Ibland när jag läser Rötterbloggarna tänker jag att vi bloggare framstår som någon sorts släktforskningsexperter när vi tipsar om forskningsmetodik och udda källor. Jag kan inte yttra mig om mina bloggkollegors kunskaper men jag har sannerligen hamnat tokigt ibland under mina dryga två decennier som släktforskare.
En av de första grenar jag utforskade ledde till Björkvik i södra Södermanland, en stor församling med relativt tidiga och trevliga kyrkböcker. Jag fastnade dock rejält när det gällde Kerstin Larsdotter, gift med Simon Simonsson i Hagelsätter. Jag varken hittade vigseln eller hennes födelsenotis. Jag brottades med gåtan Kerstin i nästan ett år, innan jag vid ett besök på landsarkivet i Uppsala hajade till. Hette hon verkligen Larsdotter? Vid en närmare granskning av mikrokortet verkade det snarare stå Persdotter. Och så var det förstås; jag hade tolkat hennes patronymikon fel och då kom jag heller inte vidare. Men med rätt patronymikon hittade jag snart både vigseln och Kerstins föräldrar. Däremot har jag fortfarande inte hittat hennes dödsnotis... Lärdomen: verkar någon uppgift inte vara korrekt, gå tillbaka och kolla igen. Det ÄR lätt att feltolka ett namn.
En annan gren som jag utforskade tidigt ledde till Gryt och makarna Erik Andersson och Katarina Larsdotter i Aspviken. Jag följde dem i husförhörslängd efter husförhörslängd med regelbundna avbrott för att gå och byta mikrokort. Efter ett tag reagerade jag över att Erik Anderssons födelseår hade ändrats; i stället för 1758 angavs han vara född 1762. Jag började följa familjen bakåt i mikrokorten för att få reda på när födelseåret ändrades. Det tog mig ett par längder innan jag insåg att det inte bara vara födelseåret som var ändrat: Katarina Larsdotters make angavs inte heta Erik Andersson utan Anders Andersson! Det tog mig tre husförhörslängder att upptäcka att Erik dött och Katarina gift om sig med Anders. Lärdomen: var noggrann och notera varje förändring jämfört med föregående husförhörslängd. Skriv tydliga källhänvisningar så att du enkelt kan finna uppgiften igen.
Bälinge kyrka. En fantastisk kyrka som är väl värd ett besök!
Att räkna ut en persons födelseår utifrån den uppgivna åldern i dödboken behöver man ju göra ibland. Vissa uppges vara äldre än de rimligtvis var, men jag räknar dessutom fel ibland när siffrorna skuttar runt i mitt huvud lite för snabbt. Numera gör jag en sista uträkning på papper för att försäkra mig om att jag inte räknat galet. Simon Simonsson i Hagelsätter, Björkvik, vars hustru alltså hette Kerstin Persdotter, var son till Simon Jonsson. Simon Jonsson var gift två gånger och hans första hustru var dotter till Elin Larsdotter. När jag med ledning av åldersuppgiften i dödboken skulle räkna ut Elin Larsdotters födelseår så räknade jag fel på 10 år. Därmed blev det ganska rörigt att pussla ihop familjebilden, särskilt som det då bara skilde fem år mellan Elin och dottern Brita Simonsdotter. Jag är fortfarande inte säker på att Elin är mor till Brita. Klart är dock att Britas ålder överdrivits kraftigt i dödboken: när hon avled 1744 angavs hon vara 94 år gammal och alltså född cirka 1650. Brita hade sju kända barn, en dotter född ca 1686 och sedan sex barn födda mellan 1692 och 1703. Om dödbokens åldersuppgift är korrekt skulle hon alltså ha fött dessa sex barn mellan 42 och 53 års ålder, vilket förstås är minst sagt osannolikt. Lärdomen: fundera över om åldersuppgiften verkar rimlig.
Maria Olofsdotter var gift med Anders Jonsson i Kärrstugan, Tystberga. Hon angavs vara född 1767 i Bälinge. I Bälinge föddes 1766 en flicka med detta namn och 1768 två flickor. 1796 flyttade familjen till Västerljung och då justerades Marias födelsedatum till 1768 20/3. Det datumet föddes Olof Anderssons och Brita Persdotters dotter Maria i Holmby, Bälinge, så jag utforskade förstås hennes anor och pusslade ihop familjebilden så gott jag kunde. Med hjälp av huvudsakligen mantalslängder hade jag kommit fyra generationer bakåt. Så ägnade jag mig åt en annan familj i Bälinge. Det här var på den gamla goda tiden när vi släktforskare släpade runt på en samling pärmar och noterade fynden i kollegieblock. Medan jag följde den aktuella Bälingefamiljen noterade jag att ett barn från familjen i Holmby ovan var noterat i dödboken. Jag plitade ner notisen i kollegieblocket och fortsatte sedan att leta efter den familj jag höll på med. När jag funnit det jag letade efter, slog jag upp familjen i Holmby. Jag blev minst sagt förvånad när jag upptäckte att det barn som dött vid tre veckors ålder var min mosters anmoder. Ja, den lilla flickan blev förstås inte anmoder till någon utan prästen i Västerljung hade angett fel födelsedatum för "min" Maria Olofsdotter. Därefter var det inte särskilt svårt att klarlägga vilken av de båda återstående Mariorna som var den jag sökte efter: i själva verket föddes hon 1766 16/6 i Bygd, Bälinge, och var dotter till Olof Olofsson och Brita Andersdotter. Lärdomen: lita inte på att uppgifter som plötsligt blir väldigt exakta är korrekta. Prästen kan ha blandat ihop två individer.
En annan minnesvärd miss var den gången jag kom hem från arkivet och upptäckte att jag väldigt noga noterat födelsedatum för barnen i en familj. Dock hade jag missat att skriva deras födelseår...
Jag gör fortfarande fel ibland, men numera brukar det vara att jag dråsat till och inte markerat en ny församling ordentligt i sökfönstret varpå jag resultatlöst letar i fel församlings kyrkböcker.