Visning av Konsten i Riksdagshuset + Riksdagsbiblioteket onsdag 20:e mars 15.3!0 + 17.00. Fullbokad!

Onsdag den 20:e mars kl. kl. 15.30 + kl. 17.00. Guidade visningar av Konsten i Riksdagshuset + Riksdagsbiblioteket. OBS! Fullbokad!

Det finns cirka 4 000 målningar, skulpturer, teckningar och textilier i Riksdagshuset.

Det har redan från början stormat kring byggnaderna. Enligt rådande meningen så skulle Helgeandsholmen bevaras som en öppen plats med parkanläggningar. Byggnader på denna plats fick heller inte överglänsa slottet. Beslut om placeringen av nya Riksdagshuset på Helgeandsholmen fattades först den 5 maj 1888

Riksbyggnaderna på Helgeansholmen uppfördes mellan 1895 och 1904 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson för såväl Sveriges Riksdag som för Sveriges Riksbank. Han segrade inte i 1889 års arkitekttävling men inget förslag ansågs tillräckligt bra. I stället fick överinten-denten Helge Zettervall i uppdrag att komma med ett nytt förslag och han valde Aron Johansson som medhjälpare.

Tillsammans presenterade de 1890 ett gemensamt utkast. Det mötte genast stark opposition och de fick omarbeta sitt förslag. Kritiken höll dock i sig, uppbackad av många av tidens ledande konstnärer och arkitekter. Man menade att en sådan stor monumental byggnad inte kunde placeras så nära slottet och att Helgeandsholmen var för trång för att rymma både riksdagshus och riksbank. När byggnadskommittén 1892 beslöt att fasaden skulle flyttas fram ytterligare sex meter mot Norrbro avgick Zettervall som ansåg det oacceptabelt

Redan vid invigningen den 11 januari 1905 kritiserades riksdagsbyggnadens utförande, mest därför att dess stil, nybarocken, framstod som urmodig jämfört med den på 1900-talet frambrytande jugendstilen.

Riksdagsbyggnaden kom att ersätta det gamla Riksdagshuset på Riddarholmen. Efter det att tvåkammarriksdagen ersatts av enkammarriksdagen 1971 byggdes den tidigare bankdelen om för att inrymma den nya plenisalen.

År 1971 utlystes en arkitekttävling som vanns av arkitektfirman Ahlgren-Olsson.Silow Arkitektkontor AB. År 1975 beslöt riksdagen att flytta tillbaka till Helgeandsholmen från sina provisoriska lokaler i Kulturhuset. Största utåt synliga förändringen blev en kopparklädd påbyggnad av gamla riksbanken med en ny plenisal. Den 4 oktober 1983 invigdes och öppnades plenisalen.

Vid schaktningsarbeten för ett nytt parkeringsgarage under Riksplan gjorde man talrika arkeologiska fynd, bland annat resterna av Stockholms stadsmur från 1500-talets början. Den stora gropen som utgrävningarna skapade kallades snart för ”Riksgropen”. Garaget krympte och Medeltidsmuseet byggdes.

År 2023 stängdes Medeltidsmuseet under stora protester för att bereda plats till ett besöks-centrum. Riksdagsdirektionen har dock tagit upp beslutet för utvärdering efter starka påtryck-ningar får historiker, intresseorganisationer och även politiskt håll, så hoppet lever att Medel-tidsmuseet kan bli kvar.

Också konsten i Riksdagshuset har varit föremål för kontroverser. Ett konstverk som vållade visst rabalder var Stolta stad, en väv som framställdes av Handarbetets vänner efter en förlaga av Peter Dahl. Det var Riksbankens gåva till riksdagen, men det blev nej tack i första omgången eftersom förste vice talman var nykterist och inte kunde tänka sig ett konstverk som synes hylla alkoholens påverkan. År 2013 lät Susanne Eberstein (S), som då var vice talman, plocka ner en målning från gästmatsalen i riksdagshuset: den svenske barockkonstnären Georg Engelhard Schröders "Juno eller allegori över elementet luften", som föreställer en barbröstad kvinna. Det motiverades med att det var en feministisk fråga och år 2015 togs samme 1700-talkonstnärs målning ”Juno eller allegori över elementet luften” bort med samma motivering.

Riksdagsbiblioteket är Sveriges Riksdags bibliotek, med uppdrag att i första hand förse riksdagen med beslutsunderlag. Det gör Riksdagsbiblioteket till ett typiskt specialbibliotek med inriktning på samhällsvetenskap, statsvetenskap och juridik. Riksdagsbiblioteket har funnits sedan 1851 och ligger idag i ett hus på Storkyrkobrinken 7 A i Gamla stan. Det var ursprungligen ett bankhus som ritades av arkitekt Ernst Jacobsson. Fasaden är utformad som ett italienskt renässanspalats.

Riksdagsbibliotekets samlingar finns cirka 500.000 böcker, 4.000 tryckta och elektroniska tidskrifter samt ett 50-tal databaser. Riksdagsbiblioteket har länge varit depåbibliotek för utländskt parlamentstryck och utländska lagsamlingar, dokument från EU, FN samt ett antal andra internationella organisationer.

Förhandsanmälan senast tisdag 19:e mars till info@sssf83.se. Begränsat antal platser. Deltagaravgift 80 kr (medlemmar) respektive 120 kr (ej medlem). Betala till plusgirokonto 35 82 69-9 eller med swish till 123 574 3869.

Observera att besökare måste komma i tid senast 15 minuter före visning för att passera en säkerhetskontroll både i Riksdaghuset och Riksdagsbiblioteket.