser, precis som hos SVAR. När du är inloggad väljer du om du vill söka i arkivhandlingar (som i det gamla programmet) eller i register.
1950 års folkräkning har jag redan haft stor nytta av. Här kan jag hitta personer som levde 1950 och som är födda så pass sent att någon födelsebok inte finns tillgänglig digitalt eller om jag inte känner till födelseförsamlingen. I våra tjugo socknar i Tjust varierar slutåret för de digitaliserade födelseböckerna mellan 1894 och 1939, många slutar på 10- eller 20-talet. Det innebär att jag nu kan hitta dem som är födda i glappet mellan den senaste digitaliserade födelseboken och 1950. Om jag letar efter en person som levde 1950 kan jag hitta hen i registret från folkräkningen 1950 och därifrån också gå vidare via direktlänk till födelseboken i rätt församling, om den finns avfotograferad. Mycket bra, tycker jag.
Hela familjen finns med i folkräkningen 1950. Det gör att jag kan hitta föräldrarna till de allra flesta födda efter 1935 men också många födda från cirka 1930, de som fortfarande bodde hemma då. Nej, jag har ingen skärmdump här som visar hur en sökträff ser ut för de sökningar jag hittills gjort har visat nu levande personer i familjebilden. Ni får titta själva, nu eller senare.
Vet jag födelseförsamling och har abonnemang på SVAR kan jag också gå till SCB-arkivet och leta, när födelsebok saknas (SCB-registren finns numera också hos AD för åren från slutet av 30-talet och fram till sekretessgränsen 1944). Där står ju det födda barnets namn och föräldrarna och så får jag gå till kyrkböckerna sedan. Det är en start även om det är avskrifter och inte en primärkälla. Givetvis ska man också komma ihåg att folkräkningen 1950 inte heller är en primärkälla. Även folkräkningen 1960 ska komma på Arkiv Digital, enligt en artikel i HD.
Anledningen till att jag är särskild glad för detta register i nya AD online är att det ger mig ett nytt och mycket användbart verktyg som jag kan använda obereonde av teknisk plattform. Jag har Mac och jag har en så ny dator att den inte har någon CD-läsare. Jag kan alltså inte använda Sveriges dödbok, Begravda i Sverige, folkräkningsskivorna med flera släktforskningsdatabaser. Dessa är stängda för oss Macanvändare och för allt fler PC-användare med nya datorer. Det vill säga om jag inte skaffar ett program för att skapa en virtuell PC i min Mac plus en Windowslicens plus en CD-läsare... Det är kostsamt och obekvämt. Därför är Arkiv Digitals nya registerlösning så himla bra. Jag skulle till exempel väldigt gärna vilja kunna använda Sveriges dödbok (via USB-minne) men kan alltså inte det utan att betala betydligt mycket mer än andra släktforskare.
Fast det finns ljus i mörkret. Senaste versionen av Sveriges dödbok finns numera på USB-minne (men fortfarande bara för PC) och Riksarkivet ger också ut vissa av sina CD-skivor i en ny version för Mac, nämligen Sveriges befolkning 1880, 1910 och 1990 samt Rotemannen 2 (Sveriges befolkning 1910 finns även på USB-minne). Så det rör på sig åt rätt håll i den tekniska utvecklingen för släktforskare.
Jag har i flera sammanhang på senare år tagit upp detta, att släktforskardatabaser sitter fast i en snart föråldrad teknik. Jag menar att alla databaser som finns på CD-skivor behöver göras tillgängliga på USB-minne redan idag, som ett första steg. Men snart försvinner väl USB-ingångarna på datorerna också och all överföring ska ske trådlöst.
Den enda rätta lösningen är tillgång via nätet och abonnemang, så att alla släktforskare kan ta del av de databaser man vill, oberoende av typ av dator. Då spelar det ingen roll om jag har en Mac eller PC eller en padda eller annan surfplatta eller vill söka via min mobil. Gränssnitten finns ju redan, både i Arkiv Digitals nya program och i de sökbara databaserna i SVAR:s abonnemang.
Det jag allra helst önskar mig nu är den släktforskningsportal som diskuteras inom förbundet, där jag via abonnemang kan ta del av många olika databaser från de olika släktforskarföreningarna. Jag hoppas innerligt att man i föreningarna inser vart framtiden bär och inte tror att släktforskare ska fortsätta köpa CD-skivor i all framtid, för så kommer det inte att bli. Jag betalar väldigt gärna en avgift för att få söka i en lokal eller regional databas på nätet, per sökning eller per månad eller hur man nu vill lösa det. Men som det är idag har jag ingen nytta av alla dessa CD-skivor över huvud taget, och jag vet att jag inte är ensam om att vara i den här situationen.
Kanske tycker du att det är bara att byta till en PC. Men jag har aldrig haft något annat än Mac under de runt 30 år jag haft egen dator så det är inte aktuellt för mig. Och allt annat jag jobbar med fungerar så bra så på Mac.
Bilden överst har ingenting med texten ovan att göra, den har jag med bara för att det ska vara en fin ingångsbild med en människa på. Den lille pojken är fotograferad kring förra sekelskiftet och levde förhoppningsvis 1950, då han bör ha varit drygt 50 år gammal. Om jag visste vad han heter skulle jag i så fall kunna hitta honom i registret. Vem han är vet jag inte, så känner du igen honom eller bilden får du gärna berätta det för mig. Han kallades Tjalle och var sommarbarn hos släktingar till min pappa på torpet Stenaljung utanför Rolfstorp i Halland i början av 1900-talet. Ingen i släkten vet längre vem han var.