Hjärtefrågorna för vanliga människor på 1700-talet - Arkivarie Linda Oja, Tranströmerbiblioteket

Torsdag den 2:a maj kl. 18.00 – Linda Oja, arkivarie vid Riksarkivet Uppsala, berättar om Suppliker – Hjärtefrågorna för vanligt folk på 1700-talet. Klagoskrifter och böneskrifter som man kunde skicka till högre instanser. Tranströmerbiblioteket, Götgatan 54

Suppliker är ansökningar eller böneskrifter från enskilda eller grupper av undersåtar, riktade till överheten, t.ex. kungen, landshövdingen eller riksdagen. Avsändaren kunde bland mycket annat anhålla om ekonomiskt stöd, skattelindring, rätt till en fastighet, tillstånd att utöva en verksamhet eller hjälp att driva in en skuld. Supplikerna var ett sätt för även fattiga och i många avseenden maktlösa kvinnor och män att göra sin röst hörd, lägga fram en begäran och ibland få gehör för.

I Europas förmoderna och fördemokratiska samhällen var möjligheten att vända sig direkt till kungen (eller till den som kungen delegerat detta ansvar till) en kanal för kommunikation och inflytande. Suppliker kunde även riktas till domstolar, godsägare och riksdag. Även de, som stod längst ner i samhällshierarkin, hade rätt att lägga fram sin sak inför högre instans, och de kunde få rätt. Suppliker blev i sådana fall säkerhetsventiler, och supplikrätten var viktig för de styrandes legitimitet.

Suppliker kunde ge impuls till ny lagstiftning och uppgifter i suppliker kunde avslöja om tjänstemän misskötte sig. En stor del av supplikmaterialet kan antas handla om människors konkreta möjligheter, och svårigheter, att försörja sig. Både kvinnor och män skrev suppliker.

Suppliker är för många ett okänt källmaterial. Eftersom det rör sig om handlingar som innehåller stora mängder information om grundläggande saker i människors liv, exempelvis försörjning, egendom och konflikter, och som dessutom är rika på personuppgifter innehåller de många gånger värdefull och spännade information om människor för släktforskare

I ett tvärvetenskapligt projekt samarbetar historiker vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, och arkivarier vid Riksarkivet, Uppsala om skrivelser från enskilda riktade till länsstyrelsen i Örebro län under 1700-talet (67 volymer). De har fotograferats och gjorts allmänt tillgängliga via Riksarkivets Digitala forskarsal. Av dessa har innehållet i elva volymer indexerats. Ungefär 20 procent av materialet har även detaljanalyserats och registrerats i databasen GaW utifrån frågeställningar om kvinnors och mäns arbete och försörjning,

På Riksarkivets ämnessida om suppliker finns registret att ladda ner i Excelformat samt en presentation av registret författad av Linda Oja vid Riksarkivet i Uppsala.

Supplikmål

En supplik ingår i ett sammanhang av dokument som kan vara sammanhållna eller utspridda. I de arkivserier som ligger till grund för registret är de i princip sammanhållna, vilket gör att man får del av hela dokumentationen i ärendet, supplikmålet. Ett supplikmål kan bestå av

 själva suppliken (ansökan)

 bilagor till suppliken (t.ex. intyg, utdrag ur domböcker, avskrifter av tidigare suppliker)

 uppgift om kommunikationsresolution, alltså beslut att suppliken ska ”kommuniceras” (förmedlas) till sökandens motpart samt uppgift om att så skett

 förklaring/ar från motparten, d.v.s. en skrift där motparten bemöter sökandens påståenden

 påminnelse från sökanden, som svar på motpartens förklaring

 förklaring/ar från statliga tjänstemän som fått i uppdrag att ta fram ytterligare upplysningar

Alla delar finns inte i alla supplikmål, för att de aldrig varit aktuella eller att dokument förkommit.

Alla välkomna. Gratis. Anmäl dig gärna i förväg till info@sssf83.se för att försäkra dig om en plats.

I samarbete med Tranströmerbiblioteket